Methodological perspectives for register-based health system performance assessment : Developing a hip fracture monitoring system in Finland

The resources of health systems are limited. There is a need for information concerning the performance of the health system for the purposes of decision-making. This study is about utilization of administrative registers in the context of health system performance evaluation. In order to address this issue, a multidisciplinary methodological framework for register-based data analysis is defined. Because the fixed structure of register-based data indirectly determines constraints on the theoretical constructs, it is essential to elaborate the whole analytic process with respect to the data. The fundamental methodological concepts and theories are synthesized into a data sensitive approach which helps to understand and overcome the problems that are likely to be encountered during a register-based data analyzing process. A pragmatically useful health system performance monitoring should produce valid information about the volume of the problems, about the use of services and about the effectiveness of provided services. A conceptual model for hip fracture performance assessment is constructed and the validity of Finnish registers as a data source for the purposes of performance assessment of hip fracture treatment is confirmed. Solutions to several pragmatic problems related to the development of a register-based hip fracture incidence surveillance system are proposed. The monitoring of effectiveness of treatment is shown to be possible in terms of care episodes. Finally, an example on the justification of a more detailed performance indicator to be used in the profiling of providers is given. In conclusion, it is possible to produce useful and valid information on health system performance by using Finnish register-based data. However, that seems to be far more complicated than is typically assumed. The perspectives given in this study introduce a necessary basis for further work and help in the routine implementation of a hip fracture monitoring system in Finland.

Menetelmällisiä näkökulmia rekisteriperusteiseen terveydenhuoltojärjestelmän vaikuttavuuden arviointiin - lonkkamurtumien seurantajärjestelmän kehittäminen Suomessa Terveydenhuoltojärjestelmän resurssit ovat rajallisia. Jotta näitä resursseja pystyttäisiin hyödyntämään mahdollisimman tarkoituksenmukaisella tavalla, tarvitaan tietoa terveydenhuoltojärjestelmän vaikuttavuudesta. Tässä tutkimuksessa tarkastellaan kuinka suomalaisia rekisteriaineistoja voidaan käyttää päätöksentekoa tukevan terveydenhuollon vaikuttavuustiedon tuottamiseen. Tutkimuksessa kehitetään menetelmällinen viitekehys rekisteriperusteisen data-analyysin tueksi yhdistämällä eri tieteenaloilta periytyviä menetelmällisiä ideoita. Lähtökohtana on, että rekistereitä hyödyntävän tutkimusprosessin tulee edetä myös aineiston ehdoilla, koska hallinnollisiin tarkoituksiin kerättyjen rekisteriaineistojen tietosisältö rajoittaa käyttömahdollisuuksia. Kehitetyn viitekehyksen puitteissa näiden välttämättömien rajoitusten syitä ja seurauksia on mahdollista käsitellä systemaattisella tavalla, joka auttaa ymmärtämään ja ratkaisemaan rekisteriperusteisessa tutkimuksessa tyypillisesti kohdattavia ongelmia. Terveydenhuollon vaikuttavuutta arvioitaessa tarvitaan tietoa niin terveysongelmien ilmaantuvuudesta, palvelujen käytöstä kuin hoidon laadustakin. Näitä tarkoituksia varten tässä tutkimuksessa muodostetaan käsitteellinen malli lonkkamurtumien seurantajärjestelmän tietotarpeille ja varmistetaan, että rekisteriaineistojen validiteetti on näiltä osin riittävä. Useaan lonkkamurtumien ilmaantuvuuden seurantaan liittyvään käytännölliseen ongelmaan esitetään rekisteriaineistojen kanssa sopusoinnussa oleva ratkaisu ja osoitetaan kuinka hoidon toteutumista voidaan arvioida rekisterien avulla koko hoitoketjun osalta. Lopuksi tarkastellaan kuinka hoidon laatua on mahdollista vertailla eri sairaaloiden välillä käyttäen yksityiskohtaisemmin perusteltua vaikuttavuusindikaattoria. Johtopäätöksenä voidaan todeta, että suomalaiset rekisteriaineistot tarjoavat erinomaiset mahdollisuudet terveydenhuollon vaikuttavuutta koskevan tiedon tuottamiseen, vaikka hyödyllisen ja tieteellisyyden kriteerit täyttävän tiedon tuottaminen onkin varsin haasteellista. Tässä tutkimuksessa esitetyt näkökulmat muodostavat perustellun lähestymistavan rekisteritietojen entistä tehokkaampaan hyödyntämiseen ja auttavat lonkkamurtuman rutiiniluonteisemman seurantajärjestelmän kehittämisessä.

Metodologiska perspektiv på registerbaserad utvärdering av effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystem. Utveckling av ett system för uppföljning av höftfrakturer i Finland Hälso- och sjukvårdssystemets resurser är begränsade. För att dessa resurser skall kunna utnyttjas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt, behövs information om hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet. I denna undersökning granskas hur finska registermaterial kan användas för att producera uppgifter om hälso- och sjukvårdens effektivitet som stöd för beslutsfattande. I undersökningen utvecklas en metodologisk referensram till stöd för dataanalysen genom att kombinera metodologiska idéer från olika vetenskapsgrenar. Utgångspunkten är, att en undersökningsprocess som utnyttjar register behöver ske på materialets villkor, eftersom innehållet i registermaterial som insamlats för administrativa ändamål begränsar materialets användningsmöjligheter. Med hjälp av den utvecklade referensramen finns det möjlighet att hantera orsakerna till dessa oundvikliga begräsningar och deras följder på ett systematiskt sätt, som underlättar förståelsen och lösningen av de problem som är typiska för registerbaserade undersökningar. Vid bedömningen av hälso- och sjukvårdens effektivitet krävs uppgifter om hälsoproblemens incidens, användningen av tjänsterna och vårdens kvalitet. För dessa ändamål utvecklas i denna undersökning en begreppsmodell för databehovet när det gäller uppföljningssystem för höftfrakturer och bekräftas att validiteten hos data i registermaterialet till dessa delar är tillräcklig. En metod som är förenlig med registermaterialen och som löser flera praktiska problem som är förknippade med uppföljningen av incidensen av höftfrakturer presenteras. Dessutom visas hur genomförandet av vården kan utvärderas med hjälp av registren för hela vårdkedjans del. Slutligen granskas hur vårdens kvalitet kan jämföras mellan olika sjukhus med hjälp av en mer detaljerat underbyggd effektivitetsindikator. Som slutsats kan man konstatera, att de finska registermaterialen erbjuder utmärkta möjligheter att producera uppgifter om hälso- och sjukvårdens effektivitet, även om det innebär en ganska stor utmaning att försöka ta fram uppgifter som uppfyller kriterierna för användbarhet och vetenskaplighet. De synpunkter som presenteras i den här undersökningen bildar en underbyggd angreppsmetod som gör det lättare än tidigare att utnyttja registeruppgifter på ett effektivt sätt och hjälper vid utvecklandet av ett med rutinmässigt system för uppföljning av höftfrakturer.