Att studera vidare eller inte det är frågan : 2 321 gymnasisters funderingar kring högre studier

I takt med att konkurrensen blir allt hårdare om att rekrytera studenter till grundutbildningar på svenska universitet och högskolor har intresset att ta reda på vad studenter och gymnasister tycker och tänker om högre utbildning ökat. Vid Karlstads universitet har vi sedan många år kartlagt vad våra nuvarande studenter tycker om sin utbildning. När det gäller gruppen framtida studenter i form av gymnasister har vi tidigare inte på motsvarande sätt systematiskt sätt undersökt hur de ser på högre utbildning. Som ett första steg i ett sådant arbete har vi under läsåret 2006/2007 genomfört tre enkätundersökningar där gymnasisters inställning till högre studier analyserats. Två grupper av studenter har under hösten 2006 skrivit sina examensarbeten med detta tema och baserat på dessa studier har vi under våren 2007 samlat in en större enkät i samband med att alla gymnasister i regionen bjudits in till information om högre utbildning på universitetet i Karlstad.

Empowering single mothers in Iran : Applying a problem-solving model in learning groups to develop participants' capacities to improve their lives

Since 2000, a problem-solving model has been taught to the Society for Protecting the Rights of the Child, and teachers and  students of social work in two universities in Iran. Since 2006, with the initiation of UNICEF, social workers, psychologists  and even some psychiatrists in Iran have been learning this model. In 2008, a group of researchers created an empowerment-oriented  psycho-social group and private intervention project to assess whether a group of Iranian single mothers could use this model, which was traditionally used by professionals only, to effectively and independently meet challenges in their own lives. Our results show that all women used the model effectively and, consequently, made more deliberate decisions to improve their life situations. Some of the women succeeded in finding a job and many improved their family relationships. This study suggests that empowerment-oriented social work can help many clients to achieve their goals, and that this psycho-social intervention project can be a useful model for social work in Iran and many other societies.

Förskolans nya kostym : Omsorg i termer av lärande och kunskap

Den här artikeln är en del av ett projekt som studerar förändringar i förskollärarprofessionen i den svenska förskolan. Projektet tar avstamp i kravet på lärarna att arbeta med att dokumentera förskolans kvalitetsarbete. De övergripande frågor som ställs handlar om hur förskollärarna i relation till arbetet med dokumentation visar upp sin verksamhet och i samband med detta vilka delar som visas upp och vilka delar som tystas och osynliggörs.   Som en del av projektet studerar vi särskilt innebörder i begreppet omsorg i relation till dokumentationsarbetet. Tidigare studier inom projektet visar att omsorg är ett otydligt begrepp i dokument om förskolans verksamhet. Den här artikelns empiriska material består av observationer från personalmöten på förskolan samt intervjuer med förskolechefer och förskollärare när de diskuterar arbetet med att dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan. Specifika analytiska redskap har hämtats dels från utbildningspolitiska teorier samt från teorier om lärarprofessionalism där mjuka värden som omsorg och närhet lyfts fram som viktiga kännetecken i förskollärares profession.   Resultaten visar att förskollärare och deras chefer inte talar om omsorg i särskilt stor utsträckning och när begreppet nämns så framhålls svårigheter med att beskriva och dokumentera innebörder av omsorg. För att hantera dessa svårigheter utvecklas skilda professionella strategier som handlar om att fly undan utmaningarna på olika vis och att omsorg som begrepp i förskolans verksamhet ges nya innebörder i termer av lärande och kunskap.  

Att kvalificera ett samtalsuppdrag : Om ett utvecklingsarbete i speciallärarprogrammet

I denna rapport redovisas ett utvecklingsarbete som genomfördes vid speciallärarprogrammet vid Karlstads universitet läsåret 2010/2011. Enligt examensordningen är en av speciallärarens arbetsuppgifter att vara en kvalificerad samtalspartner. Vad som menas med kvalificerad samtalspartner är upp till varje lärosäte/ varje speciallärare att själv fylla med innehåll. Syftet med rapporten är att beskriva ett utvecklingsarbete och de erfarenheter som gjordes och därmed sätta ord på delar av speciallärarens yrkeskunnande som kvalificerade samtalspartners. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att pröva dialogseminarieformen för att fördjupa speciallärarnas yrkeskunnande i deras uppdrag som kvalificerade samtalspartners. Eller uttryckt med andra ord kvalificera ett samtalsuppdrag. I arbetet med dialogseminarier lyfts andra värden än de i utbildningssammanhang så vanliga; effektivitet, snabbhet, mätbarhet till förmån för långsamhet, eftertänksamhet och kanske ett gott omdöme. Efter en termins arbete med dialogseminarier kan vi nu dra slutsatsen att deltagande i dialogseminerier tycks ha bidragit till att: öka studenternas reflektionsförmåga öka deras förmåga att lyssna både inåt och utåt knyta förbindelser mellan det personliga och det professionella utveckla deras yrkesspråk och kanske deras omdömesförmåga.

