79 resultados para Bäck, Erik Johan,
Resumo:
Det är helt naturligt att konsumenterna sprider marknadsinformation genom att sinsemellan prata om sina konsumtionserfarenheter. Även om man i marknadsföringslitteraturen betonar den konsumentdominerade informella marknadskommunikationens genuina karaktär jämfört med den företagsdominerade formella marknadskommunikationen, så har man rätt dåliga kunskaper om företagets möjligheter att systematiskt utnyttja denna typ av marknadskommunikation. Min analys tyder på att den beteendevetenskapliga och den företagsekonomiska word-of-mouth-forskningen anlägger olika perspektiv som inte möter varandra. Den beteendevetenskapliga word-of-mouth-forskningen har tydligare satt fokus på själva företeelsen informell marknadskommunikation, men perspektivet har inte varit speciellt företagsorienterat. Den företagsekonomiska word-of-mouth-forskningen har i sin tur varit betydligt tydligare fokuserad på möjligheterna att använda informell marknadskommunikation, men däremot har man inte fäst speciellt mycket uppmärksamhet vid själva företeelsen informell marknadskommunikation. Min kontribution till den vetenskapliga diskussionen om företagens möjligheter att systematisera utnyttjandet av informell marknadskommunikation består i att överbrygga denna dualism inom word-of-mouth-forskningen genom att anlägga ett företagsperspektiv på den sociala dynamiken för informell marknadskommunikation. Denna ansats har sin teoretiska förankring hos de s.k. moderna men bortglömda pionjärerna, med vilka jag avser Johan Arndt, Donald Cox och Ernest Dichters kontribution till den företagsorienterade word-of-mouth-forskningen redan i slutet av 1960-talet. Efter det har deras synpunkter och insikter varken förts vidare eller vidareutvecklats, vilket jag betraktar som ett bakslag för den företagsorienterade word-of-mouth-forskningen. Föreliggande studie har bidragit till word-of-mouth-forskningen på tre olika sätt: genom 1) bidrag baserat på litteraturanalys, 2) bidrag baserat på empirianalys och 3) bidrag baserat på begreppsligande av informell marknadskommunikation. Min litteraturanalys framställer word-of-mouth-forskningens uppkomst och utveckling i ny dager. Min empirianalys har genererat empiriska begrepp, dels för att beskriva informell marknadskommunikation som företeelse, dels för att beskriva företagens förfarande för att systematisera utnyttjandet av sådan marknadskommunikation. Den begreppsliga kontributionen accentueras i informell marknadskommunikation som ett samlingsbegrepp för olika typer av interkonsumentkommunikation.
Resumo:
Purpose –This paper explores and expands the roles of customers and companies in creating value by introducing a new a customer-based approach to service. The customer’s logic is examined as being the foundation of a customer-based marketing and business logic. Design/methodology/approach – The authors argue that both goods-dominant logics and service-dominant logics are provider-dominant. Contrasting the customer-dominant logic with provider-dominant logics, the paper examines the creation of service value from the perspectives of value-in-use, the customer’s own context, and the customer’s experience of service. Findings –Moving from a provider-dominant logic to a customer-dominant logic uncovered five major challenges to service marketers: Company involvement, company control in co-creation, visibility of value creation, locus of customer experience, and character of customer experience. Research limitations/implications – The paper is exploratory. It presents and discusses a conceptual model and suggests implications for research and practice. Practical implications –Awareness of the mechanisms of customer logic will provide businesses with new perspectives on the role of the company in their customer’s lives. We propose that understanding the customer’s logic should represent the starting-point for the marketer’s business logic. Originality/value – The paper increases the understanding of how the customer’s logic underpins the customer-dominant business logic. By exploring consequences of applying a customer-dominant logic, we suggest further directions for theoretical and empirical research.
Resumo:
A diffusion/replacement model for new consumer durables designed to be used as a long-term forecasting tool is developed. The model simulates new demand as well as replacement demand over time. The model is called DEMSIM and is built upon a counteractive adoption model specifying the basic forces affecting the adoption behaviour of individual consumers. These forces are the promoting forces and the resisting forces. The promoting forces are further divided into internal and external influences. These influences are operationalized within a multi-segmental diffusion model generating the adoption behaviour of the consumers in each segment as an expected value. This diffusion model is combined with a replacement model built upon the same segmental structure as the diffusion model. This model generates, in turn, the expected replacement behaviour in each segment. To be able to use DEMSIM as a forecasting tool in early stages of a diffusion process estimates of the model parameters are needed as soon as possible after product launch. However, traditional statistical techniques are not very helpful in estimating such parameters in early stages of a diffusion process. To enable early parameter calibration an optimization algorithm is developed by which the main parameters of the diffusion model can be estimated on the basis of very few sales observations. The optimization is carried out in iterative simulation runs. Empirical validations using the optimization algorithm reveal that the diffusion model performs well in early long-term sales forecasts, especially as it comes to the timing of future sales peaks.
Resumo:
Syftet med denna artikel är att systematisera och analysera litteratur som anknyter till word-of-mouth-kommunikation (hädanefter WOM). Med konsumentdominerad marknadskommunikation avses att konsumenterna sinsemellan oberoende av företaget söker och sprider marknadsinformation. Den enda motsvarande litteraturanalys som förefaller att finnas publicerad är fyrtio år gammal (Arndt 1967). Sedan dess har det tillkommit en ansenlig mängd företagsekonomisk forskning som tydligt avviker från Johan Arndts, vilken huvudsakligen baserade sig den beteendevetenskapliga litteraturen.