Den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom

Demens är en neurodegenerativ sjukdom där kognitiv och funktionell nedsättning uppstår. Det finns inget botemedel för demenssjukdom utan målet är att förbättra och stödja livet för individerna som drabbats, vilket kan tillämpas genom anpassning av den fysiska miljön. Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom utifrån vårdpersonal och forskares uppfattningar. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Detta resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades till olika teman. Resultatet redovisades med fem olika teman: minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion och ökat välbefinnande. Slutsatsen var att individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljön genom att den utbringade lugn, autonomi, trygghet, självständighet, frihet, värdighet och en känsla av att ha kontroll och att känna sig hemma. Detta samtidigt som personalen kunde få mer tid till att umgås och/eller utföra aktiviteter med individerna.

Varför företag hållbarhetsredovisar : En studie om företags motiveringar och hållbarhetsredovisningens funktion

I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.

Regionen och EU? : Uppfattningar och attityder till EU-relaterade frågor i Västsverige

This thesis explores perceptions and preferences on regional action in EU-related frameworks among regional actors in Western Sweden. Building upon the literature on Europeanisation and the Fusion approach, three dimensions of Europeanisation are clarified and explored– download, upload and crossload – and together with a set of five variables that constitute the Micro Fusion Framework; a comprehensive analytical tool is developed. The thesis analyses the intense debate among the members of West Sweden that took place from 2011 to 2013 that focused on how to functionally organise the regional office in Brussels in order to meet future challenges. Surprisingly, the members eventually decided to terminate their cooperation and close the jointly owned office in Brussels in spite of the fact that it has been widely regarded as successful and effective. Diverging perceptions and preferences is understood in terms of three positions on regional action; a download-, upload- and a coherent oriented position. Finally, the thesis presents the empirical findings and discusses in relation to three fusion scenarios, infusion, defusion and clustered fusion. In terms of Micro Fusion Framework, the dynamics shaping why West Sweden was finally regarded as a dysfunctional arena for regional action are explained by a shift of attention and action among regional actors in Western Sweden that led to pressure for further institutional adaptation in order to meet the demand of how ‘to get the best out of the EU’. Further, this redefinition of how to handle EU-affairs within the upload-oriented position was accompanied by positive attitudes towards the potential to bypass the state and thereby pursue regional priorities directly in Brussels given the compound nature of the EU. In contrast, those regional actors that are found to be more download-oriented often question the benefits of uploading activities in practice and advocate close relations to the state. A coherent oriented position recognises the importance of activities related to both of the vertical dimensions of Europeanisation.

Patientutbildningens betydelse för livskvalitèn hos patienter med hjärtsvikt : En litteratur studie

Introduktion: Runt 250 000 personer i Sverige är drabbade av hjärtsvikt. Det finns olika grader av hjärtsvikt som påverkar patienters dagliga liv på olika nivåer vilket kan påverka patienters livskvalité. Livskvalité är ett brett begrepp som är multidimensionellt. Patientutbildning är en del av sjuksköterskans profession och syftar till att hjälpa patienter förbättra sin egen hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientutbildningens betydelse för livskvalitén hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Under litteraturstudien har Polit och Beck (2016) niostegsmodell använts. Till litteratursökningen användes databaserna Cinahl och PubMed. Databassökningen resulterade i 10 artiklar samt två artiklar som söktes manuellt. Artiklarna granskades kritiskt och utgjorde därefter materialet för litteraturstudiens resultat. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två huvudteman vilka var En förändrad tillvaro och Kunskap och trygghet med totalt fem underteman. Slutsats: Litteraturstudien påvisar att patientutbildning kan påverka patienter med hjärtsvikt då livskvalitén generellt har förbättrats för de patienter som erhållit patientutbildning. Litteraturstudien visar att patientutbildning kan ge en förändrad fysisk funktion, socialt och emotionellt stöd, förmåga att utföra egenvård samt ge kunskap, förståelse och kontroll över tillståndet.