1 resultado para Cervantes Saavedra, Miguel de, 1547-1616. Don Quijote de la Mancha-Crítica i interpretació

em Helda - Digital Repository of University of Helsinki


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Prepositioner är välkända fÃr sin polysemi eller betydelsemÃ¥ngfald, och utgÃ¥ngspunkten fÃr den här uppsatsen har varit ett intresse av att undersÃka om det är mÃjligt att fÃr en av de mest mÃ¥ngtydiga spanska prepositionerna, DE, finna en sammanhängande semantisk struktur, eller om det är nÃdvändigt att se de olika betydelserna som inbÃrdes orelaterade. FÃr att utreda den här frÃ¥gan och ge den ett diakroniskt perspektiv undersÃker jag i den här uppsatsen användningen av den spanska prepositionen DE i tvÃ¥ romaner ur den spanska litteraturhistorien, Libro del caballero Zifar och El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha, del I. Uppsatsen bestÃ¥r av tre delar. I kapitel tvÃ¥ ger jag en teoretisk Ãversikt Ãver spanskans prepositionssystem och prepositionerna beskrivs bÃ¥de ur syntaktisk och semantisk synvinkel. Dessutom presenteras den kognitiva grammatiken och dess synsätt pÃ¥ prepositioner. Huvuddelen av arbetet koncentrerar sig pÃ¥ att presentera prepositionen DE pÃ¥ tvÃ¥ sätt och enligt tvÃ¥ skilda metoder. I kapitel tre presenteras de olika kontextuella användningarna av DE enligt den traditionella, historisk-komparativa metoden. Med utgÃ¥ngspunkt i dessa kontextuella användningar ställer jag i kapitel fyra med stÃd av den kognitiva grammatikens begreppssystem upp en semantisk nätverksmodell av de olika betydelser som jag fastställt fÃr DE i den funktionella analysen. FÃr den semantiska beskrivningen har jag använt mig av den kognitiva grammatiken, eftersom denna grammatikuppfattning i motsats till den traditionella grammatiken ser polysemin som regel och utgÃ¥ngspunkt i den semantiska strukturen. Analysdelen av uppsatsen inleds med den funktionella presentationen av användningarna av DE av tvÃ¥ grundläggande skäl: FÃr det fÃrsta anser jag det ändamÃ¥lsenligt att fÃr den semantiska beskrivningen ha en solid bas av exempel där användningen av DE analyserats med hänsyn till kontexten. Kapitel tre är därfÃr indelat i fyra huvuddelar, enligt vilken ordklass DEs huvudord tillhÃr, t.ex.: substantiv, adjektiv, verb. I exemplen i den fjärde gruppen fungerar prepositionsfrasen som inleds av DE som en mer fristÃ¥ende bestämning pÃ¥ frasnivÃ¥, där huvudordets ordklasstillhÃrighet inte är av avgÃrande betydelse. FÃr det andra utgÃ¥r jag frÃ¥n att en viss utveckling av DE har skett under de 300 Ã¥r som tidsmässigt skiljer de bÃ¥da romanerna Ã¥t, bÃ¥de vad gäller dess användning och dess semantik. FÃr att komma underfund med och beskriva utsträckningen hos denna utveckling är det nÃdvändigt att den komparativa delen presenteras innan den semantiska beskrivningen kan inledas. Resultaten av den komparativa analysen är att ett antal smärre skillnader i användningen fÃrekommer, men detta till trots har ingen betydande semantisk utveckling kunnat iakttas. Detta innebär att den semantiska beskrivningen av DE kan gÃras utifrÃ¥n ett relativt enhetligt material. Jag har fÃljaktligen ocksÃ¥ kunnat ställa upp en enhetlig semantisk nätverksmodell av tolv olika, relaterade betydelser hos DE. UtgÃ¥ende frÃ¥n mitt material är det sÃ¥lunda mÃjligt att se DEs polysemi som ett sammanhängande nätverk, trots att vissa av betydelserna kan verka sinsemellan motstridiga och att 300 Ã¥r skiljer Ã¥t de tvÃ¥ bÃckerna. Nyckelord: prepositioner, DE: semantik och användning, polysemi, kognitiv grammatik, diakroni