“Jag vet faktiskt inte varför ingen vill anställa någon som mig” : En studie om arbetslösas upplevda delaktighet i aktivitet.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetslösa personer i tjänsten Stöd och matchning upplever delaktighet i aktivitet. Författaren använde kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med bedömningsinstrumentet OCAIRS-S som grund. Fem deltagare rekryterades med bekvämlighetsurval på en mindre ort i Sverige. Författaren spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och bearbeta dem genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd av komponenter i ICF. Resultatet visade bland annat att deltagarna hade lätt att ge upp och saknade rutiner i sitt vardagsliv. Alla upplevde även att de klarar sig bra på sin inkomst och hade möjlighet att utföra alla aktiviteter de ville och behövde göra. De spenderade mycket tid ensamma och hade några få nära relationer. De flesta trivdes i arbetslösheten och alla såg positivt på framtiden. Ingen av dem letade aktivt efter möjligheter till arbete och de var inte heller initiativtagande. Slutsatserna som gjordes var att deltagarna saknar proaktivitet och motivation till att skaffa arbete. De skulle ha nytta av arbetsterapi för aktivitetsträning och/eller anpassning av aktiviteten ”att söka arbete”. Vidare forskning med större underlag behövs för en djupare förståelse.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Kommunala riktlinjer för anhöriganställningar : En kvalitativ innehållsanalys med feministisk teoriansats

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).

Från ensamhet till gemenskap och hur det kommer sig : En studie om faktorer som kan påverka äldre personers väg från ensamhet till gemenskap

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap.

Using health-related quality of life instruments for children with long-term conditions : On the basis of a national quality registry system

Introduction: There has been a continuous development of new technologies in healthcare that are derived from national quality registries. However, this innovation needs to be translated into the workflow of healthcare delivery, to enable children with long-term conditions to get the best support possible to manage their health during everyday life. Since children living with long-term conditions experience different interference levels in their lives, healthcare professionals need to assess the impact of care on children’s day-to-day lives, as a complement to biomedical assessments. Aim: The overall aim of this thesis was to explore and describe the use of instruments about health-related quality of life (HRQOL) in outpatient care for children with long-term conditions on the basis of a national quality registry system. Methods: The research was conducted by using comparative, cross-sectional and explorative designs and data collection was performed by using different methods. The questionnaire DISABKIDS Chronic Generic Measure -37 was used as well as semi-structured interviews and video-recordings from consultations. Altogether, 156 children (8–18 years) and nine healthcare professionals participated in the studies. Children with Type 1 Diabetes (T1D) (n 131) answered the questionnaire DISABKIDS and children with rheumatic diseases, kidney diseases and T1D (n 25) were interviewed after their consultation at the outpatient clinic after the web-DISABKIDS had been used. In total, nine healthcare professionals used the HRQOL instrument as an assessment tool during the encounters which was video-recorded (n 21). Quantitative deductive content analysis was used to describe content in different HRQOL instruments. Statistical inference was used to analyse results from DISABKIDS and qualitative content analysis was used to analyse the interviews and video-recordings. Results: The findings showed that based on a biopsychosocial perspective, both generic and disease-specific instruments should be used to gain a comprehensive evaluation of the child’s HRQOL. The DISABKIDS instrument is applicable when describing different aspects of health concerning children with T1D. When DISABKIDS was used in the encounters, children expressed positive experiences about sharing their results with the healthcare professional. It was discovered that different approaches led to different outcomes for the child when the healthcare professionals were using DISABKIDS during the encounter. When an instructing approach is used, the child’s ability to learn more about their health and how to improve their health is limited. When an inviting or engaging approach is used by the professional, the child may become more involved during the conversations. Conclusions: It could be argued that instruments of HRQOL could be used as a complement to biomedical variables, to promote a biopsychosocial perspective on the child’s health. According to the children in this thesis, feedback on their results after answering to web-DISABKIDS is important, which implies that healthcare professionals need to prioritize time for discussions about results from HRQOL instruments in the encounters. If healthcare professionals involve the child in the discussion of the results of the HRQOL, misinterpreted answers could be corrected during the conversation. Concurrently, this claims that healthcare professionals invite and engage the child.

Women's experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction : Implications for cardiac rehabilitation care

Background: After a myocardial infarction and discharge from the hospital a recovery process follows for the women. In order to facilitate their recovery, both a preventive and promotive perspective should be taken into consideration. Despite this, today´s healthcare focuses more on prevention and thus research into the promotion of women’s recovery process is needed. Aim: To explore how women’s recovery processes are promoted after a first myocardial infarction Methods: The study had an explorative and descriptive design based on qualitative content analysis. Findings: The women’s recovery process was promoted through using external and internal resources as well as embracing behaviour, social and psychological dimensions. The women embraced these dimensions to a varying extent and this process led to them being able to take in a new perspective on life. Conclusions: The women’s personal recovery is a multidirectional process with a desire to develop and approach a new perspective on life. It is important for cardiac rehabilitation nurses to not only focus on lifestyle changes and social support, but also on working actively with the women’s inner strength in order to promote the personal recovery of the women. Furthermore, it would be interesting to investigate men’s experiences of how their recovery process after a first Myocardial infarction is promoted.

Hunting the Beast on YouTube : The framing of nature in social media

Humans’ perceived relationship to nature and non-human lifeforms is fundamental for sustainable development; different framings of nature – as commodity, as threat, as sacred etc. – imply different responses to future challenges. The body of research on nature repre-sentations in various symbolic contexts is growing, but the ways in which nature is framed by people in the everyday has received scant attention. This paper aims to contribute to our understanding of the framing of nature by studying how wild-boar hunting is depicted on YouTube. The qualitative frame analysis identified three interrelated frames depicting hunting as battle, as consumption, and as privilege, all of which constitute and are constituted by the underlying notion of human as superior to nature. It is suggested that these hegemonic nature frames suppress more constructive ways of framing the human-nature relationship, but also that the identification of such potential counter-hegemonic frames enables their discursive manifestation.