Consumption in Rural Bangladesh : Households, Lifestyles, and Identities

Bangladesh, often better known to the outside world as a country of natural calamities, is one of the most densely populated countries in the world. Despite rapid urbanization, more than 75% of the people still live in rural areas. The density of the rural population is also one of the highest in the world. Being a poor and low-income country, its main challenge is to eradicate poverty through increasing equitable income. Since its independence in 1971, Bangladesh has experienced many ups and downs, but over the past three decades, its gross domestic product (GDP) has grown at an impressive rate. Consequently, the country s economy is developing and the country has outperformed many low-income countries in terms of several social indicators. Bangladesh has achieved the Millennium Development Goal (MDG) of eliminating gender disparity in primary and secondary school enrollment. A sharp decline in child and infant mortality rates, increased per capita income, and improved food security have placed Bangladesh on the track to achieving in the near future the status of a middle-income country. All these developments have influenced the consumption pattern of the country. This study explores the consumption scenario of rural Bangladesh, its changing consumption patterns, the relationship between technology and consumption in rural Bangladesh, cultural consumption in rural Bangladesh, and the myriad reasons why consumers nevertheless feel compelled to consume chemically treated foods. Data were collected in two phases in the summers of 2006 and 2008. In 2006, the empirical data were collected from the following three sources: interviews with consumers, producers/sellers, and doctors and pharmacists; observations of sellers/producers; and reviews of articles published in the national English and Bengali (the national language of Bangladesh) daily newspapers. A total of 110 consumers, 25 sellers/producers, 7 doctors, and 7 pharmacists were interviewed and observed. In 2008, data were collected through semi-structured in-depth qualitative interviews, ethnography, and unstructured conversations substantiated by secondary sources and photographs; the total number of persons interviewed was 22. -- Data were also collected on the consumption of food, clothing, housing, education, medical facilities, marriage and dowry, the division of labor, household decision making, different festivals such as Eid (for Muslims), the Bengali New Year, and Durga puja (for Hindus), and leisure. Qualitative methods were applied to the data analysis and were supported by secondary quantitative data. The findings of this study suggest that the consumption patterns of rural Bangladeshis are changing over time along with economic and social development, and that technology has rendered aspects of daily life more convenient. This study identified the perceptions and experiences of rural people regarding technologies in use and explored how culture is associated with consumption. This study identified the reasons behind the use of hazardous chemicals (e.g. calcium carbide, sodium cyclamate, cyanide and formalin, etc.) in foods as well as the extent to which food producers/sellers used such chemicals. In addition, this study assessed consumer perceptions of and attitudes toward these contaminated food items and explored how adulterated foods and food stuffs affect consumer health. This study also showed that consumers were aware that various foods and food stuffs contained hazardous chemicals, and that these adulterated foods and food stuffs were harmful to their health.

Effect of colostrum feeding method and presence of dam on the sleep, rest and sucking behaviour of newborn calves

"In rats, sucking milk reduces anxiety and promotes non-rapid eye movement (NREM) sleep, and in calves it induces resting but the effect on sleep is unknown. Here, we investigated how calves' sleep was affected by colostrum feeding methods. Forty-one calves were blocked by birth date and randomly allotted within blocks to the experimental treatments. Calves were housed for four days either with their dam (DAM) or individually with warm colostrum feeding (2 L four times a day) from either a teat bucket (TEAT) or an open bucket (BUCKET). DAM calves suckled their dam freely. Calves' sleeping and sucking behaviour was filmed continuously for 48 h at the ages of two and three days. Behavioural sleep (BS) was defined as calves resting at least 30 s with their head still and raised (non-rapid eye movement) or with their head against their body or the ground (rapid eye movement, REM). Latency from the end of colostrum feeding to the start of BS was recorded. We compared behaviour of TEAT calves with that of DAM and BUCKET calves using mixed models. Milk meal duration was significantly longer for TEAT calves than for BUCKET calves (mean +/- S.E.M.; 8.3 +/- 0.6 min vs. 5.2 +/- 0.6 min), but equal to that of DAM calves. We found no effect of feeding method on the duration of daily BS (12 h 59 min I h 38 min) but we found a tendency for the daily amount of NREM sleep; BUCKET calves had less NREM sleep per day than TEAT calves (6 h 18 min vs. 7 h 48 min, S.E.M. = 45 min) and also longer latencies from milk ingestion to BS (21.9 +/- 2.0 min vs. 16.2 +/- 2.0 min). DAM calves slept longer bouts than TEAT calves (10.8 +/- 1.0 min vs. 8.3 +/- 1.0 min) and less often (78 +/- 4 vs. 92 +/- 4). Sucking colostrum from a teat bucket compared with drinking from an open"

