Faktorer som påverkar sömnen hos äldre personer på vårdboenden : en litteraturstudie

Sömnstörningar hos äldre personer på vårdboenden är vanligt förekommande. Störd sömn leder till en försämrad livskvalitet och konsekvenser inkluderar försämrad kognitiv förmåga och förhöjda symtom av ångest och depression. Syftet med den här studien var att belysa faktorer som påverkar sömnen hos äldre personer på vårdboenden. Litteraturstudie användes som metod och resultatet bygger på 11 kritiskt granskade artiklar. Efter analys framkom sex kategorier. Träning, avslappningsövningar och beröring, så som akupressur och massage, visade sig vara faktorer som kan gynna en god sömn. Resultatet indikerar även att miljö, omvårdnadsinterventioner nattetid, samt äldres egna strategier var faktorer som påverkade sömnen. Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar den äldre personens sömn på vårdboende. Med kunskap i detta område kan sjuksköterskan identifiera risker och resurser som påverkar sömnen hos äldre, samt initiera omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa äldre till en bättre sömn. En personanpassad omvårdnad som främjar sömn och därmed hälsa kan förbättra livskvaliteten hos äldre personer på vårdboenden.

Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer

Denna studie uppmärksammar kollektivtrafik som transformativ förändringskraft i städer. I studien talas om att se kollektivtrafik som ryggraden i hållbar mobilitet och en möjliggörare för förändring, med visionen att bygga en stad för människor. En levande och attraktiv stad där kollektivtrafik sätts in i ett större sammanhang för att underlätta människors vardag.  Sveriges tre största stadsregioner; Stockholm, Göteborg och Malmö har studerats. För att på ett djupare plan förstå dessa förändringsprocesser har även sju internationella jämförelsestudier tagits fram (Freiburg, Zürich, London, Paris, Singapore, Kapstaden och Buenos Aires), liksom en konceptuell och teoretisk analys- och tolkningsram. Såväl de svenska som utländska fallstudierna pekar på att det finns många utmaningar i växande stadsregioner.  Studien ger en ökad insikt om att kollektivtrafik kan vara ett verktyg att bryta sociala och miljömässiga utmaningar, liksom mobilitetsutmaningar. Det krävs en avancerad produktionslogik för att utveckla kapacitetsstarka kollektivtrafiklösningar, men när allt är på plats i ett samverkande system kan kunden/resenären utnyttja systemet i sin egen värdeskapande process utifrån en kundorienterad tjänstelogik. Det finns ett behov av en fortsatt lärprocess för att använda kollektivtrafik som transformativ kraft. Det är människor som rör sig i staden, kollektivtrafik är endast ett medel. Det är med gemensamma offentliga och privata resurser som en levande, hållbar och attraktiv livsmiljö kan skapas, men det måste ske inom ramen gemensamma värderingar och berättelser.  Då utvecklas ett samhälle som bygger på tillit. Att hantera transformation, värdeskapande och hållberhet kräver flernivåstyrning, resursintegration och en utmaningsdriven tjänsteinnovation. Delarna finns där, men det behövs ett mer samlat grepp för att fullt ut utnyttja potentialen i Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

När demenssjukdomen skiljde oss åt - anhörigas perspektiv : En litteraturstudie

Introduktion Med ökande ålder ökar också antal personer med demens i befolkningen. Det gör att fler anhöriga får anta rollen som vårdare och ställs inför svåra beslut. När personen med demens flyttat till gruppboende är det viktigt att anhöriga också får stöd och hjälp då den nya situationen kan vara påfrestande för deras hälsa. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse efter att en person med demenssjukdom flyttat till gruppboende.Metod Denna litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell. Artiklar söktes fram med hjälp av sökord i CINAHL och PubMed samt valda inklusions- och exklusionskriterier. Samtliga 13 artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmall. Databearbetning utgick från en tematisk analys för att bilda beskrivande teman.Resultat Fem teman sammanställdes som kopplades till anhörigas upplevelser: att våga släppa taget, att mista kontakten med personen med demens, att livet inte blir som planerat, att inte längre kunna vårda och att sakna stöd från andra.Slutsats Anhöriga känner ett behov av stöd och det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta. Det är viktigt med förståelse från vårdpersonal för att anhöriga kan ha svårt att släppa sin roll som anhörigvårdare trots att personen med demens flyttat till gruppboende. Genom att delge kunskap om sjukdomen och flytten samt att finnas där som stöd till de anhöriga kan sjuksköterskan bidra till att förebygga ohälsa.