Kontroll av översvämningsskydds- och restaureringsprojektet i Vörå å : Slutrapport


Autoria(s): Tolonen, Mika; Sillanpää, Pekka; Salmelin, Johanna; Väliviita, Laura
Data(s)

30/11/2012

30/11/2012

30/11/2012

Resumo

Vattenståndsregleringsbolaget för Vörå å och Vörå kommun beviljades tillstånd år 2004 för översvämningsskyddsprojektet, vars mål var att skydda bosättningen och odlingsområdena längs åstranden mot översvämningar. Projektets arbeten under åren 2005-2009 innefattade bl.a. rensning av ån på en 20 km lång sträcka och muddring av farleden i åmynningen på en ca 1 km lång sträcka. Projektets inverkan på vattenstatus, vattenståndet, fiskbestånden och fisket kontrollerades i enlighet med en godkänd kontrollplan. Kontrollresultaten presenterades i en mellanrapport och i denna slutrapport. I Vörå ås nedre lopp observerades mycket höga partikelhalter under pågående muddring och under de efterföljande vårarna. Vatten av dålig kvalitet spreds åtminstone ända till Hällnäs sund, där partikel-, grumlighets-, järn- och fosforvärdena var särskilt höga i april 2006 och 2010. Det sura vattnet i Vörå å samt de höga metall- och sulfathalterna beror på områdets jordmån och den intensiva dikningen. Vattendragsarbetena i Vörå å och deras inverkan på bottenfaunan undersöktes genom att jämföra de prover som togs innan vattendragsarbetena påbörjades år 2005 och de prover som togs efter att vattendragsarbetena blivit klara år 2009. När det gäller den låga syrehalten och metallbelastningen hade andelen fjädermyggor av släktet Chironomus, som är tåliga och avspeglar frodighet, ökat i bottendjursamhället på alla platser förutom i det nedre loppet av ån, där det fanns rikligt med taxa redan år 2005. På basis av yngelnotningarna lyckades fiskarna föröka sig bäst i havsområdet utanför Vörå å under det sista kontrollåret 2011. Enhetsfångsterna med yngel av försurningskänsliga mörtfiskar, dvs. braxen och mört, var små under somrarna, när åvattnet var mycket surt. Enligt returneringen av Carlin-märken söker sig en del av abborrarna, som vistas under lektiden i havsområdet utanför Vörå å, till området från t.o.m. 20 km:s avstånd. På basis av fiskeförfrågningarna har antalet fritidsfiskare som fiskar i undersökningsområdet sannolikt minskat en aning från år 2005 till år 2011. Av fiskarterna har totalfångsterna av strömming och nors minskat. Svarspersonerna anser att bestånden av mört och braxen har blivit talrikare, men på basis av fångstuppgifterna har fångsterna av mörtfisk inte ökat. Infångade gäddors, abborrars och braxens medelstorlek har minskat enligt svarspersonernas åsikt och på basis av enhetsfångsterna med nät.

Vöyrinjoen järjestely-yhtiö ja Vöyrin kunta saivat ympäristölupaviraston luvan vuonna 2004 Vöyrinjoen tulvasuojeluhankkeeseen, jonka tavoitteena oli suojata jokirantojen asutusta ja viljelysalueita tulvilta. Hankkeeseen liittyvät työt vuosina 2005–2009 käsittivät mm. joen perkauksen 20 km:n pituudelta ja jokisuun väylän ruoppauksen noin 1 km:n matkalta. Hankkeen vaikutuksia vesistön tilaan, vedenkorkeuteen, kalakantoihin ja kalastukseen tarkkailtiin hyväksytyn tarkkailusuunnitelman mukaan. Tarkkailutulokset esitettiin väliraportissa ja tässä loppuraportissa. Vöyrinjoen alaosalla havaittiin hyvin suuria kiintoainepitoisuuksia ruoppaustöiden aikana ja niitä seuranneina keväinä. Huonolaatuinen vesi levisi ainakin Hällnässundiin asti, jossa kiintoaine-, sameus-, rauta- ja fosforiarvot olivat erityisen suuria huhtikuussa 2006 ja 2010. Vöyrinjoen happamuus sekä suuret metalli- ja sulfaattipitoisuudet johtuvat alueen maaperästä ja sen intensiivisestä ojituksesta. Vöyrinjoen vesistötöiden vaikutusta pohjaeläimistöön tutkittiin vertailemalla ennen vesistötöiden aloittamista vuonna 2005 otettuja näytteitä vesistötöiden valmistumisen jälkeen vuonna 2009 otettuihin näytteisiin. Alhaisen happipitoisuuden sekä metallikuormituksen suhteen sietokykyisten, rehevyyttä ilmentävien Chironomus-suvun surviaissääskien osuus pohjaeläinyhteisöistä oli kasvanut kaikilla paikoilla paitsi alimmalla, jossa taksoni oli runsas jo vuonna 2005. Poikasnuottasaaliiden perusteella kalojen lisääntyminen Vöyrinjoen edustan merialueella onnistui parhaiten viimeisenä tarkkailuvuonna 2011. Happamuudelle herkkien särkikalojen eli lahnan ja särjen poikasten yksikkösaaliit olivat pieniä kesinä, jolloin jokivesi oli hyvin hapanta. Carlin-merkkipalautusten mukaan osa Vöyrinjoen edustan merialueella kutuaikaan liikkuvista ahvenista hakeutuu alueelle jopa noin 20 km:n päästä. Kalastustiedustelujen perusteella vapaa-ajankalastajien määrä Vöyrinjoen edustan merialueella on vuodesta 2005 vuoteen 2011 todennäköisesti jonkin verran laskenut. Kalalajeista silakan ja kuoreen kokonaissaaliit ovat pienentyneet. Vastaajien näkemysten mukaan särjen ja lahnan kannat ovat runsastuneet, mutta särkikalojen saaliit eivät saalistietojen perusteella ole kasvaneet. Saaliiksi saatujen haukien, ahventen ja lahnojen keskikoko on vastaajien näkemyksen ja verkkojen yksikkösaaliiden perusteella pienentynyt.

Identificador

978-952-257-675-0

ISSN 2242-2854

http://www.doria.fi/handle/10024/86310

URN:ISBN:978-952-257-675-0

ISSN-L 2242-2846

Idioma(s)

sv

Publicador

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus

Relação

Raportteja

Ympäristö ja luonnonvarat

121/2012

ISSN 2242-2846

Palavras-Chave #Vörå å #obligatorisk kontroll #vattenreglering #vattenstånd #vattenkvalitet #bottenfauna #fiskfauna #djurmärkning #fritidsfiske #yrkesfiske