Högläsningens effekter genom samtal

Högläsning ses generellt i skolan som en aktivitet där eleverna kan slappna av eller som en utfyllnad av tid (Stensson, 2006). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur högläsning kan användas i skolan och i hemmet på ett positivt och utvecklande sätt för eleverna läs- och skrivutveckling, samt hur hemmet och skolan kan samarbeta för att bidra till en ökning av barnets läs- och skrivutveckling. Arbetet tar upp hur viktigt det är med boksamtal och hur det påverkar elevens förståelse, även vad föreställningsvärldar är och hur de kan användas. Frågeställningarna arbetet besvarar är: Hur kan boksamtal i samspel med högläsning bidra till barnets läs- och skrivutveckling? Hur kan hemmet och skolan bidra till att barnet får en större förståelse och positiva upplevelser av högläsning? Hur bör högläsningen utformas för att bidra till en lyckad läs- och skrivinlärning? Resultatet av litteraturstudien visar att barn får en ökad läs- och skrivutveckling om de får samtala före, under och efter högläsningen.

Djurens roll i förskolan : En fallstudie om två förskolor med djurinriktning

Studiens syfte är att, genom observationer, undersöka djurens roll i förskolans verksamhet. Syftet är således att skildra de pedagogiska lärprocesser som förekommer i förskolor som involverar djur i sin dagliga verksamhet, bidra med kunskaper om hur djur kan påverka förskolans verksamhet och hur djurhållning kan tillämpas i den traditionella förskolan. Vårt teoretiska ramverk utgår ifrån sociokulturellt perspektiv med inriktning mot Vygotskijs och Leontyevs ”Aktivitetstrianglar” som Engeström sedan utformade grafiskt. Ramverket möjliggör användningen av begrepp som till exempel artefakter, mediering, objekt och subjekt vilket skapar en röd tråd genom hela studien. Metoden som valts är en kvalitativ fallstudie och genom denna metod kan fördjupning göras av hur två specifika förskolor med djur i verksamheten fungerar. Studiens frågeställningar bygger på ett kunskaps intresse och har fungerat som en vägledning genom studien. Frågeställningarna är: hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på lantbruksförskolan och hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på djurparksförskolan. Observationerna skedde på två olika förskolor och för att komplettera data genomfördes också samtal med förskollärarna i verksamheten. Observationerna och samtalen analyserades utifrån en tematisk analysmetod som kompletterades med en narrativ analysmetod för att ge ett djupare resultat. Resultatet visade på att det fanns både skillnader och likheter mellan förskolorna som observerades. Baserat på resultatet fördes en diskussion kring hur skillnaderna och likheterna på förskolorna med djurinriktning kunde appliceras på en traditionell förskola. Slutsatsen visar att det är möjligt att använda djur i en traditionell förskola men att tillämpningen beror på den enskilda förskolans förutsättningar.