Oukkulanlahden - Naantalinaukon ranta-alueiden monikäyttösuunnitelma

Ranta-alueiden monikäyttösuunnitelmassa esitellään Oukkulanlahden - Naantalinaukon ranta-alueille maankäytön ja hoidon tavoitteet, joilla pyritään ylläpitämään lajistollista monimuotoisuutta, suojelualueen linnustollisia arvoja ja jopa palauttamaan alueelle aiemmin esiintynyt runsas rantalinnusto. Lisäksi ehdotetuilla toimilla edistetään alueen perinnemaisemien hoitoa, parannetaan lahtien vesien tilaa ja virkistyskäytön edellytyksiä, sekä palautetaan entistä avointa maisemaa. Etenkin pohjoisosan lahtiketjusta sekä Merimaskusta löytyi runsaasti hienoja, hoitamisen arvoisia ruovikoituvia rantaniittyjä ja niihin liittyviä puustoisia reuna-alueita, joista olisi palautettavissa maisemallisestikin upeita hakamaita. Samalla ruovikoiden laajempi hyödyntäminen toisi alueen luonnonhoitoon kustannustehokkuutta, poistaisi ravinteita rehevistä ja matalista lahdista, sekä hidastaisi maankohoamisen ja jokisuiston sedimentoitumisen aiheuttamaa rantaviivan luontaista siirtymistä. Suunnittelualueen 5500 hehtaarista noin 880 hehtaarille esitetään maankäyttötavoitteita. Kunnostettavaksi soveltuvia rantaniittyjä on 235 ha. Näistä satakunta hehtaaria on jo hoidon piirissä, mutta useimmilla niistäkin tarvitaan täydentäviä hoitotoimia, kuten ruovikon äestystä tai murskausta, tai niiden edessä kasvavan vesiruovikon poistoa. Avoimia rantaniittyjä täydentämään on ehdotettu luonnonhoitopeltoja 80 hehtaaria, sekä niiden lisäksi vesiensuojelullisia suojavyöhykkeitä perustettavaksi noin 10 hehtaaria. Niitä täydentävät Hirvijoen maatalouden yleissuunnitelmassa vastikään esitetyt suojavyöhyketarpeet Hirvijoen valuma-alueelle. Lisäksi suunnittelualueelta kartoitettiin muita avoimia niittyä 60 ha, sekä yli 70 hehtaaria puustoisia perinnemaisemia. Hyödynnettäviä ruovikoita on yhteensä noin 190 hehtaaria. Suunnitelmassa käsitellään laajimmat maankäyttö- ja hoitosuositusalueet tekstien ja karttojen kera. Suppeammat hoitoalueet löytyvät vain maankäyttö- ja hoitosuosituskartoilta. Koko alueen rantoja ja kaikkia saaria ei aika- ja resurssipulan vuoksi voitu kartoittaa, vaan pienimmistä saarista ja ruovikoista annetaan suunnitelmassa maankäytön ja hoidon yleisohjeet. Suunnitelmassa esitetyt ranta-alueiden maankäyttö- ja hoitosuositukset ovat maanomistajille vapaaehtoisia, eikä niiden noudattaminen ole sitovaa. Suunnitelmassa esitetty rantaniittyverkoston kunnostaminen vahvistaa suojelualueiden rantaniittyjen ja niiden eliöstön suojelun tilaa, sekä lisää niiden elinkelpoisuutta ja merkitystä. Toisaalta suunnitelma mahdollistaa ruovikoiden suunnitelmallisen hyödyntämisen myös suojelualueilla, koska hyödynnettävien ruovikoiden verkostotarkastelu on tehty laajemmalla alueella. Vaikka suunnitelman toteutuksen seurauksena ruovikoiden määrä vähenisi Natura 2000-verkoston alueella, ympäröivälle lähialueelle jää riittävästi laajoja ruovikkolajistolle soveltuvia ruovikoita. Lisäksi suunnitelluilla ruovikoiden rotaatioleikkuilla jäljelle jäävien ruovikoiden laatu paranee. Natura-alueen perusteena olevia linnustoarvoja ei siis heikennetä, vaan suunnitelman kokonaisvaikutus on alueelle positiivinen.

