An Examination of How Entrepreneurs Can Improve Their Position in Relation to Investors

Previous research has been inconclusive regarding the impact of those who invest in entrepreneurs. Consider for a moment how potentially important they are to entrepreneurs. They for example decide who deserves funding, how much time they contribute to their portfolio firms, how they grant entrepreneurs access to their networks, and help entrepreneurs acquire additional funding. In sum, investors potentially have a great impact on the success of entrepreneurs. It is therefore important that we better understand the environment, relationships and context in which parties operate. This thesis contains five articles that explore investors’ and entrepreneurs’ relationships from various viewpoints, in theoretical frameworks, and use a variety of data and research methods. The first article is a literature review that summarises what we know of venture capital, business angel and corporate venture capital funding. The second article studies the entrepreneurs’ investor selection process, its consequences, and identifies key factors that influence the process. Earlier, the common approach has been to concentrate research on the investors’ selection policy, not the entrepreneurs’. The data and conclusions are based on multiple case studies. The article analyses how entrepreneurs can ensure that they get the best possible investor, when it is possible for an entrepreneur to select an investor, and what are the consequences of investor selection. The third article employs power constructs (dependency, power balance/imbalance, power sources) and analyses their applicability in the investor-entrepreneur relationship. Power constructs are extensively studied and utilised in the management and organisation literature. In entrepreneur investor relationships, power aspects are rarely analysed. However, having the ability to “get others to do things they would not otherwise do” is a very common factor in the investor-entrepreneur relationship. Therefore, employing and analysing the applicability of power constructs in this setting is well founded. The article is based on a single case study but suggests that power constructs could be applicable and consequently provide additional insights into the investor-entrepreneur relationship. The fourth article studies the role of advisors in the venture capital investment process and analyses implications for research and practice, particularly from the entrepreneurs’ perspective. The common entrepreneurial finance literature describes the entrepreneur-investor relationship as linear and bilateral. However, it was discovered that advisors may influence the relationship. In this article, the role of advisors, operating procedures and advisors’ impact on different parties is analysed. The fifth article concentrates on investors’ certification effect. The article measures and demonstrates that venture capital investment is likely to increase the credibility (in terms of media attention) of early stage firms, those that most often need additional credibility. Understanding investor certification can affect how entrepreneurs evaluate investment offers and how investors can make their offers appear more lucrative.

Finlandismer i fokus : Finlandssvenska studerandes syn på ett urval finlandismer och allmänsvenska ord och uttryck

Syftet med studien är att undersöka sydfinlandssvenska högskolestuderandes kännedom om och inställning till ett urval finlandssvenska ord och uttryck samt till dessa ords allmänsvenska motsvarigheter. För att undersöka detta har jag gjort en enkätundersökning bland svenskspråkiga högskolestuderande i Helsingfors. Jag undersöker i vilken utsträckning informanterna använder finlandssvenska ord och uttryck och i vilken utsträckning allmänsvenska. Jag undersöker även vilka finlandssvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst, samt vilka allmänsvenska ord och uttryck de använder mest och vilka minst. Dessutom undersöker jag om informanternas språkliga bakgrund har ett samband med deras kännedom om och användning av finlandssvenska respektive allmänsvenska ord och uttryck. Avsikten med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur unga finlandssvenskar förhåller sig till sin finlandssvenska varietet samt till den allmänsvenska varieteten som de i vuxen ålder förutsätts behärska åtminstone i någon mån. Idén till enkätundersökningen kommer från Margareta Södergårds och Sofie Tjärus studie Blivande barnträdgårdslärares syn på finlandismer (2008). Urvalet finlandismer kommer från en mindre undersökning Goda och onda finlandismer som Mikael Reuter (2004) har gjort bland en grupp finlandssvenska och sverigesvenska språkvårdare. Sammanlagt ingår 55 finlandismer av olika slag i enkäten. För varje finlandism finns det även en eller fler allmänsvenska motsvarigheter och sammanlagt ingår därför 122 ord och uttryck i enkäten. Mina informanter är 162 studerande vid två svenska högskolor i Helsingfors. För att få reda på relevanta bakgrundsfakta om informanterna har jag använt samma formulär som Therese Leinonen i Svenskan i Finland ett språk i kläm? (Leinonen & Tandefelt 2000). Jag har utgående från informanternas generella språkanvändning delat in dem i tre grupper. En grupp vars vardag är finskdominerad, en vars vardag är svenskdominerad och en vars vardag utspelar sig till ungefär lika stor del på svenska som på finska. Undersökningen är kvantitativ och för att behandla materialet har statistikprogrammet SPSS använts. Studien visar att informanterna förhåller sig rätt lika till finlandismerna och de allmänsvenska orden och uttrycken. De känner ungefär lika bra till de finlandssvenska och de allmänsvenska orden och uttrycken, men de prefererar ändå i viss mån finlandismerna framför de allmänsvenska orden och uttrycken. Mina informanter förefaller i viss mån vara mer accepterande mot finskpåverkade finlandismer än vad Reuters (2004) informanter är, och de förhåller sig mindre positiva till metaforiska uttryck än vad Reuters informanter gör. Informanter med en svenskspråkig vardag verkar använda allmänsvenska ord och uttryck i högre utsträckning än vad informanterna med en finskspråkig vardag gör. Resultaten tyder dessutom på att informanterna med en svenskspråkig vardag också känner till fler allmänsvenska ord och uttryck även om de inte alltid själva är beredda att använda dem. Studien visar även att informanter med en svenskspråkig vardag använder en del metaforiska uttryck mer än vad informanterna med en finskspråkig vardag gör. Det är överlag tydligt att undersökningens informanter, finlandssvenska högskolestuderande från södra Finland, varken har en speciellt stor kännedom om metaforiska uttryck eller en speciellt positiv inställning till dessa. Bristande behärskning av metaforiska uttryck, idiom och kollokationer kan ses som ett första steg mot språkförlust och sett ur den synvinkeln är resultatet oroväckande. Det stärker den rådande uppfattningen att allt inte står helt rätt till med den svenska språkbehärskningen bland unga finlandssvenskar.