7 resultados para digitala- och sociala medier

em Academic Archive On-line (Jönköping University


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Vad vilja ungdomen? undersÃker hur ungdomar ser pÃ¥ inflytande och delaktighet inom samhällsfrÃ¥gor, om demokratiutredningens fÃrslag fÃljer detta synsätt samt fÃrsÃker fÃrklara varfÃr det ser ut pÃ¥ detta sätt. Detta gÃrs genom en enkätundersÃkning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 Ã¥r. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstÃ¥ende tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utÃkas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angÃ¥ende demokrati. UndersÃkningen visar att ungdomar har en vilja att pÃ¥verka sin omgivning och sitt samhälle. De gÃr detta pÃ¥ ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att pÃ¥verkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker pÃ¥ sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en fÃrlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter fÃ¥r mer makt och tillÃ¥ts fÃ¥ mer makt inom de former fÃr representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan ocksÃ¥ se att vuxenvärlden har ett ansvar att lÃ¥ta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till fÃrändring. Ungdomar vill pÃ¥verka samhället, det gäller fÃr vuxenvärlden att ta vara pÃ¥ denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen pÃ¥ omrÃ¥det gällande inflytande och pÃ¥verkan, men de ger oss mÃjligheter att fÃrstÃ¥ ungdomars syn pÃ¥ demokratiutredningens fÃrslag där det stÃ¥r klart att ungdomarna vill ha tydliga pÃ¥verkansmÃjligheter genom exempelvis ungdomsrÃ¥d, folkmotioner och sänkt rÃsträttsÃ¥lder.

Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Under de senaste tio Ã¥ren har den digitala teknikens omfattning Ãkat och är idag en källa där barn och unga mÃter engelska i princip varje dag. MÃ¥nga elever använder dagligen engelska i tal och skrift fÃr olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är sÃ¥ledes att granska extramural engelska och vad det kan tillfÃra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanfÃr skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i Ã¥rskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre Ã¥rskurserna 4-6 behÃvdes även Ã¥rskurs 7-9 inkluderas. Materialet bestÃ¥r av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra sÃktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en pÃ¥verkan pÃ¥ elevernas olika sprÃ¥kliga fÃrmÃ¥gor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat pÃ¥ nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika sprÃ¥kliga fÃrmÃ¥gor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är Ãverens om att elever som ägnar mer tid Ã¥t extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte gÃ¥r att dra nÃ¥gon generell slutsats att det endast är extramural engelska som pÃ¥verkar betyget. Vad gäller elevernas olika sprÃ¥kliga fÃrmÃ¥gor pÃ¥verkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hÃrfÃrstÃ¥else samt muntlig och skriftlig fÃrmÃ¥ga.

