Malax ås vattendragsarbeten : Kontrollundersökningarna åren 1997-2008

I Malax å (F 500 km2, MQ 4,0 m3/s) utfördes översvämningsskyddsarbeten åren 1999–2003. Arbetet omfattade rensning av ån, byggande av grunddammar och muddring av båtfarleder i havsområdet utanför ån. Avsikten med arbetet var att minska de årligen återkommande översvämningarna i åns övre lopp. Sammanlagt avlägsnades 156 000 m3 massor ur ån och drygt 14 000 m3 massor i åns mynningsområde. Rensningsmassorna deponerades på vardera sidan om ån eller transporterades till speciella deponeringsområden. I Västra Finlands vattendomstols tillståndsvillkor förutsattes att man undersöker på vilket sätt vattenbyggnadsarbetet påverkar vattenkvaliteten, fiskbeståndet och fisket. Även bottendjuren, vegetationen och sedimentets sammansättning undersöktes. I denna slutrapport jämförs de väsentligaste resultaten från tiden före vattendragsarbetet, medan arbetet pågick och efter att det har slutförts. Vattenkvaliteten i Malax å är dålig. Vattnet är tidvis mycket surt och metallhalterna mycket höga, vilket gör att fisken tidvis försvinner från området eller till och med dör. Vattnet i ån är oftast mörkbrunt och mycket näringsrikt. Utflödet från ån påverkar i hög grad vattenkvaliteten utanför åns utlopp och havsvattnets näringsämneshalter ökar samtidigt som det sura åvattnet gör att surhetsbelastningen och metallbelastningen ökar. Vattnet från Malax å gör också att vattnet grumlas i havsområdet och att bottnen slammar igen på grund av de höga fastsubstans- och humushalterna i åvattnet. Vattendragsarbetet försämrade vattenkvaliteten under pågående arbete bl.a. genom att vattnet blev grumligt och fastsubstanshalterna ökade. Vattendragsarbetet har också haft långvariga indirekta effekter på vattenkvaliteten, eftersom arbetet med översvämningsskyddet lokalt har skapat förutsättningar för utdikning. Iståndsättningsdikning av de sura sulfatjordarna på Malax ås avrinningsområde ökar risken för att jorden ska oxideras ännu djupare. Som en följd av oxideringen av sulfatjordarna sköljs sura föreningar och metaller ut i vattendragen. Indirekt har alltså översvämningsskyddet förlängt problemen med försurning i vattendraget. Vissa år försvagades vårlekande fiskars yngelproduktion märkbart på grund av försurningsproblemen. Gäddans och braxens yngelproduktion i Malax å försvagades under undersökningsperioden med cirka 90 %. En delorsak till den försvagade yngelproduktionen hos dessa arter är uppenbarligen åtminstone att vattenvegetationszonen minskade längs stränderna till följd av muddringar. Utvecklingen av gäddfångsten i havsområdet utanför Malax å tyder på en försämring av gäddbeståndet åtminstone mellan åren 2003 och 2007. På basis av resultaten som gäller både yrkes- och fritidsfiskarna blev abborrbeståndet starkare i undersökningsområdet från år 1998 till år 2003, när enhetsfångsterna av abborre i fiske med 34-40 mm:s nät nästan fyrdubblades. Ökningen av abborrbeståndet beskriver den allmänna ökningen av abborre längs Finlands kust.

Maalahdenjoella (F 500 km2, MQ 4,0 m3/s) tehtiin tulvasuojelutöitä vuosina 1999–2003. Työ käsitti joen perkauksen ja pohjapatojen rakentamisen sekä veneväylien ruoppauksen Maalahdenjoen edustan merialueella. Töiden tarkoitus oli vähentää joen yläosalla vuosittain toistuvia tulvia. Maalahdenjoesta ruopattiin massoja yhteensä 156 000 m3 ja suistoalueelta runsaat 14 000 m3. Perkausmassat läjitettiin molemmin puolin jokea tai ne kuljetettiin erityisille läjitysalueille. Länsi-Suomen vesioikeuden lupaehdoissa vaadittiin vesistötöiden vaikutusten tarkkailua vedenlaatuun, kalastoon ja kalastukseen. Myös pohjaeläimistöä, kasvillisuutta ja sedimentin koostumusta tutkittiin. Tässä loppuraportissa verrataan vesistötöiden valmistumisen jälkeisiä oleellisimpia tuloksia ennen töiden aloittamista ja töiden aikana kerättyihin tuloksiin. Maalahdenjoen vedenlaatu on huono. Vesi on ajoittain hyvin hapanta ja metallipitoisuudet erittäin suuria, minkä vuoksi kalat karkottuvat alueelta toisinaan ja voivat jopa kuolla. Jokivesi on yleensä tumman ruskeaa ja hyvin ravinnepitoista. Maalahdenjoki vaikuttaa merkittävästi joen edustan merialueen vedenlaatuun kasvattaen ravinnepitoisuuksia ja aiheuttaen happo- ja metallikuormitusta. Maalahdenjoki aiheuttaa myös merialueen veden samentumista ja pohjan liettymistä jokiveden suuren kiintoaine- ja humuspitoisuuden takia. Vesistötyöt heikensivät vedenlaatua töiden aikana aiheuttaen mm. samentumista ja kiintoainepitoisuuden kasvua. Vesistötöillä on ollut myös pitkäaikaisia epäsuoria vaikutuksia vedenlaatuun, sillä tulvasuojelutyö on paikallisesti luonut edellytyksiä ojitukselle. Maalahdenjoen valuma-alueen happamien sulfaattimaiden kunnostusojitus lisää riskiä maiden hapettumiseen entistä syvemmältä. Sulfaattimaiden hapettumisesta seuraa happamien yhdisteiden sekä metallien huuhtoutumista vesistöön. Osaltaan tulvasuojelutyö on siis epäsuorasti pitkittänyt vesistön happamuusongelmia. Maalahdenjoen happamuusongelma heikensi joinain vuosina huomattavasti kaikkien kevätkutuisten kalojen poikastuotantoa. Hauen ja lahnan poikastuotanto Maalahdenjoessa heikentyi tarkkailujakson aikana arviolta noin 90 %. Lajien poikastuotannon heikentymisessä ainakin osasyynä oli ilmeisesti ruoppauksista aiheutunut poikastuotantoalueiden eli rannan vesikasvillisuusvyöhykkeiden pinta-alan pieneneminen. Haukisaaliiden kehitys viittaa haukikannan heikentymiseen Maalahdenjoen edustan merialueella ainakin vuosien 2003 ja 2007 välillä. Ahvenkanta puolestaan vahvistui tutkimusalueella sekä ammatti- että vapaa-ajankalastajia koskeneiden kalastustiedustelujen perusteella vuodesta 1998 vuoteen 2003, jolloin 34–40 mm verkoilla tapahtuneen pyynnin ahvenyksikkösaaliit Maalahdenjoen edustan merialueella likipitäen nelinkertaistuivat. Ahvenkannan runsastuminen kuvastaa ahvenen yleistä runsastumista Suomen rannikolla.