An Expenditure-Based Estimation of Self-Employment Income Underreporting in Finland

This paper estimates the extent of income underreporting by the self-employed in Finland using the expenditure based approach developed by Pissarides & Weber (1989). Household spending data are for the years 1994 to 1996. The results suggest that self-employment income in Finland is underreported by some 27% on average. Since income for the self-employed is about 8 % of all incomes in Finland, the size of this part of the black economy in Finland is estimated to be about 2,3% of GDP.

Factors Driving Stock Option Grants - Empirical Evidence from Finland

This study contributes to the executive stock option literature by looking at factors driving the introduction of such a compensation form on a firm level. Using a discrete decision model I test the explanatory power of several agency theory based variables and find strong support for predictability of the form of executive compensation. Ownership concentration and liquidity are found to have a significant negative effect on the probability of stock option adoption. Furtermore, I find evidence of CEO ownership, institutional ownership, investment intensity, and historical market return having a significant and a positive relationship to the likelihood of adopting a executive stock option program.

Swedish advertising language in Finland mirrored by the newspaper advertisements of the Stockmanns department store during the 20th century

The advertising business is often said to favour a modern, innovative language use. This is a statement not easily verified. Newspaper ads are in fact the genre of written language that linguists have paid the least attention to. People writing texts for newspaper ads are individuals representing contemporary language use. Advertisements representing different periods therefore diverge not only regarding the change of style and form advertising undergoes over time, but changes in the language itself also reflect the continuous process of alteration in a speech community. Advertisements and marketing material on the whole, are also read by many individuals who otherwise are not accustomed to reading at all. The marketing manager, the copywriter and the Art Director, in other words, produce texts that unconsciously function as language models. Changes are not created by, or urged on by linguistic expertise, but by ordinary users confronting other ordinary users. From a sociolinguistic perspective the widely diffused advertising language is therefore a most influential factor.

Reklamsvenska i Finland speglad genom varuhuset Stockmanns tidningsannonser under det 20e seklet - Swedish Advertising Language in Finland Mirrored by the Newspaper Advertisements of the Stockmanns Department Store during the 20th Century

Reklam sägs använda ett modernt, gärna ett nyskapande språk. Detta är ett påstående som inte så lätt kan verifieras. Tidningsannonsen är troligen den skriftspråksgenre som har fått minst uppmärksamhet av språkforskare. De som skriver texten i en tidningsannons är personer som representerar det samtida språkbruket. Annonser som representerar olika tidsepoker skiljer sig därför från varandra inte bara genom att annonsen förändras i fråga om stil och form. Annonsens språk avspeglar också den språkliga förändringsprocess som kontinuerligt pågår i varje språksamhälle. Annonser, och marknadsföringsmaterial över huvud taget, läses också av många människor som i övrigt läser mycket litet eller kanske inte alls. Marknadsföraren, reklamskribenten (copywriter) och AD:n producerar m.a.o. texter som på ett omedvetet sätt kommer att vara språkmodeller för sina läsare. Förändringar i språket kreeras inte och drivs inte på av språkforskare, utan av vanliga språkbrukare i interaktion med andra språkbrukare. Sett ur ett sociolingvistiskt perspektiv har det vitt spridda reklamspråket därför inflytande på språket i samhället. Syftet med det reklamspråksprojekt som presenteras i föreliggande rapport är att analysera hur och när förändringar i svenskan som uppträder i Sverige dyker upp i annonser som skrivs på svenska i Finland. Reklam på svenska Finland under 1900-talet står i fokus, och tidningsannonser för Stockmanns varuhus i Helsingfors utgör primärmaterialet. Tidningsannonser för varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm under motsvarande tid tjänar som jämförelsematerial. I denna rapport presenteras projektets syfte, de uppställda forskningsfrågorna, och resonemanget illustreras med exempel ur projektmaterialet. Rapporten innehåller också en beskrivning av projektets reklamdatabas och basfakta om material och metoder. -

887 sätt att se på svenskan i Finland - En redogörelse för en webbenkät genomförd hösten 2002

Föreliggande arbete är resultatet av ett experiment med en materialinsamlingsmetod. Vad händer om man lägger ut en enkät med frågor om språk på webben och låter den som vill leverera svar? Vilka är det som svarar och vad har respondentgruppens sammansättning för betydelse för resultatet, dvs. kan man lita på det och i vilken utsträckning i så fall? Kan en kvantitativ vinst, då många svarar, täcka en eventuell kvalitativ förlust, då man inte har kontroll över vilka de många är? Man anar att svarsmönstret med nödvändighet måste vara brokigt och strävar att täcka in så mycket av det som möjligt och då är webbalternativet värt att pröva på. Tanken att ta reda på vad språkbrukarna själva har för syn på sitt språk, och vad de har för synpunkter bl.a. på språkvården, var egentligen inte ny, men den hade fått ny aktualitet i samband med arbetet med Svenska språknämndens handlingsprogram för svenskan i Finland (Tänk om ... 2003). Webbenkäten är uppgjord så att den matchar en liknande undersökning som genomfördes som en traditionell postenkät 30 år tidigare. Webbenkäten gav många svar och respondenterna representerade många olika språkmiljöer. Det fanns fler likheter än olikheter mellan svaren i webbenkäten 2002 och i enkätundersökningen 1972. En skillnad som dock märktes var att respondenterna i dag inte uppfattar svenskan i Finland som ålderdomlig, utan snarare karaktäriserar den som finskpåverkad. En påfallande likhet var känslan för det mest finlandssvenska, nämligen de specifikt finlandssvenska orden och uttrycken samt inslagen av finlandssvensk dialekt.