Den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom

Demens är en neurodegenerativ sjukdom där kognitiv och funktionell nedsättning uppstår. Det finns inget botemedel för demenssjukdom utan målet är att förbättra och stödja livet för individerna som drabbats, vilket kan tillämpas genom anpassning av den fysiska miljön. Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom utifrån vårdpersonal och forskares uppfattningar. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Detta resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades till olika teman. Resultatet redovisades med fem olika teman: minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion och ökat välbefinnande. Slutsatsen var att individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljön genom att den utbringade lugn, autonomi, trygghet, självständighet, frihet, värdighet och en känsla av att ha kontroll och att känna sig hemma. Detta samtidigt som personalen kunde få mer tid till att umgås och/eller utföra aktiviteter med individerna.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgens upplevelse av sin arbetssituation : En kvalitativ studie ur ett salutogent perspektiv

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. 

Sagans betydelse för barns språkliga och emotionella utveckling i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur. 

Gräs från våtmark som additiv i bränslepellets : Effekter på pelletskvalitet och energiförbrukning

Because of global warming the energy production development has progressed towards more renewable energy sources. Biomass has great potential in this matter and pellet is already a big market that has increased seven times the past decade. A periodically strained woodchip resource market and statements of short supply in the future has got actors exploring opportunities with other commodities. Grasses such as Canary grass has shown great potential in this matter and in this study a wetland grass is tested as an additive, 0,5, 1,0, 1,5, and 1,9%, with spruce woodchips. The test production series was performed at a production unit located at the department of environmental and energy system at Karlstad University, Karlstad. Quality was controlled accordingly to the European standard and parameters such as energy consumption, moisture content, mechanical durability and bulk density was tested. For comparison, a sample with only spruce wood chips was produced, and a sample containing 1% of a commonly used additive, potato starch. The results showed that a decrease in energy consumption with 14% when 2% wetland grass was added, part of the decline may be due to the increased production flow compared with the reference sample. The positive effects on decrease in energy consumption, that 1% potato starch results in, is equal to reults from 1% wetlandgrass. This indicates lubricating properties in wetlandgrass. This is attributed to that herbaceous plants have a high content of extracts such as waxes and that they cause less friction in the press. Tests also showed that pellet with wetland grass did not qualify the European standard in terms of mechanical durability. Extracts can form a weak boundary layer in the pellet and cause this. A possible trend shows a better mechanical durability with more grass in pellets. The presence of different size of particles can be a reason. Moisture content qualifies according to the European standard but is below optimum 8%. This despite to relatively high moisture content in the mixer. Higher moisture content in the press would certainly result in a generally higher quality. Suggestions for future studies are to produce pellets with greater distribution on the wetland grass added, to easier interpret a connection. Also examine the extracts behavior with different moisture content. For a sustainable development accordingly renewable energy it is important to ensure the future commodity market for pellets. Further studies should be performed to help the development of alternative raw materials in conjunction with pellet production.

Representera och bli representerad : Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning

Hur kan lärare på bästa sätt möta elever med religiös positionering i religionskunskapsklassrummet?  Hur kan undervisningen utformas för att ge religiösa traditioner en framställning som elever med religiös positionering kan acceptera, relatera till och kanske också lära nytt av? Den här religionsdidaktiska studien handlar om hur elever som positionerar sig inom muslimsk, kristen, buddhistisk och judisk tradition talar om skolans religionskunskapsundervisning. Studien berör tre teman. För det första undersöks mötet mellan undervisningsinnehåll och elevernas erfarenheter av sin egen religiösa tradition och tro. För det andra riktas uppmärksamheten mot hur eleverna talar om sina erfarenheter av att vara eller att förväntas vara representant för sin egen tradition i undervisningen. Ett tredje tema handlar om hur eleverna beskriver ramar och förutsättningar för religionskunskapsundervisningen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultaten visar bland annat att eleverna har svårt att känna igen och relatera till sin egen tradition i undervisningen. De befarar att undervisningen snarare förstärker än dekonstruerar stereotypa föreställningar om religion och religiöst liv. 