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Detta examensarbete är en del av utbildningen KandidatpÃ¥byggnad med inriktning Informatik som är ett pÃ¥byggnadsÃ¥r fÃr Grafisk design och webbutveckling pÃ¥ JÃnkÃping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag gÃ¥r det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt bÃ¥de till rubriker och i brÃdtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att fÃr bäst läsbarhet bÃr serifer användas i brÃdtext. Syftet med examensarbetet var att undersÃka vad som pÃ¥verkar läsbarheten pÃ¥ en digital skärm och varfÃr det inte är vanligare att använda serifer pÃ¥ en webben, med tanke pÃ¥ hur lÃ¥ngt tekniken kommit idag med nya hÃgupplÃsta skärmar som inte borde pÃ¥verka användningen av serifer. Syftet var även att undersÃka om val av typografi idag alltid baseras pÃ¥ typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende pÃ¥ om de läses pÃ¥ en digital skärm eller pÃ¥ ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt pÃ¥ webben beror pÃ¥ en vana som hänger kvar sen fÃrr, men att detta troligen kommer att fÃrändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, dÃ¥ examensarbetet endast undersÃker sÃdra Sverige. FÃr att Ãka validiteten kunde representanter frÃ¥n hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat pÃ¥verka och fÃrändra resultatet. UndersÃkningen hade kunnat fÃrbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, fÃr att fÃ¥ ett tydligare svar pÃ¥ frÃ¥geställningen den undersÃkte. Ãven detta hade kunnat pÃ¥verka resultatet till nÃ¥got annat.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna studie är att undersÃka hur fyra fÃrskollärare upplever att tre- till femÃ¥riga fÃrskolebarns samspel pÃ¥verkas av deras TV- och filmupplevelser. FrÃ¥geställningarna berÃr pÃ¥ vilket sätt fÃrskollärarna upplever att TV och film pÃ¥verkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra fÃrskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av Ãppna frÃ¥geställningar vilka fÃrväntades ge oss mÃjlighet att fÃrdjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller fÃrskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger pÃ¥ Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar pÃ¥ att fÃrskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist pÃ¥ delad kunskap kring TV och film, samt okreativa fÃrhÃ¥llningssätt till regler och karaktärer hämtade frÃ¥n TV och film blir hinder fÃr barnen i deras samspel.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvÃ¥righeter hos elever i de yngre Ã¥ldrarna. Vad beror lässvÃ¥righeter pÃ¥ och vad kan det leda till hos eleven? Vilka metoder finns fÃr att fÃrebygga och Ã¥tgärda lässvÃ¥righeter? Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvÃ¥righeter främst beror pÃ¥ brister i läsutvecklingen, framfÃr allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är ocksÃ¥ en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstÃ¥r. Att eleven har lÃ¥g motivation beror ofta pÃ¥ att fÃräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan ocksÃ¥ bero pÃ¥ andra sociala faktorer. MiljÃn i klassrummet är även en faktor som pÃ¥verkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. FÃr att fÃrebygga att eleven fÃ¥r lÃ¥g motivation är digital teknik användbart. Det viktigaste är att fÃrsÃka fÃrebygga lässvÃ¥righeter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i fÃrskola och fÃrskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar ocksÃ¥ lässvÃ¥righeter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med studien är att Ãka fÃrstÃ¥elsen fÃr vilka faktorer som kan leda till och pÃ¥verka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. DÃ¥ känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter fÃr den äldre är det viktigt att Ãka fÃrstÃ¥elsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som pÃ¥verkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehÃ¥llsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i Ã¥ldern 75-90 Ã¥r har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Ãldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som sÃker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och pÃ¥verkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingÃ¥r är: fÃrändringsgrunder, fÃrutsättningar och fÃrdelar. Temat fÃrändringsgrunder belyser att motivet fÃr de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en Ãnskan om en Ãkad gemenskap dÃ¥ relationerna blivit färre och att det hade uppstÃ¥tt en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas fÃrhÃ¥llningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att vÃ¥ga exponera sig. Temat fÃrutsättningar beskriver villkor fÃr ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stÃdet att komma till och frÃ¥n aktiviteten och att det var ansprÃ¥kslÃst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork sÃ¥ att aktiveten gick att genomfÃra. Temat fÃrdelar visar pÃ¥ de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns nÃ¥got att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hÃrda dÃ¥ det fanns nÃ¥gon att samtala med och nÃ¥got att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att fÃ¥ delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat fÃrändringsgrunder har visat sig vara en grundfÃrutsättning fÃr resterande process och det har ocksÃ¥ framkommit att deltagarna har en hÃg känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stÃdja ensamma äldre att ta steget frÃ¥n ensamhet till gemenskap.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Purpose: The purpose of this work is to increase the possibilities of designing building components for specific demands to increase the buildingâs value, and to investigate how the possibilities can be affected by automating the production process. Method: The theoretical framework, which this study is based on, was collected using literature studies and was thereafter combined with the empirics, which were retrieved from qualitative methods as interviews and planned observations. A case study was made of the building Ormhuset in JÃnkÃping. Findings: The objective of this work is to investigate the possibilities for designing roofs by using new automation methods for the production process of wooden roof structures. This study implies that parametric design can be used to generate new innovative shapes and designs that are optimised according to specific criteria. Furthermore, an increased use of automation in the production process of wooden roof trusses result in cheaper roof trusses, regardless of their shapes. The generated optimized designs are therefore cheaper and easier to produce using more automation in the production process. Implications: If parametric design is used, almost any kind of shapes can be generated and optimised. To ensure manufacturability of a design, an early connection between architect and manufacturer is important. Furthermore, increased use of automation can lead to easier and faster production of roof trusses and investing in more automation can be relevant for companies with large production volumes. Using digital files to control the manufacturing machines is time saving. There are alternative manufacturing methods for advanced roof structurers in wood, which are better suited for production, which cannot be rationalized as for roof trusses. Constraints for increased automation are often a high investment cost and limited space. Limitations: If the study is performed on another case than Ormhuset and with other respondents, the result might have differed but could be similar, why this study is not generally valid but only shows one possible outcome.