Eurajoen - Luvian ranta-alueiden monikäyttösuunnitelma

Ranta-alueiden monikäyttösuunnitelmassa esitellään Eurajoen – Luvian ranta-alueille maankäytön ja hoidon tavoitteet, joilla pyritään muun muassa ylläpitämään lajistollista monimuotoisuutta, alueen linnustollisia arvoja ja vahvistamaan alueella taantunutta pikku-apolloperhoskantaa. Lisäksi suunnitelman esittämillä toimilla edistetään alueen perinnemaisemien hoitoa, parannetaan lahtien vesien tilaa, parannetaan virkistyskäytön edellytyksiä, sekä palautetaan entistä avointa maisemaa. Kasvillisuudeltaan umpeutuva ja vesialueiltaan mataloituva rannikkoalue, sekä uhanalaisen perhosen umpeutuvat elinympäristöverkostot tarvitsevat pikaisia hoitotoimia, jotta esimerkiksi vesialueen rehevöityminen ja ranta-alueiden umpeenkasvu voitaisiin pysäyttää. Tavoitteena on, että suunnitelmassa esitetyt maankäyttö- ja hoitosuositukset innostaisivat palauttamaan avoimia, niitettyjä ja/tai laidunnettuja rantamaisemia. Etenkin Luvian lahtiketjusta löytyi runsaasti hienoja, hoitamisen arvoisia ruovikoituvia rantaniittyjä ja niihin liittyviä puustoisia reuna-alueita, joista olisi palautettavissa maisemallisestikin upeita hakamaita. Samalla mahdollinen jo umpeutuneiden entisten merenlahtien ruovikoiden hyödyntäminen toisi alueen luonnonhoitoon kustannustehokkuutta. Vesiruovikoiden vesileikkuu jokisuistoalueilla poistaisi ravinteita rehevistä ja matalista lahdista, sekä hidastaisi maankohoamisen ja jokisuiston sedimentoitumisen aiheuttamaa rantaviivan luontaista siirtymistä. Suunnittelualueen koko on 2800 hehtaaria, joista n. 540 hehtaarille esitetään maankäyttötavoitteita. Kunnostettavaksi soveltuvia rantaniittyjä on 246 ha. Näistä osa on jo hoidon piirissä, mutta niilläkin tarvitaan täydentäviä hoitotoimia, kuten ruovikon äestystä tai murskausta (yhteensä 6 ha). Avoimia rantaniittyjä täydentämään on ehdotettu luonnonhoitopeltoja n. 50 hehtaaria, sekä niiden lisäksi vesiensuojelullisia suojavyöhykkeitä perustettavaksi muutama hehtaari. Niitä täydentävät maatalouden yleissuunnitelmassa esitetyt suojavyöhyketarpeet etenkin Eurajoen ja Lapinjoen valuma-alueille. Lisäksi suunnittelualueelta kartoitettiin muita avoimia niittyjä 13 hehtaaria, sekä 164 hehtaaria puustoisia perinnemaisemia. Mahdollisia maalla kasvavan ruovikon hyödyntämiskohteita löytyi noin 100 hehtaaria, mutta pääosa näistäkin soveltuisi myös uudelleen kunnostettavaksi perinnemaisemiksi (rantaniityiksi ja niityiksi) joko niittämällä tai laiduntamalla. Niitto- tai laidunnushoitoa suositellaankin kaikkiaan n. 450 hehtaarille ranta-alueita. Tämä palauttaisi luontoarvoja ja maisemaa avoimuudessaan samalle tasolle, kuin se on ollut niitto- ja laiduntalouden ”kulta-ajalla” 1900-luvun alussa. Suunnitelmassa käsitellään laajimmat maankäyttö- ja hoitosuositusalueet tekstien ja karttojen kera. Suppeammat hoitoalueet löytyvät vain maankäyttö- ja hoitosuosituskartoilta. Koko alueen rantoja ja kaikkia saaria ei aika- ja resurssipulan vuoksi voitu kartoittaa, vaan pienimmistä saarista ja ruovikoista annetaan suunnitelmassa maankäytön ja hoidon yleisohjeet. Suunnitelmassa esitetyt ranta-alueiden maankäyttö- ja hoitosuositukset ovat maanomistajille vapaaehtoisia, eikä niiden noudattaminen ole sitovaa.

I planen för en mångsidig användning av strandområden presenteras målen för användningen och skötseln av strandområdena i Eurajoki - Luvia. Syftet är bl.a. att upprätthålla artmångfalden och det värdefulla fågellivet i området och stärka det krympande Mnemosynefjärilsbeståndet. Med åtgärderna i planen främjas dessutom skötseln av områdets traditionslandskap, förbättras vikarnas vattenstatus och förutsättningarna för rekreationsanvändning samt återställs det tidigare öppna landskapet. Kustområdet, vars stränder håller på att växa igen och vattenområden uppgrundas, samt den utrotningshotade fjärilens krympande habitat, kräver snabba åtgärder för att man t.ex. ska kunna hindra att vattenområdena eutrofieras och strandområdena växer igen. Målet är att de rekommendationer för markanvändning och skötsel som presenteras i planen ska uppmuntra till att återskapa öppna, slagna och/eller betade strandlandskap. Speciellt i Luvias pärlband av vikar finns det gott om fina, vassbevuxna strandängar värda att skötas och trädbevuxna gränsområden i anslutning till dessa som kunde återställas till även landskapsmässigt fina betesmarker. Samtidigt skulle ett eventuellt utnyttjande av vassen i redan igenvuxna före detta havsvikar göra miljövården i området kostnadseffektiv. Att klippa vassbevuxna vattenområden skulle avlägsna näringsämnen från eutrofierade och låga vikar samt göra den naturliga förskjutningen av strandlinjen, som orsakas av landhöjningen och åmynningars sedimentering, långsammare. Planeringsområdets areal är 2 800 hektar, varav ca 540 hektar ingår i förslaget om markanvändningsmål. Strandängarna som lämpar sig för iståndsättning utgör ca 246 hektar. En del av ängarna sköts redan, men också där behövs kompletterande åtgärder såsom harvning eller krossning av vass (sammanlagt 6 hektar). Man har föreslagit att ca 50 hektar naturvårdsåker ska komplettera de öppna strandängarna samt utöver dem, att några hektar skyddszoner för vattenvård ska anläggas. Dessa kompletteras av behovet av skyddszoner, särskilt för Eura å och Lapinjoki avrinningsområden, som framförts i översiktsplanen för jordbruket. Dessutom kartlades 13 hektar andra öppna ängar, 164 hektar trädbevuxna traditionslandskap, och ca 100 hektar områden för ett eventuellt utnyttjande av vass som växer på land, men även av dessa skulle största delen lämpa sig för att iståndsättas till traditionslandskap (strandängar eller ängar) antingen genom slagning eller bete. Slagning eller bete rekommenderas för sammanlagt 450 hektar strandområden. Detta skulle återställa naturvärdena och landskapets öppenhet till samma nivå som den var under slagnings- och betesekonomins “guldålder” i början av 1900-talet. De största områdena med rekommendationer för markanvändning och skötsel behandlas i planen med texter och kartor. Mer begränsade skötselområden finns bara på kartorna över rekommendationer för markanvändningen och skötseln. På grund av tids- och resursbrist har man inte kunnat kartlägga hela områdets stränder och alla öar. För de mindre öarna och vassbevuxna områdena har man i planen istället utfärdat allmänna anvisningar om markanvändningen och skötseln. Rekommendationerna för markanvändningen och skötseln av strandområdena som presenteras i planen är frivilliga för markägarna och de är inte bundna att följa dem.