Changing the servicescape : The influence of music, self-disclosure and eye gaze on service encounter experience and approach-avoidance behavior

The purpose of this thesis is to investigate and understand the effect of a servicescape’s ambient and social conditions on consumers’ service encounter experience and their approach/avoidance behavior in a retail context. In three papers, with a total sample of over 1600 participants (including 550 actual consumers) and seven experiments, the author investigates the effect of music (ambient stimuli), employees’ self-disclosure (verbal social stimuli) and employees’ gazing behavior (nonverbal social stimuli) on consumers’ service encounter experience and approach/avoidance behavior in a retail store. Paper I comprised two experiments, and the aim was to investigate the influence of music on emotions, approach/avoidance behavior. Paper II comprised two experiments, and the aim was to investigate the effect of frontline employees’ personal self-disclosure on consumers’ reciprocal behavior. Paper III comprised three experiments, and the aim was to investigate the influence of employee’s direct eye gaze/ averted eye gaze on consumer emotions, social impression of the frontline employee and encounter satisfaction in different purchase situations. The results in this thesis show that music affects consumers in both positive and negative ways (Paper I). Self-disclosure affects consumers negatively, in such a way that it decreases encounter satisfaction  (Paper II) and, finally, eye gaze affects consumers by regulating both positively – and in some cases also negatively – consumers’ social impression of the frontline employee and their encounter satisfaction (Paper III). The conclusions of this thesis are that both ambient and social stimuli in a servicescape affect consumers’ internal responses, which in turn affect their behavior. Depending on the purchase situation, type of retail, and stimuli, the internal and behavioral responses are different.

Bland rutschbanebrallor och halkiga stockar : En studie om hur förskollärare tillsammans med barnen arbetar utomhus med fysikaliska begrepp som återkommer i läroplanen för åk 1-3.

The purpose of this study was to find out if preschool teachers use physical concepts included in thecurriculum for grade 1-3 (gravity, center of gravity, equilibrium, balance and friction) with the children in the outdoor environment at the preschool, if preschool teachers believe it is concepts that works to use with children in preschool outdoor environment and if the work could be developed regarding these physical concepts. To conduct the study, observations were done of preschool yards and semi-structured interviewswere conducted with preschool teachers who work in preschool right now. The result shows that it requires little resources to work with these concepts outdoors and teachers are positive to use the concepts but they do not use it to the extent they would like for a variety of reasons. In various ways, the preschool teachers also expresses that it is possible for children to absorb the physical concepts at preschool and it would help to later build a foundation in the form of childrens thinking that science is something fun and exciting that belong in their everyday lives.

Significant history and historical orientation : Ugandan students narrate their historical pasts

In 2012, Uganda celebrated 50 years of independence. The postcolonial era in the country has been marked by political turmoil and civil wars. Uganda, like many other postcolonial states in Africa, cannot be described as an ethnically or culturally homogenous state. However, history education has globally been seen as a platform for constructing national identities in contemporary societies. At the same time, it is assumed that specific historical experiences of countries influence historical understanding. This study takes its starting point in the theories of historical consciousness and narrativity. A narrative could be viewed as a site where mobilization of ideas of the past to envisage the present and possible futures is made and hence the narrative expresses historical orientation. Through the concept of historical orientation historical consciousness can be explored, i.e. what history is viewed as significant and meaningful. The aim in the study is to explore in what ways students connect to their historical pasts.   The study explores 219 narratives of 73 Ugandan upper secondary students. Narratives elicited through written responses to three assignments. Designed to capture different approaches to history: either to start from the beginning and narrate history prospectively or to depart from the present narrating retrospectively. The colonial experience of Uganda affected the sampling in the way that students were chosen from two different regions, Central and Northern Uganda. The comparison was a way to handle the concept of ‘nation’ as a presupposed category. Narrative analysis has been used as a method to explore what the students regarded as historically significant and what patterns among the narratives that point towards particular historical orientations.   The empirical results show how different approaches to history, a prospective or a retrospective approach, influence the student narratives. For instance, valued judgments on past developments were more common with the retrospective approach. The results also show differences in evaluating past developments according to regional origin. Students from northern Uganda were generally more inclined to tell a story of decline. Also, it is argued that the student narratives were informed by a meta-narrative of Africa. It was as common to identify oneself as African as it was to identify as Ugandan.