Classification, comorbidity, heredity, and risk factors of female sexual dysfunctions

Female sexual dysfunctions, including desire, arousal, orgasm and pain problems, have been shown to be highly prevalent among women around the world. The etiology of these dysfunctions is unclear but associations with health, age, psychological problems, and relationship factors have been identified. Genetic effects explain individual variation in orgasm function to some extent but until now quantitative behavior genetic analyses have not been applied to other sexual functions. In addition, behavior genetics can be applied to exploring the cause of any observed comorbidity between the dysfunctions. Discovering more about the etiology of the dysfunctions may further improve the classification systems which are currently under intense debate. The aims of the present thesis were to evaluate the psychometric properties of a Finnish-language version of a commonly used questionnaire for measuring female sexual function, the Female Sexual Function Index (FSFI), in order to investigate prevalence, comorbidity, and classification, and to explore the balance of genetic and environmental factors in the etiology as well as the associations of a number of biopsychosocial factors with female sexual functions. Female sexual functions were studied through survey methods in a population based sample of Finnish twins and their female siblings. There were two waves of data collection. The first data collection targeted 5,000 female twins aged 33–43 years and the second 7,680 female twins aged 18–33 and their over 18–year-old female siblings (n = 3,983). There was no overlap between the data collections. The combined overall response rate for both data collections was 53% (n = 8,868), with a better response rate in the second (57%) compared to the first (45%). In order to measure female sexual function, the FSFI was used. It includes 19 items which measure female sexual function during the previous four weeks in six subdomains; desire, subjective arousal, lubrication, orgasm, sexual satisfaction, and pain. In line with earlier research in clinical populations, a six factor solution of the Finnish-language version of the FSFI received supported. The internal consistencies of the scales were good to excellent. Some questions about how to avoid overestimating the prevalence of extreme dysfunctions due to women being allocated the score of zero if they had had no sexual activity during the preceding four weeks were raised. The prevalence of female sexual dysfunctions per se ranged from 11% for lubrication dysfunction to 55% for desire dysfunction. The prevalence rates for sexual dysfunction with concomitant sexual distress, in other words, sexual disorders were notably lower ranging from 7% for lubrication disorder to 23% for desire disorder. The comorbidity between the dysfunctions was substantial most notably between arousal and lubrication dysfunction even if these two dysfunctions showed distinct patterns of associations with the other dysfunctions. Genetic influences on individual variation in the six subdomains of FSFI were modest but significant ranging from 3–11% for additive genetic effects and 5–18% for nonadditive genetic effects. The rest of the variation in sexual functions was explained by nonshared environmental influences. A correlated factor model, including additive and nonadditive genetic effects and nonshared environmental effects had the best fit. All in all, every correlation between the genetic factors was significant except between lubrication and pain. All correlations between the nonshared environment factors were significant showing that there is a substantial overlap in genetic and nonshared environmental influences between the dysfunctions. In general, psychological problems, poor satisfaction with the relationship, sexual distress, and poor partner compatibility were associated with more sexual dysfunctions. Age was confounded with relationship length but had over and above relationship length a negative effect on desire and sexual satisfaction and a positive effect on orgasm and pain functions. Alcohol consumption in general was associated with better desire, arousal, lubrication, and orgasm function. Women pregnant with their first child had fewer pain problems than nulliparous nonpregnant women. Multiparous pregnant women had more orgasm problems compared to multiparous nonpregnant women. Having children was associated with less orgasm and pain problems. The conclusions were that desire, subjective arousal, lubrication, orgasm, sexual satisfaction, and pain are separate entities that have distinct associations with a number of different biopsychosocial factors. However, there is also considerable comorbidity between the dysfunctions which are explained by overlap in additive genetic, nonadditive genetic and nonshared environmental influences. Sexual dysfunctions are highly prevalent and are not always associated with sexual distress and this relationship might be moderated by a good relationship and compatibility with partner. Regarding classification, the results supports separate diagnoses for subjective arousal and genital arousal as well as the inclusion of pain under sexual dysfunctions.

