Theory development in humanitarian logistics : A framework and three cases

Purpose: There is a need for theory development within the field of humanitarian logistics to understand logistics needs in different stages of a crisis and how to meet these. This paper aims to discuss three dimensions identified in logistics and organization theories and how they relate to three different cases of humanitarian logistics operations - the regional concept of the International Federation of Red Cross Red Crescent Societies, the development and working of the United Nations Joint Logistics Centre and coordination challenges of military logistics in UN mandated peacekeeping operations. The purpose is to build a framework to be used in further studies. Design/methodology/approach: A framework for the study of humanitarian logistics along three dimensions is developed, followed by a discussion of the chosen cases in relation to these dimensions. The framework will be used as basis for the case studies to be undertaken for the purpose of understanding and identification of new questions and needs for other or revised concepts from theory. Findings: The paper shows the relevance of a wide literature to the issues pertinent to humanitarian logistics. There is considerable promise in extant literature on logistics, SCM and coordination, but this needs to be confronted with the particular issues seen in the humanitarian logistics setting to achieve further theory development. Originality/value: The major contribution of the paper lies in its breadth of theoretical perspectives presented and combined in a preliminary theoretical framework. This is applied more specifically in the three case studies described in the paper.

Kärlekens glädje? : En studie om relationen mellan teologiska ideal och pastorala problem vid formandet av praktisk katolsk etik i Amoris Laetitia

Det är förmodligen många som föreställer sig att religiöst motiverad etik är någonting statiskt och orörligt. Så är det kanske särskilt med katolsk etik. De flesta föreställer sig att katolsk etik formas ovanifrån, av påven och biskopskollegiet och att kyrkans medlemmar sedan måste rätta sig efter detta utan tillstymmelse till inflytande. Är det så? I denna uppsats undersöks relationen mellan de religiösa idealen och de pastorala problemen i syfte att se hur teori och praxis samverkar i formerandet av den katolska etiken. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är de fyra modeller för hur teori och praxis påverkar varandra som Niclas Lindström lyfter fram. Det material som undersöks är den katolska kyrkans nyligen utgivna post-synodala exhortation Amoris Laetitia, som översatt till svenska kan kallas ”Kärlekens glädje”. Genom att undersöka vilka ideal, problem och åtgärder som nämns i exhortationen och genom att jämföra undersökningen med tidigare forskning om doktrinär utveckling inom den katolska kyrkan mynnar arbetet ut i en slutsats: Katolsk etik utvecklas och förtydligas långsamt genom att biskoparna fastställer läror utifrån teologiska ideal, i frågor som de vanliga medlemmarna sätter på agendan utifrån pastorala problem. Slutligen presenteras förslag på hur lärare i religionskunskap kan använda sig av uppsatsen i sitt arbete på ett sätt som uppfyller Skolverkets mål.