Äldre i Värmland : Om hälsa, levnadsvanor och livssituation 2006

Landstinget har i samarbete med Karlstads universitet gjort flera befolkningsundersökningar i Värmland och publicerat rapporter om både den vuxna befolkningens och barns hälsa, senast med rapporten Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2004. Någon befolkningsstudie av de äldres hälsa och livsvillkor har dock inte gjorts tidigare. Efter tre års förarbeten och samråd mellan landstinget, Värmlands kommuner och flera institutioner vid Karlstads universitet genomfördes den föreliggande studien av de äldres hälsa under senhösten 2006, i form av en omfattande postenkät. Urvalet utgjordes av 2500 slumpmässigt uttagna kvinnor och män som var 80 år eller äldre. Svarsfrekvensen var 60 procent, vilket får betraktas som mycket bra med tanke på att cirka 15 procent i denna åldersgrupp lever i särskilda boenden. Studien avspeglar således hälsan och livsvillkoren för de äldre. Överlag visar det sig att de äldre mår bra och har stor kapacitet att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Samtidigt är det många som har kroniska besvär, med värk, syn- och hörselnedsättning, inkontinensbesvär etc. Det föreligger också en klar social gradient, där särskilt äldre kvinnor med arbetarbakgrund har både mer sjukdom och större ekonomiska problem än de övriga.

Den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom

Demens är en neurodegenerativ sjukdom där kognitiv och funktionell nedsättning uppstår. Det finns inget botemedel för demenssjukdom utan målet är att förbättra och stödja livet för individerna som drabbats, vilket kan tillämpas genom anpassning av den fysiska miljön. Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom utifrån vårdpersonal och forskares uppfattningar. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Detta resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades till olika teman. Resultatet redovisades med fem olika teman: minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion och ökat välbefinnande. Slutsatsen var att individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljön genom att den utbringade lugn, autonomi, trygghet, självständighet, frihet, värdighet och en känsla av att ha kontroll och att känna sig hemma. Detta samtidigt som personalen kunde få mer tid till att umgås och/eller utföra aktiviteter med individerna.

Copingstrategier i vardagen vid multipel skleros - En litteraturstudie

Multipel Skleros [MS] en är kronisk, neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet genom nedbrytning av myelin, vilket försvårar nervsignalernas transport till målcellerna. Den som drabbats av MS kan uppleva symptom av fysisk och psykisk karaktär som pareser, spasticitet, koordinationsstörningar, fatigue, depression och ångest. För att hantera sjukdomen behöver personer med MS använda coping. Inom coping finns aktiva och passiva strategier. Till de aktiva copingstrategierna hör probleminriktad copingstrategi och emotionell copingstrategi och inom passiv hör undvikande copingstrategi. Syftet med studien var att beskriva användandet av copingstrategier hos personer diagnostiserade med MS utifrån en teoretisk referensram. Metoden som användes var litteraturstudie. Urvalet genomfördes utifrån Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Efter urvalsprocessen kvarstod 14 artiklar som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet presenterades i tre kategorier, probleminriktad-, emotionell- och undvikande copingstrategi. De individuella förutsättningar som framkom vara centrala för användandet av copingstrategierna var resurser, acceptans, optimism, förnekelse och distansering. Information visade sig också genomsyra samtliga copingstrategier.  Slutsatsen var att en persons individuella förutsättningar var avgörande för hur coping användes. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera personer med MS om hur de kan använda sig av copingstrategier.

Omvårdnadsinterventioners betydelse för strokedrabbade patienters autonomi och delaktighet. : - En litteraturstudie.

Introduktion: Stroke är en sjukdom som kan komma plötsligt och innebära svåra förändringar i det vardagliga livet till följd av funktionsnedsättningar fysiskt, psykiskt och socialt. Inte sällan har det konsekvenser för hur det går att klara av att hantera vardagen och arbetslivet. Genom adekvata omvårdnadsinterventioner kan sjuksköterskan genom sitt kunnande förbättra utfallet för patienter som drabbats av stroke, avseende hälsa och livskvalité. Omvårdnadens primära målsättning är att för den enskilde individen skapa förutsättningar för att denne ska bibehålla autonomi, oberoende och hälsa samt delaktighet. Syfte: Att identifiera omvårdnadsinterventioners betydelse för strokedrabbade patienters autonomi och delaktighet. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Databaser som använts för sökning efter vetenskaplig forskning rörande syftet är CINAHL och PubMed. Antalet artiklar som svarade mot syftet var 14. Resultat: Genom granskning av 14 artiklar skapades två huvudteman Effekter på det dagliga livet och Patientundervisning förstärker egenvårdsförmågan. Båda huvudtemana är av betydelse för strokepatienternas återhämtning fysisk, psykiskt och socialt. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av strokedrabbade patienter, både i den akuta fasen och i eftervården. Oberoende och självkänsla hos strokedrabbade patienter är nedsatt i relation till att de har en försämrad autonomi och möjlighet till delaktighet. Genom olika omvårdnadsinterventioner ökar deras autonomi och möjlighet till delaktighet.

Ickefarmakologiska interventioner vid cancerrelaterad smärta : En litteraturstudie ur ett patientperspektiv

Introduktion: Ett av huvudmålen med omvårdnad är att lindra lidande hos patienter, vilket kan uppnås genom att möta patienten med värdighet och genom att stötta i lidandet. Cancer är en snabbt växande sjukdom där smärta är ett vanligt symtom som orsakar lidande. Smärtan är ofta svårbehandlad och patienter kan uppleva den farmakologiska smärtlindringen som otillräcklig, vilket kan vara anledning till ickefarmakologiska interventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda effekten av ickefarmakologiska interventioner vid cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med systematiskt arbetssätt baserat på en nio-stegsmodell av Polit och Beck (2012). Granskning av artiklar utgick från en induktiv process där sammanlagt 10 artiklar kategoriserats. Resultatet delades in i tre kategorier; Lokalstimulerande interventioner, Punktstimulerande interventioner samt Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt. Resultat: Lokalstimulerande interventioner visade varierande effekter. Vid Punktstimulerande interventioner upplevde majoriteten av patienterna en god effekt. Även Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt gav en upplevelse av god effekt på smärtan hos deltagarna. Slutsats: De ickefarmakologiska interventioner som gav god effekt på cancerrelaterad smärta var de som administrerades utanför smärtområdet istället för direkt på smärtpunkterna. Genom att integrera resultatet i omvårdnadsarbetet kan patienter smärtlindras till en högre grad och vården kan förbättras.

Faktorer som främjar den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Introduktion: Inflammatorisk tarmsjukdom blir allt vanligare i Sverige och skapar stort lidande hos de som drabbas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjar den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom mätt med mätinstrumentet IBDQ. Metod: Detta är en litteraturstudie som genomförts på ett systematiskt sätt baserat på Polit och Becks nio-stegsmodell. Resultaten från de granskade artiklarna kategoriserades genom en induktiv process. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av tre kategorier som på olika vis genererar en främjad hälsorelaterad livskvalitet. Den första kategorin innehåller faktorer som patienten själv kan påverka så som motion och olika avslappningsövningar. Den andra kategorin speglar patientens inställningar och uppfattningar och den tredje kategorin innehåller faktorer som kräver sjukvårdsinsatser så som läkemedelsbehandling eller kirurgi. Slutsats: Det finns en rad olika faktorer som leder till främjan av den hälsorelaterade livskvaliteten. Kännedom om dessa faktorer är en förutsättning för att sjuksköterskan skall kunna verka för en god hälsa och främja den hälsorelaterade livskvaliteten. Denna litteraturstudie lyfter fram att IBD drabbar hela individen och dennes fysiska- sociala- och emotionella dimensioner där av vikten att se till hela individen och tillgodose individens alla individuella och specifika behov.