138 resultados para Lovejoy, Elijah P. (Elijah Parish), 1802-1837.


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med studien är att undersöka sydfinlandssvenska högskolestuderandes kännedom om och inställning till ett urval finlandssvenska ord och uttryck samt till dessa ords allmänsvenska motsvarigheter. För att undersöka detta har jag gjort en enkätundersökning bland svensksprÃ¥kiga högskolestuderande i Helsingfors. Jag undersöker i vilken utsträckning informanterna använder finlandssvenska ord och uttryck och i vilken utsträckning allmänsvenska. Jag undersöker även vilka finlandssvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst, samt vilka allmänsvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst. Dessutom undersöker jag om informanternas sprÃ¥kliga bakgrund har ett samband med deras kännedom om och användning av finlandssvenska respektive allmänsvenska ord och uttryck. Avsikten med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur unga finlandssvenskar förhÃ¥ller sig till sin finlandssvenska varietet samt till den allmänsvenska varieteten som de i vuxen Ã¥lder förutsätts behärska Ã¥tminstone i nÃ¥gon mÃ¥n. Idén till enkätundersökningen kommer frÃ¥n Margareta SödergÃ¥rds och Sofie Tjärus studie Blivande barnträdgÃ¥rdslärares syn ¥ finlandismer (2008). Urvalet finlandismer kommer frÃ¥n en mindre undersökning Goda och onda finlandismer som Mikael Reuter (2004) har gjort bland en grupp finlandssvenska och sverigesvenska sprÃ¥kvÃ¥rdare. Sammanlagt ingÃ¥r 55 finlandismer av olika slag i enkäten. För varje finlandism finns det även en eller fler allmänsvenska motsvarigheter och sammanlagt ingÃ¥r därför 122 ord och uttryck i enkäten. Mina informanter är 162 studerande vid tvÃ¥ svenska högskolor i Helsingfors. För att fÃ¥ reda ¥ relevanta bakgrundsfakta om informanterna har jag använt samma formulär som Therese Leinonen i Svenskan i Finland ett sprÃ¥k i kläm? (Leinonen & Tandefelt 2000). Jag har utgÃ¥ende frÃ¥n informanternas generella sprÃ¥kanvändning delat in dem i tre grupper. En grupp vars vardag är finskdominerad, en vars vardag är svenskdominerad och en vars vardag utspelar sig till ungefär lika stor del ¥ svenska som ¥ finska. Undersökningen är kvantitativ och för att behandla materialet har statistikprogrammet SPSS använts. Studien visar att informanterna förhÃ¥ller sig rätt lika till finlandismerna och de allmänsvenska orden och uttrycken. De känner ungefär lika bra till de finlandssvenska och de allmänsvenska orden och uttrycken, men de prefererar ändÃ¥ i viss mÃ¥n finlandismerna framför de allmänsvenska orden och uttrycken. Mina informanter förefaller i viss mÃ¥n vara mer accepterande mot finsk¥verkade finlandismer än vad Reuters (2004) informanter är, och de förhÃ¥ller sig mindre positiva till metaforiska uttryck än vad Reuters informanter gör. Informanter med en svensksprÃ¥kig vardag verkar använda allmänsvenska ord och uttryck i högre utsträckning än vad informanterna med en finsksprÃ¥kig vardag gör. Resultaten tyder dessutom ¥ att informanterna med en svensksprÃ¥kig vardag ocksÃ¥ känner till fler allmänsvenska ord och uttryck även om de inte alltid själva är beredda att använda dem. Studien visar även att informanter med en svensksprÃ¥kig vardag använder en del metaforiska uttryck mer än vad informanterna med en finsksprÃ¥kig vardag gör. Det är överlag tydligt att undersökningens informanter, finlandssvenska högskolestuderande frÃ¥n södra Finland, varken har en speciellt stor kännedom om metaforiska uttryck eller en speciellt positiv inställning till dessa. Bristande behärskning av metaforiska uttryck, idiom och kollokationer kan ses som ett första steg mot sprÃ¥kförlust och sett ur den synvinkeln är resultatet oroväckande. Det stärker den rÃ¥dande uppfattningen att allt inte stÃ¥r helt rätt till med den svenska sprÃ¥kbehärskningen bland unga finlandssvenskar.