Förskolans nya kostym : Omsorg i termer av lärande och kunskap

Den här artikeln är en del av ett projekt som studerar förändringar i förskollärarprofessionen i den svenska förskolan. Projektet tar avstamp i kravet på lärarna att arbeta med att dokumentera förskolans kvalitetsarbete. De övergripande frågor som ställs handlar om hur förskollärarna i relation till arbetet med dokumentation visar upp sin verksamhet och i samband med detta vilka delar som visas upp och vilka delar som tystas och osynliggörs.   Som en del av projektet studerar vi särskilt innebörder i begreppet omsorg i relation till dokumentationsarbetet. Tidigare studier inom projektet visar att omsorg är ett otydligt begrepp i dokument om förskolans verksamhet. Den här artikelns empiriska material består av observationer från personalmöten på förskolan samt intervjuer med förskolechefer och förskollärare när de diskuterar arbetet med att dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan. Specifika analytiska redskap har hämtats dels från utbildningspolitiska teorier samt från teorier om lärarprofessionalism där mjuka värden som omsorg och närhet lyfts fram som viktiga kännetecken i förskollärares profession.   Resultaten visar att förskollärare och deras chefer inte talar om omsorg i särskilt stor utsträckning och när begreppet nämns så framhålls svårigheter med att beskriva och dokumentera innebörder av omsorg. För att hantera dessa svårigheter utvecklas skilda professionella strategier som handlar om att fly undan utmaningarna på olika vis och att omsorg som begrepp i förskolans verksamhet ges nya innebörder i termer av lärande och kunskap.  

Gräs från våtmark som additiv i bränslepellets : Effekter på pelletskvalitet och energiförbrukning

Because of global warming the energy production development has progressed towards more renewable energy sources. Biomass has great potential in this matter and pellet is already a big market that has increased seven times the past decade. A periodically strained woodchip resource market and statements of short supply in the future has got actors exploring opportunities with other commodities. Grasses such as Canary grass has shown great potential in this matter and in this study a wetland grass is tested as an additive, 0,5, 1,0, 1,5, and 1,9%, with spruce woodchips. The test production series was performed at a production unit located at the department of environmental and energy system at Karlstad University, Karlstad. Quality was controlled accordingly to the European standard and parameters such as energy consumption, moisture content, mechanical durability and bulk density was tested. For comparison, a sample with only spruce wood chips was produced, and a sample containing 1% of a commonly used additive, potato starch. The results showed that a decrease in energy consumption with 14% when 2% wetland grass was added, part of the decline may be due to the increased production flow compared with the reference sample. The positive effects on decrease in energy consumption, that 1% potato starch results in, is equal to reults from 1% wetlandgrass. This indicates lubricating properties in wetlandgrass. This is attributed to that herbaceous plants have a high content of extracts such as waxes and that they cause less friction in the press. Tests also showed that pellet with wetland grass did not qualify the European standard in terms of mechanical durability. Extracts can form a weak boundary layer in the pellet and cause this. A possible trend shows a better mechanical durability with more grass in pellets. The presence of different size of particles can be a reason. Moisture content qualifies according to the European standard but is below optimum 8%. This despite to relatively high moisture content in the mixer. Higher moisture content in the press would certainly result in a generally higher quality. Suggestions for future studies are to produce pellets with greater distribution on the wetland grass added, to easier interpret a connection. Also examine the extracts behavior with different moisture content. For a sustainable development accordingly renewable energy it is important to ensure the future commodity market for pellets. Further studies should be performed to help the development of alternative raw materials in conjunction with pellet production.

Att studera vidare eller inte det är frågan : 2 321 gymnasisters funderingar kring högre studier

I takt med att konkurrensen blir allt hårdare om att rekrytera studenter till grundutbildningar på svenska universitet och högskolor har intresset att ta reda på vad studenter och gymnasister tycker och tänker om högre utbildning ökat. Vid Karlstads universitet har vi sedan många år kartlagt vad våra nuvarande studenter tycker om sin utbildning. När det gäller gruppen framtida studenter i form av gymnasister har vi tidigare inte på motsvarande sätt systematiskt sätt undersökt hur de ser på högre utbildning. Som ett första steg i ett sådant arbete har vi under läsåret 2006/2007 genomfört tre enkätundersökningar där gymnasisters inställning till högre studier analyserats. Två grupper av studenter har under hösten 2006 skrivit sina examensarbeten med detta tema och baserat på dessa studier har vi under våren 2007 samlat in en större enkät i samband med att alla gymnasister i regionen bjudits in till information om högre utbildning på universitetet i Karlstad.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

Varför företag hållbarhetsredovisar : En studie om företags motiveringar och hållbarhetsredovisningens funktion

I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.

Salmonid behaviour under winter conditions

Winter conditions are believed to play an important role in the population dynamics of northern temperate stream fish, challenging the ability of fish to physiologically and behaviourally adapt. Climate change is predicted to increase both mean temperature and temperature fluctuations, especially during winter, leading to dynamic environmental conditions in terms of river ice production and flow. Therefore, knowledge about the winter ecology of stream fish is important for predicting and mitigating anthropogenic impacts on fish production in boreal streams. Stream salmonids are relatively active throughout winter, and behavioural responses to different winter conditions may be critical for survival. Yet, relatively little is known about overwintering behaviour of salmonids, particularly in streams with ice. In this doctoral thesis, I report the results from experimental field and laboratory studies on the behavioural ecology of juvenile salmonids under winter conditions. My results from the field show that salmonids grow more and use a broader range of habitats in the presence of surface ice than in its absence. Results from the laboratory experiments show that the presence of surface ice increases food intake rates, reduces stress and affects social interactions. These laboratory results may explain the positive effects of ice cover on growth that was found in the field experiment. Moreover, I show that drift-feeding ability is reduced at low temperatures, and that nocturnal drift foraging under winter conditions has a low efficiency.

Sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför hjärtstopp : En empirisk studie

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.