Transparency in European football : A study of financial disclosure transparency from a supporter perspective

Background and Problem: Despite the exploding increase in revenue by more than 500 percent (1996-2014) among European football clubs, the operating profit in the “big five” leagues are, paradoxically, inexistent or very low. Hence, there is a need for more transparent financial reporting in European football. To preserve the game’s well-being and establish a sustainable future, UEFA introduced Financial Fair Play (FFP) back in 2010 as a part of their club licensing requirements. The transparency that FFP is intended to improve is however only disclosed to UEFA and its member associations, which is only one of many stakeholders. In times of financial turmoil in European football clubs, where fair play and sustainability is frequently discussed since the implementation of FFP, one could ask; is it really fair play that not all European football clubs are obligated to be transparent towards all their stakeholders and supporters? Purpose: The purpose of this thesis is to, from a supporter perspective, look at how transparent European football clubs’ financial disclosure is. Methodology: The research has elements of both a deductive and an inductive approach and uses a disclosure checklist with a cross-sectional design, in order to measure disclosure transparency.  Empirical Results and Conclusion: Even though the empirical findings proved that financial reporting transparency are present within European football, the conclusion is that the financial reporting is generally not transparent within the industry.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner.