Water content variations of sandy soil under winter conditions

Yhteenveto: Maankosteusvaihtelut talvella hiekkamaassa

Flexible Budgeting under Uncertainty: A Real Options Perspective

This paper examines the relationships between uncertainty and the perceived usefulness of traditional annual budgets versus flexible budgets in 95 Swedish companies. We form hypotheses that the perceived usefulness of the annual budgets as well as the attitudes to more flexible budget alternatives are influenced by the uncertainty that the companies face. Our study distinguishes between two separate kinds of uncertainty: exogenous stochastic uncertainty (deriving from the firm’s environment) and endogenous deterministic uncertainty (caused by the strategic choices made by the firm itself). Based on a structural equations modelling analysis of data from a mail survey we found that the more accentuated exogenous uncertainty a company faces, the more accentuated is the expected trend towards flexibility in the budget system, and vice versa; the more endogenous uncertainty they face, the more negative are their attitudes towards budget flexibility. We also found that these relationships were not present with regard to the attitudes towards the usefulness of the annual budget. Noteworthy is, however, that there was a significant negative relationship between the perceived usefulness of the annual budget and budget flexibility. Thus, our results seem to indicate that the degree of flexibility in the budget system is influenced by both general attitudes towards the usefulness of traditional budgets and by the actual degree of exogenous uncertainty a company faces and by the strategy that it executes.

Reklamsvenska i Finland speglad genom varuhuset Stockmanns tidningsannonser under det 20e seklet - Swedish Advertising Language in Finland Mirrored by the Newspaper Advertisements of the Stockmanns Department Store during the 20th Century

Reklam sägs använda ett modernt, gärna ett nyskapande språk. Detta är ett påstående som inte så lätt kan verifieras. Tidningsannonsen är troligen den skriftspråksgenre som har fått minst uppmärksamhet av språkforskare. De som skriver texten i en tidningsannons är personer som representerar det samtida språkbruket. Annonser som representerar olika tidsepoker skiljer sig därför från varandra inte bara genom att annonsen förändras i fråga om stil och form. Annonsens språk avspeglar också den språkliga förändringsprocess som kontinuerligt pågår i varje språksamhälle. Annonser, och marknadsföringsmaterial över huvud taget, läses också av många människor som i övrigt läser mycket litet eller kanske inte alls. Marknadsföraren, reklamskribenten (copywriter) och AD:n producerar m.a.o. texter som på ett omedvetet sätt kommer att vara språkmodeller för sina läsare. Förändringar i språket kreeras inte och drivs inte på av språkforskare, utan av vanliga språkbrukare i interaktion med andra språkbrukare. Sett ur ett sociolingvistiskt perspektiv har det vitt spridda reklamspråket därför inflytande på språket i samhället. Syftet med det reklamspråksprojekt som presenteras i föreliggande rapport är att analysera hur och när förändringar i svenskan som uppträder i Sverige dyker upp i annonser som skrivs på svenska i Finland. Reklam på svenska Finland under 1900-talet står i fokus, och tidningsannonser för Stockmanns varuhus i Helsingfors utgör primärmaterialet. Tidningsannonser för varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm under motsvarande tid tjänar som jämförelsematerial. I denna rapport presenteras projektets syfte, de uppställda forskningsfrågorna, och resonemanget illustreras med exempel ur projektmaterialet. Rapporten innehåller också en beskrivning av projektets reklamdatabas och basfakta om material och metoder. -