Factors influencing the use of evidence based practice among physiotherapists and occupational therapists in their clinical work

Background: Evidence-based practice (EBP) is a process through which research is applied in daily clinical practice. Occupational therapists (OTs) and physiotherapists (PTs) are expected to work in line with EBP in order to optimise health care resources. This expectation is too seldom fulfilled. Consequently, research findings may not be implemented in clinical practice in a timely manner, or at all. To remedy this situation, additional knowledge is needed regarding what factors influence the process of EBP among practitioners. The purpose of the present study was to identify factors that influence the use of EBP and the experienced effects of the use of EBP among PTs and OTs in their clinical work. Method: This was a qualitative interview study that consisted of six group interviews involving either OTs or PTs employed by the Jönköping County Council in the South of Sweden. Resulting data were analysed using content analysis. Results: The analysis resulted in the following categories: “definition of evidence and EBP”, “sources of evidence”, “barriers to acquiring evidence and to using evidence in clinical work”, “factors that facilitate the acquisition of evidence and the use of evidence in clinical work”, and “personal experiences of using EBP”. Basing clinical practice on scientific evidence evoked positive experiences, although an ambivalent view towards acting on clinical experience was evident. Participants reported that time for and increased knowledge about searching for, evaluating, and implementing EBP were needed. Conclusion: Because OTs are more oriented towards professional theories and models, and PTs are more focused on randomised controlled trials of interventions, different strategies appear to be needed to increase EBP in these two professions. Management support was considered vital to the implementation of EBP. However, the personal obligation to work in line with EBP must also be emphasised; the participants apparently underestimate its importance.

Den nyanserade bilden av barnet : -En studie av samtalsmallar inför utvecklingssamtal på förskolan

Målet med studien är att förstå hur och vad som beskrivs och bedöms genom de samtalsmallar som används inför utvecklingssamtal på förskolan. Det är en kvalitativ studie baserad på innehållsanalys av insamlade dokument. Innehållsanalysen utfördes genom kodscheman som tas upp av Bergström och Boréus (2008). I analysarbetet har vi inspirerats av diskursanalysen. Studien är baserad på åtta samtalsmallar inför utvecklingssamtal från olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Studien visar att samtalsmallarna innehöll flera olika sätt att beskriva och bedöma barn. Genom vårt analysarbete fann vi framför allt fem tydliga teman som utgör vårt resultat; Det lärande barnet, där barnet genom samtalsmallarna beskrivs och bedöms inom olika områden och ses som lärande eller under utveckling. Barnet som person, baserat på punkterna i samtalsmallarna som utgörs av bedömning och beskrivning av barnets personliga attribut. Det bristande barnet, med grund i samtalsmallarnas fokus på barnets tillkortakommanden och brister. Barnet i verksamhetens kontext, utifrån punkter i samtalsmallarna där verksamheten beskrivs och bedöms och Det positivt framställda barnet, grundat i till exempel uppmaningar i samtalsmallarna om att hålla samtalen i positiv anda. Tillika visar studien att flera olika barnsyner ligger till grund för hur barn ska beskrivas och bedömas i samtalsmallarna, samt att det råder motsägelser och bristande direktiv i förskolans styrdokument för utvecklingssamtalens syfte och innehåll.

Challenges to improve inter-professional care and service collaboration for people living with psychiatric disabilities in ordinary housing

The aim of this study was to describe health care- and social service professionals' experiences of a quality-improvement program implemented in the south of Sweden. The focus of the program was to develop inter-professional collaboration to improve care and service to people with psychiatric disabilities in ordinary housing. Focus group interviews and a thematic analysis were used. The result was captured as themes along steps in process. (I) Entering the quality-improvement program: Lack of information about the program, The challenge of getting started, and Approaching the resources reluctantly. (II) Doing the practice-based improvement work: Facing unprepared workplaces, and Doing twice the work. (III) Looking backevaluation over 1 year: Balancing theoretical knowledge with practical training, and Considering profound knowledge as an integral part of work. The improvement process in clinical practice was found to be both time and energy consuming, yet worth the effort. The findings also indicate that collaboration across organizational boundaries was broadened, and the care and service delivery were improved.

Kommunala riktlinjer för anhöriganställningar : En kvalitativ innehållsanalys med feministisk teoriansats

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).