Druvan - Den personalekonomiska nyttan av mångdimensionell företagshälsovårds- och personalutvecklingsverksamhet baserad på Metal Age-konceptet i Dragsfjärds kommun (2002-2005)

Under åren 2002-2005 förverkligades Druvan-projektet i Dragsfjärds kommun, vilket innebar en dramatisk ökning av företagshälsovårdsinsatserna. Företagshälsovårdsutgifterna ökade från 20 € per anställd till över 400 €. Den totala satsningen på personalens hälsa ökade ännu mer. Innehållet i Druvan baserade sig på den s.k. Metal Age-metoden. Metoden går ut på att arbetsgemenskapen tillsammans identifierar utvecklingsbehov och –åtgärder. Projektet ledde till en stor mängd utvecklingsåtgärder och därpå följande effekter på personalens hälsa, trivsel och samarbete. Som en del av åtgärderna utarbetade kommunen en personalrapport för de aktuella åren. Under projekttiden utvecklades personalens arbetsförmåga betydligt gynnsammare än förväntat. Den ekonomiska analysen visade att det investerade kapitalet gav en avkastning på 46%. Nyttan uppkom som resultat av minskad sjukfrånvaro och färre förtidspensioneringar. Druvan-projektet stöder de tidigare bedömningarna, enligt vilka det finns ett klart utrymme för att öka satsningarna på företagshälsovård i vårt land. Detta gäller speciellt arbetsplatser vars satsningar på företagshälsovård är betydligt under genomsnittet. Dragsfjärds kommun har beslutat göra Druvan till en bestående struktur inom kommunen. Guy Ahonen är professor i Knowledge Management, speciellt personalekonomi vid institutionen för företagsledning och organisation vid Hanken. Ove Näsman är ledande företagsläkare vid Dalmed OyAb i Dalsbruk i sydvästra Finland. Båda har forskat i årtionden kring effekterna av ökat välbefinnande i arbetet.

Kundklubbar och lojalitetsprogram i ett relationsmarknadsföringsperspektiv

Kundklubbar och lojalitetsprogram, marknadsföringsåtgärder som snabbt anammats inom de flesta branscher, utgör strategiska och taktiska åtaganden som direkt stöder en relationsmarknadsföringsansats i företag. Turistbranschen är inget undantag och idag ser vi hur även researrangörer utvecklat egna kundklubbar. Den frekvens med vilken finländska turister köper paketresor till "södern" per år ligger långt från den frekvens med vilken affärsresenärerna utnyttjar flygbolagens lojalitetsprogram. Trots det finns det ingen diskussion som belyser frågan hur väl relationsmarknadsföringsteorier utvecklade för marknader med hög köpfrekvens (flygbolagens lojalitetsprogram) är användbara på marknader där köpfrekvensen är lägre (t.ex. researrangörsbranschen). I denna artikel sammankopplas relationsmarknadsföringsteorier med teorier om lojalitetsprogram och kundklubbar. Artikeln syftar till att fördjupa förståelsen för lojalitetsprogrammens och kundklubbarnas relevans i en relationsmarknadsföringsansats. Ur diskussionen härleds forskningsfrågor som kan användas för att identifiera nya centrala forskningsområden. Artikeln fokuserar på den forskning som finner sin empiriska förankring i turistbranschen.