Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Salmonid behaviour under winter conditions

Winter conditions are believed to play an important role in the population dynamics of northern temperate stream fish, challenging the ability of fish to physiologically and behaviourally adapt. Climate change is predicted to increase both mean temperature and temperature fluctuations, especially during winter, leading to dynamic environmental conditions in terms of river ice production and flow. Therefore, knowledge about the winter ecology of stream fish is important for predicting and mitigating anthropogenic impacts on fish production in boreal streams. Stream salmonids are relatively active throughout winter, and behavioural responses to different winter conditions may be critical for survival. Yet, relatively little is known about overwintering behaviour of salmonids, particularly in streams with ice. In this doctoral thesis, I report the results from experimental field and laboratory studies on the behavioural ecology of juvenile salmonids under winter conditions. My results from the field show that salmonids grow more and use a broader range of habitats in the presence of surface ice than in its absence. Results from the laboratory experiments show that the presence of surface ice increases food intake rates, reduces stress and affects social interactions. These laboratory results may explain the positive effects of ice cover on growth that was found in the field experiment. Moreover, I show that drift-feeding ability is reduced at low temperatures, and that nocturnal drift foraging under winter conditions has a low efficiency.