4 resultados para geologia micropaleontologia foraminiferi torbiditi HAT

em Archivo Digital para la Docencia y la Investigación - Repositorio Institucional de la Universidad del País Vasco


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Geologia Lurra aztertzen duen zientzia da: lurraren osaera, egitura eta jatorria, eta bai arroketan aztarnak utzi dituzten iraganeko edo gaur egungo gertaerak ere. Baina, zergatik du gizarteak geologoen beharra? Hona hemen zenbait arrazoi: - Geologoek lurrazalari eta lurpeari buruzko informazioa bildu, eta interpretatu egiten dute. Informazio horrek guztiak ahalbidetzen du planetaren iraganeko historia, Lurrean aurreikus daitezkeen aldaketak eta gure planetak Eguzki-sistemarekin duen harremana finkatzea. - Gizarteak beharrezkoak ditu baliabide naturalak (metalikoak, ez-metalikoak, ura eta erregai fosilak). Geologoen parte-hartzea erabakigarria da hobi berriak aurkitzeko eta ingurumena zaintzen duten baliabide naturalen ustiapen eta kudeaketarako irizpideak ezartzeko. - Kartografia geologikoen bidez arrisku-eremuak identifikatu eta lurzoruaren erabilerak mugatzen dira. Geologoak beharrezkoak dira, beraz, lurraldearen planifikaziorako eta garapen iraunkorrerako estrategiak garatzeko. - Geologiaren ezagutzak eta informazio geologikoaren erabilera egokiak laguntzen dute bizitzak salbatzen eta lurrikarak, tsunamiak, erupzio bolkanikoak, uholdeak eta lurjausiak bezalako katastrofe naturalek eragindako diru-galerak murrizten. Halaber laguntzen dute eraikuntza-proiektuak, herri-lanak eta abar garatzen ere. Proposatutako jardueren bitartez, Zientzia Geologikoen adar desberdinen oinarrizko zenbait alderdi ezagutzera eman nahi ditugu. Horretarako, lau saio antolatu ditugu Paleontologia, Mineralogia, Petrologia eta Tektonika arloetan murgiltzeko.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

We wished to replicate evidence that an experimental paradigm of speech illusions is associated with psychotic experiences. Fifty-four patients with a first episode of psychosis (FEP) and 150 healthy subjects were examined in an experimental paradigm assessing the presence of speech illusion in neutral white noise. Socio-demographic, cognitive function and family history data were collected. The Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS) was administered in the patient group and the Structured Interview for Schizotypy-Revised (SIS-R), and the Community Assessment of Psychic Experiences (CAPE) in the control group. Patients had a much higher rate of speech illusions (33.3% versus 8.7%, ORadjusted: 5.1, 95% CI: 2.3-11.5), which was only partly explained by differences in IQ (ORadjusted: 3.4, 95% CI: 1.4-8.3). Differences were particularly marked for signals in random noise that were perceived as affectively salient (ORadjusted: 9.7, 95% CI: 1.8-53.9). Speech illusion tended to be associated with positive symptoms in patients (ORadjusted: 3.3, 95% CI: 0.9-11.6), particularly affectively salient illusions (ORadjusted: 8.3, 95% CI: 0.7-100.3). In controls, speech illusions were not associated with positive schizotypy (ORadjusted: 1.1, 95% CI: 0.3-3.4) or self-reported psychotic experiences (ORadjusted: 1.4, 95% CI: 0.4-4.6). Experimental paradigms indexing the tendency to detect affectively salient signals in noise may be used to identify liability to psychosis.

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

[EU]I. Abstracts. Ahozko komunikazioak 1. Biozientziak: Alderdi Molekularrak 2. Biozientziak: Ingurune Alderdiak. 3. Fisika eta Ingenieritza Elektronika 4. Geología 5. Matematika 6. Kimika 7. Ingenieritza Kimikoa eta Kimika II. Abstracts. Idatzizko Komunikazioak (Posterrak) 1. Biozientziak 2. Fisika eta Ingenieritza Elektronika 3. Geologia 4. Matematika 5. Kimika 6. Ingenieritza Kimikoa

Relevância:

10.00% 10.00%

Publicador:

Resumo:

[ES]En la actualidad el proceso de mecanizado mediante electroerosión por hilo (WEDM) posee varias problemáticas a la hora de la ejecución de los cortes para producir diferentes formas, ya sean esquinas, radios de redondeo o de acuerdo y por último la realización de círculos. Es por ello por lo que se elabora el presente trabajo cuya finalidad es llegar a caracterizar los errores cometidos en el corte de desbaste de probetas con trayectorias circulares y tecnología estándar. De esta manera se podrá cuantificar las desviaciones que se producen en las piezas en función del espesor y de sus radios. Toda la información obtenida en el trabajo permitirá una futura actuación en diversos parámetros máquina, elaborando nuevas tecnologías o bien poder mitigarlos realizando correcciones geométricas, ajustando sus tolerancias.