Kommunala riktlinjer för anhöriganställningar : En kvalitativ innehållsanalys med feministisk teoriansats

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).

UTFORMNING AV GÅNG-, CYKEL- OCH MOPED-NÄT ANPASSAT FÖR ELCYKEL

Purpose: An increase in the number of pedelecs on Swedish roads is according to studies soon reality. This creates a need to adapt the bmp-grid (bike-, moped- and pedestrian-grid) to pedelecs for them to experience good security, accessibility and comfort while using it. The guidelines Swedish municipalities follow are VGU(Design of Roads and Streets) and the GCM-manual(Bike-, moped-, and pedestrian-manual) which currently do not take society’s future increase of pedelecs into account. VGU and the GCM-manual are tools that are commonly used during planning and design of roads and streets. The aim of the thesis is to use current advice and recommendations on how to adapt the bmp-grid to the pedelec and with this complete current guidelines for bmp-infrastructure. Method: The document-analysis is made on current federal documents that have an impact on bmp-design. Scetch-suggestions were then developed from the author’s personal improvement suggestions and from advice and recommendations gathered during the document-analysis and the theoretical framework. Findings: It was discovered that if the bmp-grid’s design allow bikes traveling up to 30km/h and has a good standard for bicycles according to VGU, then the infrastructure generally fulfil the needs of the pedelec. Altough there are still areas in VGU that needs complements. This need to be done on the design-guidelines so they can aid the adaption of the infrastructure to the pedelec during the planning- and design process. Necessary steps according to the result is to give clearer notifications on bmp-design, issue guidelines for choosing DTS, motivate minimal widths on roads, categories bikers and pedestrians into separate groups, give out more detailed descriptions of when separation of bikers and pedestrians should be done and also to specify different types of bike-users. When taking needs and claim of the pedelec into consideration the result shows that: adaption of the whole bmp-grid to the pedelec is not possible, to simplify priorities the bmp-grid needs to be divided into different sections, space should be taken from the car-traffic, solutions with mixed-traffic and bike-fields for pedelecs can be used in low-speed areas, larger opportunities to connect towns to increase commuting with bicycles appeared with the pedelec. Implications: After examining current guidelines regarding the design of the bmp-grid and gathering opinions on this from interviews the conclusion is that several areas in VGU needs completion. The following are recommendations on how to take the pedelec into consideration during the design-process:• Connect towns and urban-areas with bmp-grids to make use of pedelecs capacity.• Where there is not enough space for both cars and separated pedelec- and bike lanes the speed for car-traffic can be lowered to 30km/h. This creates opportunities with mixed-traffic or bike-lanes.• The width of existing roads and streets are often greater than what’s described in VGU. They can be made smaller to free space on roads for bicycle-infrastructure.• To prioritize which parts of the bmp-grid that needs design to allow pedelecs the bmp-grid can be divided into main- and local grid. The main grid should be design with consideration to the needs and claim of the pedelecs. Limitations: The limitation of the study lies in that none of the interviews where done with employees in any of the bigger municipalities in Sweden. This gives the study a general application in small- to middle-sized cities but not in bigger cities.Keywords: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp

En jämförande studie av crossplattform- och hybridutveckling

Syfte – Syftet med studien var att jämföra och utvärdera två utvecklingsmetoder för hybrid- och crossplattformutveckling. Detta syfte bröts ner till två frågeställningar: Hur väl kan de båda utvecklingsmetoderna återskapa animationer för att förbättra användarupplevelsen i en applikation?- Vilka av de 3 utvalda animationerna som visas i meaningful transitions och point of origin går att återskapa i de båda utvecklingssätten? Hur påverkas prestandan vid användandet av de utvalda hårdvarufunktioner som implementerats med de båda utvecklingsmetoderna? – Kameran och minnet. Metod – Denna rapport är en fallstudie då den är gjord i samarbete med Knowit Jönköping AB efter deras önskemål. Utvecklingsmetoderna som valdes var PhoneGap och Appcelerator Studio, alltså en för hybridutveckling och en för cross-plattform. En applikation för varje utvecklingsmetod byggdes med identiska funktioner som skulle kunna testas för att besvara frågeställningarna. Två kvantitativa insamlingar gjordes i form av enkätundersökning av testpersoners uppfattning av animationerna och en insamling av prestandamätningar vid hårdvaruanvändning. Resultat – Resultatet från studien visar att minnesåtgången vid hårdvaruanvändning är både låg och nästan identisk för de båda utvecklingsmetoderna. Empirin visar även att animationerna på båda metoderna kan leva upp till Googles riktlinjer enligt testpersonerna och upplevs som positiva. En notering är dock att Appcelerator tycks ha en liten fördel vad det gäller animationerna. Denna fördel är relativt liten och gör egentligen ingen större skillnad för vilken metod som kan anses som den bästa. Implikationer – Studien bidrar till att underlätta valet för mjukvaruutvecklare och företag som funderar på att använda sig utav någon av utvecklingsmetoderna. Detta genom att visa att prestandan vid hårdvaruanvändning inte är något att lägga stor vikt på. För användargränssnitt och användarupplevelse finns en mindre skillnad då Appcelerator använder sig utav native SDK och får en liten fördel när det kommer till användarupplevelsen. Detta kan dock justeras för PhoneGap då det med lite extra jobb går att styla applikationen till att se mer native ut. Utvecklare kan därför tänka på vilka kunskaper de har sedan innan vad gäller XML/HTML och styling då de ska välja utvecklingsmetod. Begränsningar – Utvecklingen är gjord av förstagångsanvändare av PhoneGap och Appcelerator Studio vilket kan ha påverkat kvalitén på animationerna och användargränssnittet. En tredjepartsapplikation användes vid mätning av prestandan då PhoneGap saknade plugin för det. Detta kan ha haft en påverkan på resultatet.