Diakoniatyön paikka ihmisten arjessa

This study examines the diaconia work of the Finnish Evangelical Lutheran Church from the standpoint of clients. The role of diaconia work has grown since the early 1990s recession, and since it established itself as one of the actors along with other social organizations. Previous studies have described the changing role of diaconal work, especially from the standpoint of diaconia workers and co-operators. This research goes back to examine, beyond the activities of the diaconia work of everyday practices, its relations of ruling which are determining practices. The theoretical and methodological framework rises from the thinking of Dorothy E. Smith, the creator of institutional ethnography. Its origins are in feminism, Marxism, phenomenology, etnomethodology, and symbolic interactionism. However, it does not represent any school. Unlike the objectivity-based traditional sociology, institutional ethnography has its starting point in everyday life, and people s subjective experience of it. Everyday life is just a starting point, and is used to examine everyday life s experiences of hidden relations of ruling, linking people and organizations. The level of generalization is just on the relations of ruling. The research task is to examine those meanings of diaconia work which are embedded in its clients experiences. The research task is investigated with two questions: how diaconia work among its clients takes shape and what kinds of relations of ruling exist in diaconia work. The meanings of diaconia work come through an examination of the relations of ruling, which create new forms of diaconal work compared with previous studies. For the study, two kinds of data were collected: a questionnaire and ethnographic fieldwork. The first data set was collected from diaconal workers using the questionnaire. It gives background information of the diaconia work process from the standpoint of the clients. In the ethnographic study there were two phases. The first ethnographic material was collected from one local parish by observing, interviewing clients and diaconal workers and gathering documents. The number of observations was 36 customer appointments, and 29 interviews. The second ethnographic material was included as a part of the analysis, in which ruling relations in people s experiences were collected from the transcribed data. Close reading and narrative analysis are used as analysing methods. The analysis has three phases. First, the experiences are identified with close reading; the following step is to select some of the institutional processes that are shaping those experiences and are relevant for the research. At the third stage, those processes are investigated in order to describe analytically how they determine people s experience. The analysis produces another narrative about diaconia work, which provides tools for examining the diaconal work from a new perspective. Through the analysis it is possible to see diaconia as an exchange ratio, in which the exchange takes place between a client and a diaconia worker, but also more broadly with other actors, such as social workers, shop clerks, or with other parishioners. The exchange ratio is examined from the perspective of power which is embedded in the client s experiences. The analysis reveals that the most important relations of ruling are humiliation and randomness in the exchange ratio of diaconia work; valuating spirituality above the bodily being; and replacing official social work. The results give a map about the relations of ruling of diaconia work which gives tools to look at diaconia work s meanings to the clients. The hidden element of humiliation in the exchange ratio breaks the current picture of diaconia work. The ethos of the holistic encounters and empathic practices are shown to be of another kind when spirituality is preferred to the bodily being. Nevertheless, diaconia appears to be a place for a respectful encounter, especially in situations where the public sector s actors are retreating on liability or clients are in a life crisis. The collapse of the welfare state structures imposes on diaconia work tasks that have not previously belonged to it. At the local level, clients receive partners from diaconia workers in order to advocate them in the welfare system. Actions to influence the wider societal structures are not reached because of lacking resources. An awareness of the oppressive practices of diaconia work and their critical reviewing are the keys to the development of diaconia work, since there are such practices even in holistic and respectful diaconia work. While the research raises new information for the development of diaconia work, it also opens up new aspects for developing other kinds of social work by emphasizing the importance of taking people s experiences seriously. Keywords: diaconia work, institutional ethnography, Dorothy E. Smith, experience, customer, relations of ruling.

Blivande socionomers svar på ett yrkesetiskt dilemma - Hur klienten bemöts och hur dilemmat löses

Syftet med denna studie är att genom data-analys triangulation undersöka socionomstuderandes svar på ett yrkesetiskt dilemma av omsorgsetisk natur. Samplet består av 32 socionomer i början av sina studier som har svarat på ett hypotetiskt dilemma om hur de skulle bemöta en ung kvinna som ber om råd i en mycket svår situation. De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är ECI (Ethic of Care Interview) som utvecklats av Eva Skoe som metod för att undersöka omsorgsetik, samt Osers och Althofs teori om diskursiva problemlösningsmetoder bland professionella. Som grundläggande teorier för all modern forskning om människans moralutveckling, presenteras också Carol Gilligans och Lawrence Kohlbergs teorier samt den huvudsakliga kritiken dessa bemött. Carol Gilligan är den som ursprungligen presenterade tanken om att det finns två olika typer av moraliskt tänkande där omsorgsetik är mer typisk för kvinnor och rättviseetik är mer typisk för män. Den första delen av analysen är en innehållsanalys där svaren på det yrkesrelaterade dilemmat på olika ECI stadium jämförs med varandra. Poängsättningen i ECI har varit grunden för denna analys. Den andra delen av analysen är en deduktiv teoribunden analys, där jag undersökt i fall Osers och Althofs modell om problemlösningsstrategier även går att tillämpa på ett yrkesetiskt dilemma. Slutligen tar jag också ställning till dessa två teoriers kompatibilitet. Resultatet visar att eleverna har svarat aningen sämre på det yrkesetiska dilemmat än vad deras allmänna ECI stadium är. Detta kan bero på att de är i början av sina studier men också på det allmänna klimat som råder inom socialbranschen. Teorin om diskursiva problemlösningsstrategier går inte heller att tillämpa på detta yrkesetiska dilemma, eftersom den hypotetiska klientens självbestämmanderätt gör en diskursiv lösning omöjlig. Till följd av detta har jag skapat en ny modell som baserar sig på 6 kategorier utgående från de faktorer de intervjuade lyfter fram som de viktigaste i den professionellas möte med klienten. Eftersom den nya modellen inte är hierarkisk, kan de två teorierna inte jämföras med varandra på så sätt att högre ECI nivå skulle innebära en viss typ av problemlösningsstrategi.

