Att vårda patienter i rättspsykiatrisk vård som uppvisar självskadebeteende : sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser

Deliberate self harm as defined pathologically as well as socially is becoming an increasing phenomenon within forensic psychiatry. Nurses working with patients who have self harm behaviour and are confined to forensic psychiatry face different challenges which affect their feelings and attitudes in different ways, in their nursing practice. Purpose: To explore nurses’ experiences of caring for patients who suffer from deliberate self harm behaviour and are confined to forensic psychiatry. Method: Qualitative semi- structured interview s from eight nurses working within the forensic psychiatric clinic. Interviews were analysed by using a qualitative content analysis. Results: They worked strategically and emphasized the importance of teamwork, good communication and urged for the need to get necessary education, staff focused tutoring and patient focused therapy. Conclusion: Need for necessary education, patient focused therapy and staff focused tutor is needed to empower staff working with patients who are confined within forensic psychiatry and suffer from deliberate self harm behaviour.

Introduktion: Självskadebeteende beskrivs vanligtvis utifrån ett patologiskt perspektiv och är allt vanligare inom rättspsykiatrisk vård. Beteendet anses ofta vara socialt oacceptabelt i samhället. Sjuksköterskor ställs ofta inför olika emotioner och synsätt i mötet med patienter med självskadebeteende. Dessa känslor och attityder påverkar både sjuksköterskan och patienter på olika sätt. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård i Sverige. Metod: Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, som analyserats med innehållsanalys. Åtta sjuksköterskor deltog i studien. Resultat: Från intervjuerna framkom det att sjuksköterskorna upplevde olika känslor och reaktioner gentemot patienter med självskadebeteende. Känslorna var av frustration, hjälplöshet, ilska, ångest och rädsla. Sjuksköterskorna betonade vikten i att ha en god kommunikation i omvårdnaden med sina kollegor, samt efterlyste behovet av utbildning och handledning till personalen samt patientfokuserad terapi. Slutsats: För att stärka sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete och professionella roll gentemot patienter med självskadebeteende, som vistas inom den svenska rättspsykiatriska vården, krävs det faktabaserade utbildning och handledning för att kunna ge en god vård. Deliberate self harm as defined pathologically as well as socially is becoming an increasing phenomenon within forensic psychiatry. Nurses working with patients who have self harm behaviour and are confined to forensic psychiatry face different challenges which affect their feelings and attitudes in different ways, in their nursing practice.