I planen för mångsidig användning av strandområdena presenterar man mål för markanvändning och skötsel av strandområdena vid Oukkulanlahti – Naantalinaukko med vilka man strävar till att upprätthålla mångfald i artbeståndet, värden för fågelbeståndet inom skyddsområdet och till och med återskapa det rikliga strandfågelbestånd som förekommit tidigare inom området. Med de föreslagna åtgärderna främjas dessutom skötseln av områdets traditionslandskap, förbättras vikarnas vattenstatus och förutsättningarna för rekreationsanvändning samt återställs det tidigare öppna landskapet. Speciellt i den norra delens rad av vikar samt i Merimasku fanns det gott om fina, vassbevuxna strandängar värda att skötas och trädbevuxna gränsområden i anslutning till dessa som kunde återställas till även landskapsmässigt fina betesmarker. Ett mer omfattande utnyttjande av vassbevuxna områden skulle samtidigt medföra kostnadseffektivitet för områdets naturvård, avlägsna näringsämnen från eutrofierade och låga vikar samt göra den naturliga förflyttningen av strandlinjen som orsakas av landhöjningen och åmynningars sedimentering långsammare. Av planeringsområdets 5500 hektar föreslås det markanvändningsmål för cirka 880 hektar. Strandängar som lämpar sig för iståndsättning är 235 ha. Av dessa sköts redan ett hundratal hektar, men även på flera av dessa behövs kompletterande skötselåtgärder såsom harvning eller krossning av vassbeståndet, eller avlägsnande av vassruggar som växer framför detta. Man har föreslagit att 80 hektar naturvårdsåker ska komplettera de öppna strandängarna samt utöver dem, att ca 10 hektar skyddszoner för vattenvård ska anläggas. De kompletteras av de skyddszonsbehov för Hirvijokis avrinningsområde som nyligen presenterats i Hirvijokis överiktsplan för jordbruket. Inom planeringsområdet kartlade man dessutom 60 ha övriga öppna ängar samt över 70 hektar trädbevuxna traditionslandskap. Vassbevuxna områden som kan utnyttjas är totalt ca 190 hektar. Med texter och kartor behandlas i planen de största områdena med rekommendationer för markanvändningen och skötseln. Mer begränsade skötselområden finns bara på kartorna över rekommendationer för markanvändningen och skötseln. På grund av tids- och resursbrist har man inte kunnat kartlägga hela områdets stränder och alla öar, utan för de mindre öarna och vassbevuxna områdena har man i planen utfärdat allmänna anvisningar om markanvändningen och skötseln. Rekommendationerna för markanvändningen och skötseln av strandområdena som presenteras i planen är frivilliga för markägarna och de är inte bundna att följa dem. Den i planen presenterade iståndsättningen av strandängsnätverket stärker skyddssituationen för skyddsområdenas strandängar och deras organismer samt ökar deras livsduglighet och betydelse. Å andra sidan möjliggör planen ett planmässigt utnyttjande av vassbevuxna områden även på skyddsområden eftersom nätverksgranskning av vassbevuxna områden som kan utnyttjas har utförts på ett större område. Fastän de vassbevuxna områdena som en följd av uppfylld plan skulle minska inom Natura 2000-nätverkets område återstår det inom det omgivande närområdet tillräckligt med omfattande vassbevuxna områden som lämpar sig för vassarter. Genom den planerade rotationsklippningen av de vassbevuxna områdena förbättras dessutom kvaliteten på de återstående vassbevuxna områdena. Fågellivsvärdena som utgör grunden till Natura-området undermineras således inte, utan planen har en positiv totaleffekt för området.