Promoting the European Union : Attitudinal stance adjectives in three genres of EU communication to the public

Målet för Pro Gradu-avhandlingen är att undersöka hur Europeiska unionen (EU) marknadsförs genom användningen av värderande adjektiv i tre genrer av skriftlig kommunikation från EU till medlemsstaternas medborgare. Undersökningen är inriktad på tre forskningsfrågor: hur marknadsföringen av EU syns i användningen av värderande adjektiv i de tre genrerna, vilka de centrala skillnaderna mellan de tre genrerna är gällande användningen av värderande adjektiv, samt på vilket sätt texterna uppfyller sitt kommunikativa syfte, nämligen att informera allmänheten om EU:s verksamhet och marknadsföra EU som en giltig och handlingskraftig union. Den teoretiska ramen för undersökningen grundar sig på genreanalys, kommunikationsteori och teorier om hur författarens värdering (stance) syns i texter. Skillnaden mellan genre, texttyp och register diskuteras, och teoridelen redogör även för begreppet diskurssamfund, dvs. den grupp personer som i ett yrkesmässigt eller institutionellt sammanhang producerar och använder sig av en genre enligt dess kommunikativa konventioner. Materialet behandlas även utgående från Egon Werlichs indelning av texttyper i deskriptiva, narrativa, expositära, argumentativa och instruktiva texter. Materialet består av tre delar som representerar var sin genre: informationsbroschyrer, pressmeddelanden och den Allmänna rapporten om Europeiska unionens verksamhet, som utges av EU varje år. Storleken på varje del av materialet varierar mellan 20 000 - 30 000 ord. Materialet har valts på basis av de teman texterna behandlar, och kriterierna för urvalet är bl.a. att texterna behandlar ämnen som har anknytning till medborgarnas vardag, att de är riktade till allmänheten, och att de finns tillgängliga på Internet. Undersökningen är genomförd som en kvalitativ genreanalys. Materialet analyseras först utgående från kontexten och det samhälleliga sammanhanget enligt Vijay K. Bhatias metodik för analys av obekanta genrer. Det kommunikativa syftet, författaren och den tilltänkta läsarkretsen, dvs. målgruppen för kommunikationen, fastställs. Värderande adjektiv som uttrycker författarens hållning har plockats ur texten manuellt och med hjälp av konkordansprogrammet AntConc, och placerats i 16 kategorier enligt de värden de uttrycker. Varje genre analyseras sedan språkligt med utgångspunkt i adjektivlistorna, varefter resultaten jämförs med varandra. Undersökningen visar att pressmeddelandena innehåller det största antalet värderande adjektiv, medan informationsbroschyrerna innehåller det minsta antalet värderande adjektiv. Den Allmänna rapporten om Europeiska unionens verksamhet innehåller delar med tätt förekommande värderande adjektiv, i synnerhet i stycken som behandlar mer kontroversiella ämnen. I alla tre genrer sammanfaller ett högt antal värderande adjektiv med argumentativ text, och argumentativ text förekommer främst då ämnet som diskuteras rör sig på en mer abstrakt nivå, t.ex. om EU:s värderingar och grundläggande principer, eller då texten behandlar sådan politik som delar allmänhetens uppfattning. För EU utgör alla tre genrer viktiga kanaler för kommunikationen till medlemsstaternas medborgare, och EU kan genom sitt informationsmaterial och sina officiella publikationer informera om, förklara och marknadsföra sin verksamhet på ett sätt som avser att upprätthålla och förbättra EU:s image. Utarbetandet av lämpliga texter är ändå krävande på grund av den heterogena målgruppen, och det är en utmaning i sig att få fram rätt budskap bland det stora utbudet information som finns tillgängligt på Internet.

Oral malodour – background and diagnostics

Bad breath or oral malodour can be related to gingival diseases, trimethylaminuria, various inflammation diseases of upper respiratory tract, foreign bodies in nasal cavity etc. Bad breath is usually, in 85 % to 95 % of cases, inflicted by gram negative anaerobic bacteria in tongue coating. These bacteria have a tendency of producing foul-smelling sulphur containing gases called volatile sulphur compounds or VSC. Main cause of bad breath is parodontitis or postnasal drip into posterior part of the tongue. Detecting bad breath is most efficiently done by organoleptic method. By skilled analyser the reason for oral malodour can be determined with great accuracy. For scientific study the most effective method is gas chromatography (GC) with flame photometric detector (FPD). With it almost every component of exhaled air can be detected both quantitative and qualitative. Effective chairside methods include portable sulphur monitors and saliva tests.

Production of Carcinogenic Acetaldehyde by Oral Microbiome

Oral cancer is the seventh most common cancer worldwide and its incidence is increasing. The most important risk factors for oral cancer are chronic alcohol consumption and tobacco smoking, up to 80 % of oral carcinomas are estimated to be caused by alcohol and tobacco. They both trigger an increased level of salivary acetaldehyde, during and after consumption, which is believed to lead to carcinogenesis. Acetaldehyde has multiple mutagenic features and it has recently been classified as a Group 1 carcinogen for humans by the International Agency for Research on Cancer. Acetaldehyde is metabolized from ethanol by microbes of oral microbiota. Some oral microbes possess alcohol dehydrogenase enzyme (ADH) activity, which is the main enzyme in acetaldehyde production. Many microbes are also capable of acetaldehyde production via alcohol fermentation from glucose. However, metabolism of ethanol into acetaldehyde leads to production of high levels of this carcinogen. Acetaldehyde is found in saliva during and after alcohol consumption. In fact, rather low ethanol concentrations (2-20mM) derived from blood to saliva are enough for microbial acetaldehyde production. The high acetaldehyde levels in saliva after alcohol challenge are explained by the lack of oral microbiota and mucosa to detoxify acetaldehyde by metabolizing it into acetate and acetyl coenzymeA. The aim of this thesis project was to specify the role of oral microbes in the in vitro production of acetaldehyde in the presence of ethanol. In addition, it was sought to establish whether microbial metabolism could also produce acetaldehyde from glucose. Furthermore, the potential of xylitol to inhibit ethanol metabolism and acetaldehyde production was explored. Isolates of oral microbes were used in the first three studies. Acetaldehyde production was analyzed after ethanol, glucose and fructose incubation with gas chromatography measurement. In studies I and III, the ADH enzyme activity of some microbes was measured by fluorescence. The effect of xylitol was analyzed by incubating microbes with ethanol and xylitol. The fourth study was made ex vivo and microbial samples obtained from different patient groups were analyzed. This work has demonstrated that isolates of oral microbiota are able to produce acetaldehyde in the presence of clinically relevant ethanol and glucose concentrations. Significant differences were found between microbial species and isolates from different patient groups. In particular, the ability of candidal isolates from APECED patients to produce significantly more acetaldehyde in glucose incubation compared to healthy and cancer patient isolates is an interesting observation. Moreover, xylitol was found to reduce their acetaldehyde production significantly. Significant ADH enzyme activity was found in the analyzed high acetaldehyde producing streptococci and candida isolates. In addition, xylitol was found to reduce the ADH enzyme activity of C. albicans. Some results from the ex vivo study were controversial, since acetaldehyde production did not correlate as expected with the amount of microbes in the samples. Nevertheless, the samples isolated from patients did produce significant amounts of acetaldehyde with a clinically relevant ethanol concentration.