Förskolans nya kostym : Omsorg i termer av lärande och kunskap

Den här artikeln är en del av ett projekt som studerar förändringar i förskollärarprofessionen i den svenska förskolan. Projektet tar avstamp i kravet på lärarna att arbeta med att dokumentera förskolans kvalitetsarbete. De övergripande frågor som ställs handlar om hur förskollärarna i relation till arbetet med dokumentation visar upp sin verksamhet och i samband med detta vilka delar som visas upp och vilka delar som tystas och osynliggörs.   Som en del av projektet studerar vi särskilt innebörder i begreppet omsorg i relation till dokumentationsarbetet. Tidigare studier inom projektet visar att omsorg är ett otydligt begrepp i dokument om förskolans verksamhet. Den här artikelns empiriska material består av observationer från personalmöten på förskolan samt intervjuer med förskolechefer och förskollärare när de diskuterar arbetet med att dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan. Specifika analytiska redskap har hämtats dels från utbildningspolitiska teorier samt från teorier om lärarprofessionalism där mjuka värden som omsorg och närhet lyfts fram som viktiga kännetecken i förskollärares profession.   Resultaten visar att förskollärare och deras chefer inte talar om omsorg i särskilt stor utsträckning och när begreppet nämns så framhålls svårigheter med att beskriva och dokumentera innebörder av omsorg. För att hantera dessa svårigheter utvecklas skilda professionella strategier som handlar om att fly undan utmaningarna på olika vis och att omsorg som begrepp i förskolans verksamhet ges nya innebörder i termer av lärande och kunskap.  

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Citizenship education, national identity and political trust: The case of Sweden

The challenging effects of globalization upon the nation-state have been a recurrent theme in the social science discourse since the 1990’s. Nationally organized education is also seen as challenged by new demands originating from globalization. In this article it is argued that ‘nation-state’ and ‘national identity’ are highly relevant concepts when discussing a citizenship education that seeks to develop a civic ethos with, potentially, a global reach. It is further argued that the understanding of such an ethos would benefit significantly from incorporating the role of political trust since trust has been identified as a main feature of the social capital that makes democracy work. Three themes are brought together: national identity and identification, the importance for democracy of political trust and the challenges citizenship education face when carried out in a national context but intended to manage issues that go far beyond the reach of the nation-state. The importance of citizenship education is discussed using recent research on the Swedish citizenship education classroom.

Critical Pedagogy: Origin, Vision, Action & Consequences

Critical pedagogy is a transformation-based approach to education. The aim of this article is to introduce the origin, vision, action and consequences of critical pedagogy. It also aims on finding out about educators’ possibility of actualising it in their practice. As a source materials articles, book chapters and books are used. The literature shows that critical pedagogy has its origin in the tradition of critical theory of the Frankfurt School and the work of the Brazilian pedagog Paulo Freire. According to the literature, its major theses is that education should go beyond transfer of knowledge and training the future labour force; to help developing critical consciousness, which leads to transformation of the individual, learning environment and society at large. Critical pedagogy is criticised for a focus on macro level system, for not having a model for classroom implementation and for being abstract. Despite some critics, I argue that critical pedagogy has still the potential to empower those in the field of education to increase their consciousness about the injustice in their society and to involve in transforming it.   Keywords: Critical pedagogy, critical thinking, critical theory, dialogue, Frankfurt School, transformation.

Samverkan Trafikförsörjningsprogram

Med stöd i Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 2§ punkt 12 utgår vi ifrån att Trafikverket ska vara ett stöd i arbetet att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt i nära dialog med RKM för att skapa en långsiktig infrastrukturplanering, i det att Trafikverket ska stödja arbetet med att ta fram trafikförsörjningsprogrammen (TFP). Föreliggande rapport fokuserar på Trafikverkets roll i samverkan med de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna.   För att närmare studera, utveckla och tydliggöra ramarna för trafikverkets stöd och ansvar för kollektivtrafikfrågor, använder vi i denna rapport en förståelseorienterad metod som bygger på att förstå och tolka den kontext som Trafikverket agerar i. Föreliggande text är en inventering av olika utformningar av kollektivtrafikmyndigheter i landet samt Trafikverkets olika Regionkontor. Fokus är i huvudsak riktad mot hur de är organiserade och hur de arbetar för att hantera olika frågor. Syftet är att med denna samlade kunskap se hur samverkansutmaningar har hanterats i olika lösningar och på så sätt öppna upp för ett ömsesidigt lärande och stärka förutsättningarna för samverkan.   Föreliggande studie visar att samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheterna och Trafikverket inte är statisk utan en del i en dynamisk process som baseras på kunskap, personliga relationer och förtroende. Genom att få kunskap om den andra organisationen och skapa sig en förståelse om hur man kan samverka för att uppnå bättre effekter av sina satsningar skapas en grund för samarbete. Det är sedan genom personliga relationer som ett förtroende skapas mellan parterna och som fördjupar samarbetet. Ett samarbete likt den mellan Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheterna som varken är bundet till hierarkiska eller beroendemässiga parametrar kräver förtroende och relationella band mellan parterna för att fungera. Den kunskapsintegration som uppstår mellan organisationerna när man klarar av att länka och integrera människors kunskaper och färdigheter genom sina personliga relationer och organisatoriska processer bidrar till ökad organisatorisk kapacitet för respektive organisation. Samspelet mellan organisationerna bidrar till att respektive organisation på ett bättre sätt kan anpassa sig till föränderliga samhällsbehov och skapa interna strukturer som följer de förändrade behov som finns i samhället.