Kvinnliga sexuella dysfunktioner inkluderar problem med lust, upphetsning, förmåga att få orgasm samt smärta vid samlag. Prevalensen av sexuella dysfunktioner är hög och de förekommer hos kvinnor i alla världsdelar. Fortfarande är orsaker till sexuella dysfunktioner relativt okända men associationer med bland annat hälsa, ålder, psykiatriska symptom och olika aspekter av partnerförhållande har rapporterats. Den individuella variationen i orgasmfunktion har till en del förklarats av genetiska effekter men för de andra typerna av sexuella problem har inga kvantitativa genetiska analyser utförts. Förutom att undersöka hur stark effekt gener har på variationen i en viss fenotyp kan kvantitativ beteendegenetik användas för att undersöka orsaken till samvariation mellan två fenotyper, det vill säga i det här fallet samvariation mellan olika sexuella problem. Mer kunskap om bakomliggande orsaker är nödvändig för att förbättra behandling och klassificering av sexuella dysfunktioner, som båda debatteras livligt. Målet med den föreliggande avhandlingen var att genom enkätundersökningar riktade till tvillingar och deras syskon från två stora populationsurval utforska kvinnliga sexuella funktioner. Först evaluerades de psykometriska egenskaperna av en finskspråkig version av ett bedömningsformulär för kvantifiering av kvinnors sexuella funktioner (Female Sexual Function Index; FSFI). FSFI är ett ofta använt instrument för att mäta sexuella funktioner hos kvinnor och har i tidigare studier rapporterats ha hög reliabilitet och validitet. För det andra undersöktes prevalensen av och samvariationen mellan olika sexuella problem och utgående från resultaten diskuterades den gällande klassificeringen av sexuella dysfunktioner. För det tredje, analyserades genetiska och omgivningsmässiga effekters inverkan på variationen i sexuella funktioner samt till hur stor del samvariationen mellan olika sexuella funktioner kan förklaras av delade genetiska eller omgivningsmässiga faktorer, det vill säga i vilken utsträckning beror den fenotypiska korrelationen på delade genetiska faktorer och till hur stor del beror den på delade omgivningsfaktorer. Slutligen undersöktes förhållandet mellan sexuella funktioner och olika biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Undersökningsgruppen bestod av ett populationsbaserat urval av finska kvinnor som antingen själva var tvillingar eller syskon till tvillingar. Data insamlades i två olika faser. Den första datainsamlingen riktades till 5000 tvillingar i åldern 33–43 år och den andra datainsamlingen riktades till 7680 tvillingar i åldern 18–33 år samt deras kvinnliga syskon som var äldre än 18 år (n = 3983). Den totala svarsprocenten för de båda datainsamlingarna var 53 % (n = 8868), med en något högre svarsprocent i den andra datainsamlingen (57 %) jämfört med den första (45 %). FSFI användes för att kvantitativt mäta sexuella funktioner. FSFI mäter kvinnliga sexuella funktioner under de senaste fyra veckorna och består av 19 frågor uppdelade på sex olika underkategorier. Dessa kategorier är lust, subjektiv upphetsning, lubrikation, orgasm, sexuell tillfredsställelse och smärta. Resultaten av evalueringen av den finska versionen av FSFI stödde liksom tidigare studier en lösning med sex skalor. Den interna reliabiliteten för de sex skalorna varierade från god till utmärkt. Prevalensen av sexuella dysfunktioner per se varierade från 11 % för lubrikation till 55 % för lust. Förekomsten av sexuella störningar, det vill säga sexuell dysfunktion i kombination med personligt upplevt missnöje, var däremot betydligt lägre och varierade mellan 7 % för lubrikationsstörning och 23 % för luststörning. Korrelationerna mellan dysfunktionerna var hög vilket visar på att förekomsten av en dysfunktion ofta innebär närvaro av en eller flera andra dysfunktioner. Den högsta korrelationen var mellan subjektiv upphetsning och lubrikation. Den genetiska influensen på den individuella variationen i sexuell funktion var måttlig men signifikant och varierade mellan 3–11 % för additiva genetiska effekter och 5–18 % för dominanta genetiska effekter, beroende på funktionstyp. Resten av variationen i de sexuella funktionerna förklarades av individspecifika omgivningsfaktorer. Av de multivariata modellerna passade modellen med korrelerade individspecifika omgivningsfaktorer, additiva genetiska och dominanta genetiska faktorer bäst. De individspecifika faktorerna samt majoriteten av de genetiska faktorerna var signifikant korrelerade vilket indikerar att samvariationen i de sexuella funktionerna delvis förklaras av samma bakomliggande faktorer. Sexuella dysfunktioner var associerade med psykiatriska problem, missnöje med partnerförhållandet, sexuellt missnöje och dålig kompatibilitet med partnern. Den sexuella lusten och tillfredsställelsen avtog med åldern medan orgasmfunktionen blev bättre. Även smärta vid samlag minskade med tilltagande ålder. Dessa effekter var signifikanta även när effekten av förhållandets längd beaktades. Generell alkoholkonsumtion var relaterad till mer lust, subjektiv upphetsning, lubrikation och orgasmfunktion. Kvinnor gravida med sitt första barn hade mindre smärtproblem än icke-gravida barnlösa kvinnor. Däremot hade gravida kvinnor som redan hade barn mer orgasmproblem än icke-gravida kvinnor med barn. Kvinnor som hade barn hade mindre orgasm- och smärtproblem jämfört med barnlösa kvinnor. Slutsatserna som drogs var således att lust, subjektiv upphetsning, lubrikation, orgasm, sexuell tillfredsställelse och smärta är separata enheter som är specifikt associerade med olika biopsykosociala faktorer. Samvariationen i förekomsten av dysfunktionerna är dock ansenlig och förklaras av delade ndividspecifika omgivningsfaktorer samt additiva och dominanta genetiska faktorer. Dysfunktionerna är ofta förekommande men är inte alltid associerade med personligt upplevt missnöje vilket kan bero på att associationen modereras av ett bra förhållande och god kompatibilitet med partnern. Resultaten från föreliggande undersökning ger stöd för att subjektiv upphetsning och lubrikation bör klassificeras som två separata underkategorier av sexuella dysfunktioner och att smärtproblem vid samlag fortsättningsvis borde betraktas som en sexuell dysfunktion.