Finlandssvenska åsikter om och attityder till modern språkpåverkan

The study describes and analyzes Finland Swedes attitudes to modern-day linguistic influence, the relationship between informants explicitly reported views and the implicit attitudes they express towards language influence. The methods are primarily sociolinguistic. For the analysis of opinions and attitudes I have further developed and tested a new tool in attitude research. With statistical correlation analysis of data collected through a quantitative survey I describe the views that Swedish-language Finns (N=500) report on the influence of English, on imports, and on domain loss. With experimental matchedguise techniques, I study Finland-Swedes (N=600) subconscious reactions to English imports in spoken text. My results show that the subconscious reactions in some respects differ markedly from the views informants explicitly report that they have: informants respond that they would like English words that come into Swedish to be replaced by Swedish replacement words, but in a matched-guise test on their subconscious attitudes, the informants consider English words in a Swedish context to have a positive effect. The topic is further dealt with in interviews where I examine 36 informants implicit attitudes through interactional sociolinguistic analyses. This study comes close to pragmatic discourse analysis in its focus on pragmatic particles and modality. The study makes a rather strict distinction between explicitly expressed opinions and implicit, subconscious attitudes. The quantitative analyses suggest that the opinions we express can be tied to the explicit in language. The outcome of the matched-guise test shows that it is furthermore possible to find subconscious, implicit attitudes that people in actual situations rely on when they make decisions. The discourse analysis finds many subconscious signals, but it also shows that the signals arise in interaction with one s interlocutor, the situation, and the norms in the society. To account for this I have introduced the concept of socioconscious attitude. Socioconscious attitudes reflect not only the traditions and values the utterer grew up with, but also the speaker s relation to the social situation (s)he takes part in.

Vänner, kolleger och gynnare : Namngivningen av de finska fästningsverken under Augustin Ehrensvärds tid

Under 1700-talets andra hälft hörde Sveriges nya fästningar i öst (Helsingfors, Sveaborg, Lovisa och Svartholm) till rikets största satsningar. Fästningsprojektet leddes med undantag av ett par avbrott av Augustin Ehrensvärd (1710 1772). När arbetet tog fart namngavs de enskilda fästningsverken i så gott som alla fall efter samtida personer. Under Ehrensvärds tid tillämpades denna namngivning på omkring femtio av Sveaborgs och Helsingfors fästningsverk samt på Lovisas och Svartholms totalt aderton verk. Genom personerna de knöts till berättar namnen en hel del om Augustin Ehrensvärds samtid och omvärld. Hur de gjorde det är denna avhandlings huvudfråga. Källmaterialet utgörs av relationsritningar och brev, medan de teoretiska ramarna står att finna i nätverksteori och onomastiska teorier om namnmönster. Ehrensvärd förklarade sin namngivningspraxis för sin överordnade, tronföljaren Adolf Fredrik, 1749 i samband med att Gustavssvärd med fästningsverk namngavs: tanken var att namnge bastioner efter de som bidragit till arbetets framgång och att namnge utanverk efter officerare vid fästningsbygget. Innebörden av Ehrensvärds ord framgår ur namnbeståndet. De största grupperna består av ämbetsmän och militärer. Med de som bidragit till arbetets framgång avsågs sålunda den lokala eliten: landshövdingar som involverats i fästningsbygget samt högre och lägre militärer som tjänstgjorde vid fästningarna. Redan från början syns en klar hierarki i namngivningen. Medan landshövdingarna och de högre militärerna tillägnades bastioner, fick de lägre officerarna se mindre fästningsverk namngivna efter sig, helt i enlighet med Ehrensvärds egen beskrivning. Utanför de ovan nämnda grupperna, hedrades en hel del personer som inte konkret hade engagerats i fästningsbygget. Denna namngivning kan förklaras å ena sidan inom ramen för Ehrensvärds sociala nätverk och å andra sidan mot bakgrund av riksdagspolitiken i frihetstidens Sverige. Av de två förklaringsmodeller bör Ehrensvärds personliga vänskaper ses som en bidragande orsak, medan de politiska motiven utgjorde en avgörande orsak. Som en del av Ehrensvärds nätverk kan de gynnare ses som hade stöttat Ehrensvärd under hans karriär samt hans närmaste medarbetare vid fästningsbygget, ofta officerer han själv handplockat. Namngivningens politiska aspekt syns i det stora antalet riksråd som tillägandes bastionnamn. Vid sidan om riksråden hedrades också talmän vid de samtida riksdagarna. En komparativ studie i namngivningen av fästningsverk vid samtida och äldre svenska fästningar framhäver Ehrensvärd som en innovativ namngivare. Fästningsverk namngivna efter kungligheter verkar ha varit en norm, som också Ehrensvärd anknöt till genom ett fåtal namn. Däremot var namn efter personer inte vanliga, vilket gav den Ehrensvärdska namngivningen en förhållandevis stark anknytning till samtiden. Denna aspekt bekräftas om namnen ses mot bakgrund av 1700-talets uppfattning om ära och äregirighetens samhälleliga nytta. I denna uppfattning syns bakgrunden till förekomsten av personer med både hög och låg status i Ehrensvärds namngivning. Sammanfattningsvis speglar namnen på de finska fästningsverken sin samtid genom den byråkratiska, militära och politiska elit de representerar samt genom motiveringen till dem.