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna studie är att genom data-analys triangulation undersöka socionomstuderandes svar ¥ ett yrkesetiskt dilemma av omsorgsetisk natur. Samplet bestÃ¥r av 32 socionomer i början av sina studier som har svarat ¥ ett hypotetiskt dilemma om hur de skulle bemöta en ung kvinna som ber om rÃ¥d i en mycket svÃ¥r situation. De huvudsakliga teoretiska utgÃ¥ngspunkterna för detta arbete är ECI (Ethic of Care Interview) som utvecklats av Eva Skoe som metod för att undersöka omsorgsetik, samt Osers och Althofs teori om diskursiva problemlösningsmetoder bland professionella. Som grundläggande teorier för all modern forskning om människans moralutveckling, presenteras ocksÃ¥ Carol Gilligans och Lawrence Kohlbergs teorier samt den huvudsakliga kritiken dessa bemött. Carol Gilligan är den som ursprungligen presenterade tanken om att det finns tvÃ¥ olika typer av moraliskt tänkande där omsorgsetik är mer typisk för kvinnor och rättviseetik är mer typisk för män. Den första delen av analysen är en innehÃ¥llsanalys där svaren ¥ det yrkesrelaterade dilemmat ¥ olika ECI stadium jämförs med varandra. Poängsättningen i ECI har varit grunden för denna analys. Den andra delen av analysen är en deduktiv teoribunden analys, där jag undersökt i fall Osers och Althofs modell om problemlösningsstrategier även gÃ¥r att tillämpa ¥ ett yrkesetiskt dilemma. Slutligen tar jag ocksÃ¥ ställning till dessa tvÃ¥ teoriers kompatibilitet. Resultatet visar att eleverna har svarat aningen sämre ¥ det yrkesetiska dilemmat än vad deras allmänna ECI stadium är. Detta kan bero ¥ att de är i början av sina studier men ocksÃ¥ ¥ det allmänna klimat som rÃ¥der inom socialbranschen. Teorin om diskursiva problemlösningsstrategier gÃ¥r inte heller att tillämpa ¥ detta yrkesetiska dilemma, eftersom den hypotetiska klientens självbestämmanderätt gör en diskursiv lösning omöjlig. Till följd av detta har jag skapat en ny modell som baserar sig ¥ 6 kategorier utgÃ¥ende frÃ¥n de faktorer de intervjuade lyfter fram som de viktigaste i den professionellas möte med klienten. Eftersom den nya modellen inte är hierarkisk, kan de tvÃ¥ teorierna inte jämföras med varandra ¥ sÃ¥ sätt att högre ECI nivÃ¥ skulle innebära en viss typ av problemlösningsstrategi.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Forskningen utreder skillnader mellan finsk- och svensksprÃ¥kiga skolor i en kommun i Nylands län utgÃ¥ende frÃ¥n elevvÃ¥rdens synvinkel. Syftet är att kartlägga situationen i en kommun och synliggöra de skillnader och faktorer som ¥verkar det sociala kapitalets mängd i skolorna. Skillnaderna betraktas utgÃ¥ende frÃ¥n det sociala kapitalets inverkan ¥ gemenskapen och frÃ¥n ekologisk synvinkel. Sambandet mellan det sociala stöd och den sociala kontroll som särskilt de vuxna i skolan producerar, har betydelse för skolelevers välmÃ¥ende. För att kunna bilda en socialt stödande och socialt kontrollerande atmosfär krävs det funktionella förändringar i skolan. Särskilt de vuxna i skolan skulle behöva mera gemenskap. ElevvÃ¥rdsarbetet och skolarbetet riktar sig främst mot elever i dag, fastän de vuxna skulle behöva stärka sina sociala förhÃ¥llanden. Bris i uppkomsten av socialt stöd och kontroll beror främst ¥ problem i samarbete och kommunikation mellan de vuxna i skolan. Skolkuratorerna är de enda professionella inom skolan som i sitt arbete tar hela skolan som gemenskap i beaktande. Denna forskning är en abduktiv kvalitativ fallstudie som är tili sin karaktär beskrivande. Som data används intervjuer av elevvärdspersonalen i kommunen och enkäten Hälsa i skolan av Institutet för hälsa och välfärd frÃ¥n Ã¥r 2008. Viktigaste källan för forskningen är Noora Ellone (2008) forskning "Kasvuyhteisö nuoren turvana".