Should I stay or should I go – Factors associated with hospitalization risk among older persons in Sweden

An increasingly older population will most likely lead to greater demands on the health care system, as older age is associated with an increased risk of having acute and chronic conditions. The number of diseases or disabilities is not the only marker of the amount of health care utilized, as persons may seek hospitalization without a disease and/or illness that requires hospital healthcare. Hospitalization may pose a severe risk to older persons, as exposure to the hospital environment may lead to increased risks of iatrogenic disorders, confusion, falls and nosocomial infections, i.e., disorders that may involve unnecessary suffering and lead to serious consequences. Aims: The overall aim of this thesis was to describe and explore individual trajectories of cognitive development in relation to hospitalization and risk factors for hospitalization among older persons living in different accommodations in Sweden and to explore older persons' reasons for being transferred to a hospital. Methods: The study designs were longitudinal, prospective and descriptive, and both quantitative and qualitative methods were used. Specifically, latent growth curve modelling was used to assess the association of cognitive development with hospitalization. The Cox proportional hazards regression model was used to analyse factors associated with hospitalization risk overtime. In addition, an explorative descriptive design was used to explore how home health care patients experienced and perceived their decision to seek hospital care. Results: The most common reasons for hospitalization were cardiovascular diseases, which caused more than one-quarter of first hospitalizations among the persons living in ordinary housing and nursing home residents (NHRs). The persons who had been hospitalized had a lower mean level of cognitive performance in general cognition, verbal, spatial/fluid, memory and processing speed abilities compared to those who had not been hospitalized. Significantly steeper declines in general cognition, spatial/fluid and processing speed abilities were observed among the persons who had been hospitalized. Cox proportional hazards regression analysis showed that the number of diseases, number of drugs used, having experienced a fall and being assessed as malnourished according to the Mini Nutritional Assessment scale were related to an increased hospitalization risk among the NHRs. Among the older persons living in ordinary housing, the risk factors for hospitalization were related to marital status, i.e., unmarried persons and widows/widowers had a decreased hospitalization risk. In addition, among social factors, receipt of support from relatives was related to an increased hospitalization risk, while receipt of support from friends was related to a decreased risk. The number of illnesses was not associated with the hospitalization risk for older persons in any age group or for those of either sex, when controlling for other variables. The older persons who received home health care described different reasons for their decisions to seek hospital care. The underlying theme of the home health care patients’ perceptions of their transfer to a hospital involved trust in hospitals. This trust was shared by the home health care patients, their relatives and the home health care staff, according to the patients. Conclusions: This thesis revealed that middle-aged and older persons who had been hospitalized exhibited a steeper decline in cognition. Specifically, spatial/fluid, processing speed, and general cognitive abilities were affected. The steeper decline in cognition among those who had been hospitalized remained even after controlling for comorbidities. The most common causes of hospitalization among the older persons living in ordinary housing and in nursing homes were cardiovascular diseases, tumours and falls. Not only health-related factors, such as the number of diseases, number of drugs used, and being assessed as malnourished, but also social factors and marital status were related to the hospitalization risk among the older persons living in ordinary housing and in nursing homes. Some risk factors associated with hospitalization differed not only between the men and women but also among the different age groups. The information provided in this thesis could be applied in care settings by professionals who interact with older persons before they decide to seek hospital care. To meet the needs of an older population, health care systems need to offer the proper health care at the most appropriate level, and they need to increase integration and coordination among health care delivered by different care services.

Quality improvement within nonprofit social service providers

As a relatively new phenomenon in 2009, Swedish nonprofit social service providers proposed quality improvement as a way to reduce mistakes, use resources more effectively and meet the needs and expectations of clients in a better way. Although similar experiences have been studied in health care, the transfer of quality improvement to nonprofit social services gives a possibility for more knowledge on what enables, and constrains, systematic quality improvement in this specific context. This thesis is based on five years of supporting quality improvement in the Swedish nonprofit welfare sector. Specifically, it builds knowledge on which active mechanisms and enabling or constraining structures exist for nonprofit social service quality improvement. By studying quality improvement projects that have been conducted in the development program Forum for Values, critical cases and broad overviews are found valuable. These cases have resulted in four papers on quality improvement in nonprofit social services. The papers include: critical cases from a nursing home for elderly and a daycare for disabled children (Paper I); a critical case from a sheltered housing (Paper II); an overview of performance measurements in 127 quality improvement projects (Paper III); and an analytical model of how improvement policy and practice are bridged by intermediaries (Paper IV). In this thesis, enabled or constrained events and activities related to Deming's system of profound knowledge are identified from the papers and elaborated upon. As a basis for transforming practice into continuous improvement, profound knowledge includes the four knowledge domains: appreciation of a system, theory of knowledge, understanding of variation and psychology of change. From a realist perspective, the identified events are seen as enabled or constrained by mechanisms and underlying regularities, or structures, in the context of nonprofit social services. The emerging mechanisms found in this thesis are: describing and reflecting upon project relations; forming and testing a theory of action; collecting and displaying measurable results over time; and engaging and participating in a development program. The structures that enable these mechanisms are: connecting projects to shared values such as client needs; local ownership of what should be measured; and translating quality improvement into a single practice. Constraining structures identified are: a lack of generalizable scientific knowledge and inappropriate or missing infrastructure for measurements. Reflecting upon the emergent structures of nonprofit social services, the role of political macro structures, reflective practice, competence in statistical methods and areas of expertise becomes important. From this discussion and the findings some hypotheses for future work can be formulated. First, the identified mechanisms and structures form a framework that helps explain why intended actions of quality improvement occur or not. This frameworkcan be part of formulating a program theory of quality improvement in nonprofit social services. With this theory, quality improvement can be evaluated, reflected upon and further developed in future interventions. Second,new quality improvement interventions can be reproduced more regularly by active work with known enablers and constraints from this program theory. This means that long-lasting interventions can be performed and studied in a second generation of improvement efforts. Third, if organizations integrate quality improvement as a part of their everyday practice they also develop context-specific knowledge about their services. This context-specific knowledge can be adopted and further developed through dedicated management and understanding of variation. Thus, if enabling structures are invoked and constraining structures handled, systematic quality improvement could be one way to integrate generalizable scientific knowledge as part of an evidence-creating practice.

Rättfärdigade prioriteringar - en kvalitativ analys av hur personal i äldreomsorgen hanterar motstridiga verksamhetslogiker

Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.

Kommunala riktlinjer för anhöriganställningar : En kvalitativ innehållsanalys med feministisk teoriansats

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).