Varustamobarometri. Rederibarometern 2013
Data(s) |
13/01/2014
13/01/2014
13/01/2014
|
---|---|
Resumo |
Merikuljetusmarkkinoiden suhdannetilanne on barometrin mukaan hieman parantunut viimeisen 12 kuukauden aikana, joskin toteutuneen kehityksen saldoluku oli edelleen huomattavan negatiivinen (-44). Puolet vastaajista arvioi, että suhdannetilanne on heikentynyt jonkin verran viimeisen 12 kuukauden aikana. Tulevaisuus nähdään kuitenkin positiivisena, mistä osoituksena on merikuljetusmarkkinoiden suhdanteita kuvaavan saldoluvun vaihtuminen negatiivisesta positiiviseksi. Merikuljetusmarkkinoiden tavoin kuljetuskysynnän ennakoidaan kasvavan merkittävästi seuraavan 12 kuukauden aikana sillä seurauksella, että saldoluku vaihtuisi negatiivisesta positiiviseksi. Tarkasteltavan kauden kuljetuskysynnän saldoluku on lähtenyt jo lievään nousuun. Suomen meriliikenteen tuonnin ja viennin ennustetaan myös kääntyvän lievään kasvuun 2011 tapahtuneen jyrkän notkahduksen jälkeen. Viennin ja tuonnin osalta viidennes vastaajista ennakoi kuljetusmäärien kasvavan jonkin verran. Kilpailu merikuljetusmarkkinoilla ei ole vähentynyt missään vaiheessa. Toteutuneen kauden saldoluku (-75) on alin koko barometrin historiassa. Merikuljetusrahtien hinnat ovat koko varustamobarometrin ajan heilahdelleet melkoisesti. Toteutuneen 12 kuukauden aikana suunta on ollut laskeva. Puolet vastaajista arvioi hintojen pysyvän ennallaan seuraavalla tarkasteluajanjaksolla ja kolmannes uskoo hintojen nousevan jonkin verran. Vuodesta 2009 lähtien polttoaineen hinnan saldoluku on laskenut rajusti vuoteen 2012 asti. Kuluneen jakson tarkastelu osoittaa, että vastaajista neljännes ilmoitti hinnan laskeneen jonkin verran ja noin kolmannes nousseen jonkin verran. Ennusteen mukaan hintakehityksen hetkellinen suunta positiivisempaan päin tulee jälleen kääntymään kohti negatiivista polttoaineen hintojen kallistuessa. Varustamon liikevaihdossa on nähtävissä sama suuntaus kuin yleisessä suhdannetilanteessa; kolme vuotta jatkuneen laskusuhdanteen ennakoidaan kääntyvän nousuun. Puolet vastaajista arvioi liikevaihdon nousevan jonkin verran tulevalla 12 kuukauden jaksolla. Varustamoiden kapasiteetin käyttöaste on parantunut merkittävästi kuluvalla tarkastelujaksolla ja positiivisen kehityksen ennakoidaan jatkuvan myös tulevalla jaksolla. Kasvun ja kehittymisen esteiden kartoitus osoitti, että talouden yleinen epävarmuus on 63 prosentilla vastaajista merkittävin yksittäinen este. Huono hintakehitys sekä kilpailun lisääntyminen ovat joka toisen vastaajan mielestä merkittäviä kasvua uhkaavia esteitä. Sen sijaan charter-kustannusten nousua ja luotsausmaksujen tasoa ei ole koettu kasvun esteinä; vain kuusi prosenttia vastaajista on valinnut nämä vaihtoehdot. Teemakysymyksillä kartoitettiin varustamoiden sopeutumiskeinoja kiristyvän rikkipitoisuusrajan noudattamiseksi eri polttoaineita tai teknologioita hyväksi käyttäen vuodesta 2015 ja vuodesta 2020 lähtien. Ylivoimaisesti suurin osa eli 88 prosenttia vastaajista valitsi vaihtoehdokseen 1.1.2015 alkaen MGO:n (marine gas oil), jonka rikkipitoisuus on 0,1 %. Vain 13 prosenttia vastaajista uskoi käyttävänsä tuolloin rikkipesuria. Moottorin muuttamista siten, että nesteytetyn maakaasun eli LNG:n käyttö polttoaineena on mahdollista, uuden LNG-käyttöisen aluksen hankkimista tai muuta vaihtoehtoista keinoa ei uskonut käyttävänsä yksikään vastanneista varustamoista. Toinen kysymys käsitteli sopeutumiskeinoja 1.1.2020 lähtien, jolloin polttoaineen rikkipitoisuuden raja tulee olemaan edelleen 0,1 % SECA-alueella ja globaalisti 0,5 %. Vastaajista reilu kolmannes valitsi vaihtoehdokseen MGO:n käytön kaikkialla ja neljännes uskoo puolestaan käyttävänsä SECA:lla MGO:ta ja muualla 0,5 % rikkiä sisältävää polttoainetta. Rikkipesuri oli edelleen vaihtoehto vain 10 prosentilla vastaajista. Moottorin muuttamista LNG-käyttöiseksi tai uuden LNG-käyttöisen aluksen hankkimista piti vaihtoehtona yhteensä noin 15 prosenttia vastaajista. Vuoden 2020 alusta muuksi vaihtoehdoksi esitettiin bioöljyä, jota uskoo käyttävänsä 15 prosenttia vastaajista. Kolmas kysymys liittyi välillisesti kiristyviin määräyksiin; varustamoilta kysyttiin harkitsevatko ne siirtävänsä toimintaansa SECA-alueen ulkopuolisille alueille. Vastaajista 87 prosenttia oli sitä mieltä, että eivät harkitse operointialueensa siirtämistä ja