Patienters erfarenheter vid behandling av svårläkta bensår : En litteraturstudie

Introduktion: I Sverige är svårläkta bensår ett utbrett problem som ofta kräver långvarig behandling. För att behandla bensår krävs att sjuksköterskan och patient samarbetar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta sår. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie vilken baseras på en sammanställning av befintlig forskning. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 11 artiklar vilka granskats utifrån Polit och Becks kvalitetsgranskningsmallar. Alla artiklars resultat lästes igenom flera gånger och viktiga delar ströks under och klipptes ut. De urklippta delarna skapade tre kategorier med vardera två underkategorier. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienter ofta fokuserade mycket på hur relationen till sjuksköterskan såg ut.  Det framkom att smärta var det patienterna oftast tog upp angående sitt fysiska mående och att de upplevde att de sällan fick tillräckligt gehör från sjuksköterskan angående sin smärta. Slutsats:  De flesta patienterna uttryckte negativa erfarenheter av hur själva sårbehandlingen kändes men att en god relation till sjuksköterskan var det som kändes mest värdefullt.

Wow, du klarade det och så bra det gick : Skolsköterskors erfarenhet av lågstadiebarn som inte vill medverka vid vaccination.

Introduktion: Vaccination är en viktig del i skolsköterskans uppdrag och utförs till barn i åldrarna 6-18 år. Det är en förebyggande åtgärd som minskar risken för insjuknande, funktionsnedsättning, spridning av sjukdomar och för tidig död. Vaccinering under barndomen är procedurer som många gånger framkallar smärta och ångest. Traumatiska händelser relaterat till detta kan leda till att folk medvetet undviker hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan leda till skadliga hälsoeffekter på folkhälsonivå om till exempel vaccinationer undviks på grund av detta. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av vaccinationer hos lågstadiebarn som ej vill medverka vid vaccination men där slutresultatet ändå upplevts som positivt. Metod: En kvalitativ retrospektiv studie inspirerad av Kritisk Incident Teknik (CIT). Data samlades in genom intervjuer från elva yrkesverksamma skolsköterskor i Göteborg. Bearbetningen av data utfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av de utförda intervjuerna resulterade i fyra stycken huvudkategorier; vårdnadshavarens beteende, vikten av förberedelser och information, barnets autonomi samt skolsköterskans förhållningssätt. Diskussion: Ett viktigt stöd under vaccinationstillfället är en trygg vårdnadshavare. Förberedande information med både barnet samt vårdnadshavare anses betydelsefullt och bör anpassas efter barnets behov. Skolsköterskan behöver ibland ta kommandot över situationen, och ibland krävs det att vänta tills barnet är redo. Skolsköterskan använder sig av olika metoder före, under och efter proceduren.