Zorros märke : Manligt identitetsbygge i Per Pettersons roman "Jeg forbanner tidens elv"

Avhandlingens syfte är att belysa hur porträtten av jagberättaren Arvid och hans mor växer fram i Per Pettersons roman Jeg forbanner tidens elv. Det paradigm jag utgår ifrån är det psykoanalytiska. Förutom texter av Sigmund Freud och Jacques Lacan stöder jag mig på texter av Peter Brooks och Terry Eagleton. För en tolkning av Arvids sätt att berätta sin historia använder jag mig av James Phelans tankar kring den opålitliga berättaren . Analysen bygger på en närläsning av romanen och några av de intertexter som förekommer i den. Av dessa är särskilt myten om kung Oidipus samt berättelsen om Zorro centrala för förståelsen av Arvids personlighet och hur den manliga identiteten byggs. Andra centrala intertexter som granskas närmare är Erich Maria Remarques roman Triumfbågen och Somerset Maughams roman Den vassa eggen. Porträttet av mor belyses indirekt via den funktion hon har i Arvids berättelse. Arvids porträtt analyseras ur två olika perspektiv. I uppsatsens första del, Romanbygget , undersöker jag hur romanen är uppbyggd och hur bilden av Arvid formas genom vad han berättar om sin mor, sitt liv, sin bakgrund och sina uppväxtår. Det perspektiv som Konung Oidipus i Freuds tolkning av det antika dramat ger, lyfter, som en nyckel in i romanen, fram dynamiken mellan Arvid, mor och den övriga familjen. I romanen dödas far i psykisk bemärkelse, han blir medvetet föraktad och förbisedd som manlig förebild och identifikationsobjekt. Arvids fixering vid mor gör att han ser sig själv med hennes ögon. Också bröderna får sin gestalt som rivaler i kampen om mor. I ljuset av den oidipala problematiken framhåller jag Arvids olösta relation till familjemedlemmarna som den avgörande orsaken till Arvids misslyckanden i livet och hans oförmåga att forma en fungerande och stabil vuxenidentitet. Men jag föreslår också en tidig, omedveten fadersidentifikation, symboliserad av Zorro och Zorros magiska märke, som i sublimeringen eventuellt finner sin lösning i en dröm om att bli författare. I uppsatsens andra del Berättarrösten undersöker jag Arvids sätt att berätta utgående ifrån Phelans tankar kring den opålitliga berättaren . Jag analyserar några centrala avsnitt i romanen med avseende på hur berättarröstens och den implicita författarens framställningar överensstämmer eller skiljer sig ifrån varandra. I min läsning är Arvid en komplext pålitlig och opålitlig berättare. Arvid framhåller i sin berättelse och i sina återblickar ett tillrättalagt och i någon mån förskönat porträtt av sig själv, en livslögn vars upplösning enligt min mening antyds i de avslutande kapitlen. För min förståelse av psykoanalysens teori och hur den kan tillämpas i litteraturforskningen är Ludwig Wittgensteins tankar om bildens användning centrala. I avsnittet om Zorro tar jag kortfattat upp frågan hur psykoanalytisk litteraturtolkning kan leda vilse i form av övertolkning, det vill säga att analysen övergår i fantasi. En annan möjlig felkälla som jag lyfter fram i analysen är att romanen tolkas av en svenskspråkig läsare som eventuellt läser in andra nyanser i den norska texten, än vad författaren avsett. Jag tar också upp frågan om Arvid i Pettersons tidigare produktion och huruvida det är frågan om en fortgående berättelse om Arvid Jansen under olika livsbetingelser. Mitt intryck är att det inte är fråga om ett enhetligt personporträtt utan olika frågeställningar som modelleras ur samma material.