Embedded Storytelling and Gender Negotiations in Githa Hariharan's First Three Novels

This thesis treats Githa Hariharan s first three novels The Thousand Faces of Night (1992), The Ghosts of Vasu Master (1994) and When Dreams Travel (1999) as a trilogy, in which Hariharan studies the effects of storytelling from different perspectives. The thesis examines the relationship between embedded storytelling and the primary narrative level, the impact of character-bound storytelling on personal development and interpersonal relationships. Thus, I assume that an analysis of the instabilities between characters, and tensions between sets of values introduced through storytelling displays the development of the central characters in the novels. My focus is on the tensions between different sets of values and knowledge systems and their impact on the gender negotiations. The tensions are articulated through a resistance and/or adherence to a cultural narrative, that is, a formula, which underlies specific narratives. Conveyed or disputed by embedded storytelling, the cultural narrative circumscribes what it means to be gendered in Hariharan s novels. The analysis centres on how the narratee in The Thousand Faces of Night and the storyteller in The Ghosts of Vasu Master relate to and are affected by the storytelling, and how they perceive their gendered positions. The analysis of the third novel When Dreams Travel focuses on storytelling, and its relationship to power and representation. I argue that Hariharan's use of embedded storytelling is a way to renegotiate and even reconceptualise gender. Hariharan s primary concern in all three novels is the tensions between tradition or repetition, and change, and how they affect gender. Although the novels feature ancient mythical heroes, mice and flies, or are set in a fantasy world of jinnis and ghouls, they are, I argue, deeply concerned with contemporary issues. Whereas the first novel questions the demands set by family and society on the individual, the second strives to articulate an ethical relationship between the self and the other. The third novel examines the relationship between representation and power. These issues could not be more contemporary, and they loom large over both the regional and global arenas.

I denna avhandling läser jag Githa Hariharans tre första romaner The Thousand Faces of Night (1992), The Ghosts of Vasu Master (1994) och When Dreams Travel (1999) som en trilogi där Hariharan studerar effekten av historieberättande ur olika perspektiv. Avhandlingen undersöker relationen mellan nedfällt historieberättande och den primära narrativa nivån, det karaktärsbundna berättandets inverkan på huvudpersonernas utveckling samt mellanmänskliga relationer. Således antar jag att en analys av de instabiliteter mellan karaktärer och spänningar mellan värderingar som skapas genom nedfällt berättande visar utvecklingen hos de centrala karaktärerna i romanerna. Mitt fokus ligger på spänningarna mellan olika värderingar och kunskapssystem och deras inverkan på förhandlingar om kön. Dessa spänningar artikuleras genom ett motstånd och/eller en anpassning till en kulturell berättelse, dvs. en formel, som ligger till grund för specifika berättelser. Nedfällda berättare berättar historier som antingen förmedlar eller ifrågasätter den kulturella berättelsen som formulerar vad det innebär att vara könad i Hariharans romaner. Analysen fokuserar på hur den nedfällda lyssnaren i The Thousand Faces of Night och berättaren i The Ghosts of Vasu Master, förhåller till sig och påverkas av historieberättandet och hur de uppfattar sina könade positioner. Analysen av den tredje romanen When Dreams Travel fokuserar på själva berättandet och dess relation till makt och representation. Hariharans användning av nedfällt berättande är ett sätt att omförhandla och även omformulera föreställningar om kön. Hennes huvudsakliga frågeställning i alla tre romanerna är hur spänningen mellan tradition eller repetition och förändring påverkar kön. Min analys visar att även om romanerna gestaltar gamla mytiska hjältar och hjältinnor, möss och flugor, eller en fantasivärld med goda och onda andar, så är de djupt förankrade i aktuella och politiska frågeställningar. Medan den första romanen fokuserar på de krav på individen som familj och samhälle ställer, strävar den andra romanen efter att formulera en etisk relation mellan jaget och den andra. Den tredje romanen undersöker relationen mellan representation och makt. Dessa frågor skulle inte kunna vara mer samtida, och de genomsyrar både den regionala och globala arenor.