TEXTA Book Club in the QUT Art Museum

TEXTA runs as a type of book club that we have previously labelled as ‘bespoke’ (Ellison, Holliday and Van Luyn 2012). We visualise TEXTA as a meeting place between the community and the university, as a space for discussion and engagement with both visual art forms and written texts. In today’s presentation, we shall briefly establish the ‘bespoke’ bookclub. We then want to introduce the idea of TEXTA as an example of a book club that negotiates Edward Soja’s Thirdspace (1996) – a space that incorporates and extends concepts of First and Secondspace (or perceived and conceived spaces). In doing so, we showcase two recent sessions of TEXTA as case studies. We will then illustrate some ideas we have for expanding TEXTA beyond the boundaries of Brisbane city, and invite feedback on how to further extend the opportunities for community engagement that TEXTA can offer in regional areas.

The knowledge: a project by Boxcopy at Post-Museum, Singapore

‘The Knowledge’ was part of the Next Wave/Asialink project 'Invisible Structures: Australian artist collectives in Tokyo, Singapore and Yogyakarta' in January 2011. For this project, Brisbane ARI Boxcopy undertook a two-week residency at Post Musuem in Singapore. In this project, the Boxcopy artists Channon Goodwin, Joseph Breikers, Timothy P Kerr, Daniel McKewen, Raymonde Rajkowski, Tim Woodward, attempted to acquire an intimate knowledge of the city of Singapore by forming a free delivery company, The Boxcopy Publics Carriage Office of Singapore (BPCOS), which provided services around the city by foot, bike and public transport. In addition to committing to memory and documenting the streets and sites of Singapore, the BPCOS team also performed tasks such as delivering goods or messages, travel a particular route or visit a site, as requested by the people of Singapore. The project comprised this process of public interaction as well as an exhibition and website.

[Den musikindustriella förändringen fortsätter och en tjänstebaserad musikekonomi börjar ta form] [in Swedish]

Det har nu gått mer än tio år sedan en student vid Northeastern University i USA lanserade den första fildelningstjänsten som blev framgångsrik bland den breda allmänheten (e.g. Alderman 2001). Lanseringen av tjänsten, som kallades Napster, ses ofta som inledningen på ett av de mest dramatiska decennierna i musikbranschens historia. En lång rad internetbaserade tjänster som följt i Napsters spår har gjort det möjligt att sprida musik till miljontals användare utan att upphovsmän och rättighetsinnehavare fått någon ersättning. Katt-och-råtta-leken mellan lagstiftning och teknik har varit intensiv och har utvecklats till ett av decenniets allra hetaste diskussionsämnen bland politiker och ledarskribenter. Försäljningen av inspelad musik har sjunkit dramatiskt och musikbranschen har tvingats ifrågasätta många väletablerade sanningar. Det här kapitlet belyser ett antal fundamentala aspekter av denna förändring och utforskar några av den ”nya” musikbranschens viktigaste karaktäristika. Under den tid som musikbranschen har beforskats har vanligtvis betoningen legat på fonogrammen, det vill säga den del av branschen som rör produktion och konsumtion av inspelad musik. På grund av branschens förändrade struktur kommer dock det här kapitlet att vidga perspektivet en smula och även inkludera musikbranschens andra delar som exempelvis konserter och förlagsverksamhet...