Sagans betydelse för barns språkliga och emotionella utveckling i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur. 

The fact of metafiction in nineteenth-century children's literature : Nathaniel Hawthorne's A Wonder Book and Elizabeth Stoddard's Lolly Dinks's Doings

This article examines two American books for children: Nathaniel Hawthorne’s A Wonder Book for Girls and Boys (1851) and Elizabeth Stoddard’s Lolly Dinks’s Doings (1874). In both books, fairy tales or myths are framed by a contemporary American setting in which the stories is told. It is in these realistic frames with an adult storyteller and child listeners that metafictional features are found. The article shows that Hawthorne and Stoddard use a variety of metafictional elements. So, although metafiction has been regarded as a postmodernist development in children’s literature, there are in fact instances of metafiction in nineteenth-century American children’s literature.