loput 13 prosenttia ilmoitti tätä pohtivansa. Enligt barometern har sjötransportmarknadernas konjunkturläge förbättrats något under de senaste 12 månaderna, trots att saldotalet för den förverkligade utvecklingen fortfarande var märkbart negativ (-44). Hälften av besvararna bedömde att konjunkturläget försvagats en aning under de senaste 12 månaderna. Man ser ändå positivt på framtiden, vilket bevisas av att saldotalet som beskriver sjötransportmarknadernas konjunkturer gått från negativt till positivt. Liksom sjötransportmarknaderna förutspås även transportefterfrågan att växa avsevärt under de kommande 12 månaderna, med påföljden att det negativa saldotalet blir positivt. Saldotalet för transportefterfrågan under granskningsperioden uppvisar redan en svag ökning. Den finländska sjötrafikens import och export förväntas också övergå i en svag tillväxt efter 2011 års branta nedgång. Angående export och import förutspådde en femtedel av besvararna att transportmängderna kommer att öka något. Konkurrensen på sjöfartsmarknaderna har inte minskat i något skede. Den förverkligade periodens saldotal är det lägsta i hela barometerns historia. Sjötrafikens fraktpriser har varierat kraftigt under hela den tid rederibarometern funnits. De förverkligade 12 månaderna uppvisar sjunkande priser. Hälften av dem som svarat bedömde att priserna förblir oförändrade under följande granskningsperiod medan en tredjedel tror att priserna stiger något. Alltsedan 2009 har saldotalet för bränslepriset sjunkit brant fram till år 2012. En granskning av den gångna perioden visar att en fjärdedel meddelade att priset sjunkit något och en tredjedel att det stigit något. Enligt prognosen kommer prisutvecklingens korta positiva trend att vända mot det negativa i samband med stigande bränslepriser. Rederiernas omsättning uppvisar samma trend som det allmänna konjunkturläget: den tre år långa konjunkturnedgången förutspås stanna och vända uppåt. Hälften av besvararna bedömde att omsättningen kommer att öka något under den kommande 12- månadersperioden. Utnyttjandegraden av rederiernas kapacitet har förbättrats avsevärt under den pågående granskningsperioden och den positiva utvecklingen förutspås fortsätta också under den kommande perioden. Kartläggningen av hinder för tillväxt och utveckling visade att den allmänna ekonomiska osäkerheten utgör det största enskilda hindret för 63 procent av dem som svarat. Dålig prisutveckling och ökad konkurrens utgör för varannan deltagare allvarliga hinder som hotar tillväxten. Däremot upplevs inte ökade charterkostnader och lotsavgifter som tillväxthinder: endast sex procent av besvararna hade valt dessa alternativ. Temafrågorna kartlade rederiernas anpassningsåtgärder för att kunna följa de skärpta gränserna för svavelutsläpp med hjälp av olika slags bränsle eller teknologi från år 2015 och från år 2020. En överväldigande majoritet av dem som svarade (88 %) valde från 1.1.2015 alternativet MGO (marine gas oil), vars svavelhalt är 0,1 %. Endast 13 procent ansåg att de vid den tidpunkten kommer att använda skrubber. Ingen av besvararna trodde att de kommer att anpassa motorn för flytande naturgas (LNG), införskaffa LNGdrivna fartyg eller använda sig av andra alternativa metoder. Den andra temafrågan berörde anpassningsåtgärder från och med 1.1.2020, när gränsen för bränslets svavelhalt kommer att vara 0,1 % på SECA-området och 0,5 % globalt. En dryg tredjedel valde att använda MGO överallt medan en fjärdedel tror sig använda MGO inom SECA och bränsle med 0,5 % svavel utanför. Skrubber var fortfarande ett alternativ för endast 10 procent av besvararna. Sammanlagt ca 15 procent ansåg att LNG-anpassad motor eller införskaffning av ett nytt LNG-drivet fartyg var ett alternativ. Bioolja presenterades som ett övrigt alternativ från början av år 2020 och 15 procent av besvararna trodde sig använda det bränslet. Den tredje frågan berörde indirekt de skärpta bestämmelserna: rederierna tillfrågades om de överväger att flytta sin verksamhet utanför SECA-området. 87 procent ansåg att de inte överväger en förflyttning medan resterande 13 procent meddelade att de överväger en sådan lösning. |
Identificador |
http://www.doria.fi/handle/10024/94271 URN:ISBN:978-951-29-5585-5 |
Publicador |
Turun yliopiston merenkulkualan koulutus- ja tutkimuskeskuksen julkaisuja B 197 |