Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Conditions for Teaching and Learning in Religious Education (RE) : Perspectives of Teachers and Pupils at the Beginning of the 6th Grade in Sweden

In this article empirical findings from interviews with teachers of three classes of 12-year-old pupils are presented, together with questionnaire-responses from these 54 pupils. The interviews focus on teaching aims for Religious Education (RE), a subject that in Sweden, besides dealing with religion, also explores other kinds of beliefs, ethics and life questions. In the questionnaire the pupils are asked to solve four RE tasks with content that is central from a Swedish curriculum perspective. The research involves pupils at the beginning of the sixth grade and the purpose of this article is to look at the teachers’ aims and the pupils’ responses, and consider what these may indicate about conditions for teaching and learning RE in these classes. The findings show that the perspectives of the pupils at the beginning of the sixth grade seem to be rather far from the expectations of the RE syllabus. The pupils’ statements are rather vague with regard to religion as a phenomenon and there are few examples of pupils interpreting religious symbols in a way that is useful in further analysis. While existential and ethical plots, messages and point of views are comparatively easy to describe, it is harder to express multiple perspectives, reasons, comparisons and questions. A problem for the teachers in developing the perspectives of their pupils is that they find it hard to say what kind of general difficulties pupils have in RE, a fact that makes it hard to direct the teaching. Another challenge is that the teachers’ RE-aims are rather overarching and primarily related to fostering fundamental values. What improves the conditions for teaching and learning is the teachers’ concern for the pupils and their relationships with the teacher and with each other, a factor which is of vital importance for learning and which can also be used as a specific teaching method in subject matter education.