Construing and Defining the Out of Control : Addiction in the Media 1968-2008.

The four scientific articles comprising this doctoral dissertation offer new information on the presentation and construction of addiction in the mass media during the period 1968 - 2008. Diachronic surveys as well as quantitative and qualitative content analyses were undertaken to discern trends during the period in question and to investigate underlying conceptions of the problems in contemporary media presentations. The research material for the first three articles consists of a sample of 200 texts from Finland s biggest daily newspaper, Helsingin Sanomat, from the period 1968 - 2006. The fourth study examines English-language tabloid material published on the Internet in 2005 - 2008. A number of principal trends are identified. In addition to a significant increase in addiction reporting over time, the study shows that an internalisation of addiction problems took place in the media presentations under study. The phenomenon is portrayed and tackled from within the problems themselves, often from the viewpoint of the individuals concerned. The tone becomes more personal, and technical and detailed accounts are more and more frequent. Secondly, the concept of addiction is broadened. This can be dated to the 1990s. The concept undergoes a conventionalisation: it is used more frequently in a manner that is not thought to require explanation. The word riippuvuus (the closest equivalent to addiction in Finnish) was adopted more commonly in the reporting at the same time, in the 1990s. Thirdly, the results highlight individual self-governance as a superordinate principle in contemporary descriptions of addiction. If the principal demarcation in earlier texts was between us and them , it is now focused primarily on the individual s competence and ability to govern the self, to restrain and master one's behaviour. Finally, in the fourth study investigating textual constructions of female celebrities (Amy Winehouse, Britney Spears and Kate Moss) in Internet tabloids, various relations and functions of addiction problems, intoxication, body and gender were observed to function as cultural symbols. Addiction becomes a sign, or a style, that represents different significations in relation to the main characters in the tabloid stories. Tabloids, as a genre, play an important role by introducing other images of the problems than those featured in mainstream media. The study is positioned within the framework of modernity theory and its views on the need for self-reflexivity and biographies as tools for the creation and definition of the self. Traditional institutions such as the church, occupation, family etc. no longer play an important role in self-definition. This circumstance creates a need for a culture conveying stories of success and failure in relation to which the individual can position their own behaviour and life content. I propose that addiction , as a theme in media reporting, resolves the conflict that emanates from the ambivalence between the accessibility and the individualisation of consumer society, on the one hand, and the problematic behavioural patterns (addictions) that they may induce, on the other.

Matilda Hellman: Construing and Defining the Out of Control: Addiction in the Media 1968 - 2008. [Konstruktioner av det okontrollerbara: Beroendeproblem i medierna 1968 - 2008] I fyra vetenskapliga artiklar presenterar doktorsavhandlingen hur beroendefenomenet (=addiction) representeras och konstruerats i massmedier under tidsperioden 1968 - 2008. Förutom en generell ökning i beroenderapporteringen inringas fyra huvudsakliga trender. För det första har en internalisering av beroendeproblem inträffat i medieframställningarna. Fenomenet börjar skildras inifrån själva problemen, ofta ur de berörda individernas synvinkel. Tonen blir mer personlig, tekniska och detaljrika framställningar blir allt vanligare. Då det gäller beroendebegreppet sker en utvidgning, som dateras i materialet till 1990-talet. Begreppet genomgår en konventionalisering; det används mer frekvent och hänvisas till på ett naturligt sätt utan att separata förklaringar är nödvändiga. Ordet beroende ( riippuvuus på finska) tas i regelbundet bruk vid samma tidpunkt, 1990-talet. Den tredje trenden som urskönjs på basis av studiens analyser är tanken om individens självstyre som en överordnande princip i de samtida skildringar av beroende. Om den huvudsakliga linjedragningen låg mellan oss och dem i de tidigare texterna, fokuseras nu linjedragningen främst på individens kompetens och förmåga att styra jaget, att behärska och kontrollera sig själv. I den fjärde studien utforskas textuella konstruktioner av kvinnliga stjärnor (Amy Winehouse, Britney Spears och Kate Moss) i internet tabloider under perioden 2005-2008. Olika relationer och funktioner av beroendeproblem, berusning, kropp och genus fungerar som kulturella symboler. Beroendet blir ett tecken, eller en stil, som står för olika betydelser i relation till tabloidberättelsernas huvudpersoner. Tabloiderna som genre spelar en viktig roll i det totala medieutbudet, i och med att de innehåller sådana beskrivningar och förståelser som inte återfinns i det konventionella medieutbudet. Teoretiskt kan studien positioneras inom ramen för modernitetsteorier och dessas syn på behovet av självreflexivitet och livsbiografier som redskap för att tackla rubbningar i premisserna för individens självdefiniering. Då traditionella institutioner som utgjort hörnstenar i individens självdefiniering (kyrka, familjehärkomst, yrke osv) inte längre känns relevanta i denna process, ställs ökade krav på individen att själv skapa och avgränsa jaget i förhållande till andra. Detta sker i stor grad genom beslut om hur hon skall leva och agera i sin vardagsmiljö. Därmed föds också ett behov av att det i kulturutbudet förmedlas historier om framgång och misslyckanden. Individen positionerar sig själv i relation till de förståelser hon har av olika beteende. I avhandlingen föreslås vidare att beroende (=addiction) som ett tema i mediernas rapportering löser en konflikt och en ambivalens mellan konsumtionssamhällets tillgänglighet och individualisering å ena sidan och de problematiska beteenden (beroenden) som de kan leda till å andra sidan.