The International <IR> Framework’s impact on the social and relationship disclosures in the healthcare industry

Abstract Background and Problem: The altering business world and the growing requests from stakeholders have resulted in the establishment of new reports. These are among others Sustainability reports and Integrated Reporting. On the contrary, traditional financial reports do not consider the significance of intangible assets in modern entities. The social and relationship capital has further shown to be important for firms, especially healthcare companies and pharmaceuticals, but is not as developed as other capitals within the <IR> framework and therefore not always included in annual reports. However too few disclosures within this area could lead to high liabilities. The IIRC launched the <IR> framework year 2013 as a solution, as it gives a more comprehensive view of the reporting entity. Within this framework there are six capitals: manufactured, human, financial, natural, intellectual and social and relationship.   Purpose: The purpose of this thesis is to find out how the International <IR> Framework has influenced the reporting of the social and relationship disclosures within the healthcare industry, to compare the reporting of the six medical firms chosen and to examine how the social concerns have been developed over time. Delimitations: This study is conducted over a period of three years, from year 2012 to year 2014. It only examines healthcare companies which use the International <IR> framework and it has solely focus on the social and relationship capital. All other capitals within the <IR> framework are excluded from the study. Method: This study has a qualitative research strategy and is based on information collected from published documents in form of annual reports. The annual reports from year 2010, 2011 and 2012 are used to find social and relationship disclosures and a disclosure scoreboard is used to find similarities, differences and patterns. Empirical Results and Conclusion: It has been found that the aggregated social and relationship disclosures have been reduced over time. The year followed by the release of the <IR> framework was seen to have the least disclosures and therefore conclusion was drawn that the <IR> framework had a negative influence on the social and relationship disclosures. There were also differences among the companies studied both in extent and content. The former could be linked to factors such as size and nationality and the latter could be linked to reputation preservation and legitimacy interests.

Kommunala riktlinjer för anhöriganställningar : En kvalitativ innehållsanalys med feministisk teoriansats

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).