Immigrant Associations in the Metropolitan Area of Finland : Forms of Mobilisation, Participation and Representation

This study examines the role of immigrant associations in the societal and political integration of immigrants into Finnish society. The societal focus is on the ability of immigrant associations to mobilise their ethnic group members to participate in the socio-economic, cultural and political domains of Finnish society and in certain cases even beyond. The political integrative aims are the opportunities of immigrant associations to participate and represent the interests of their ethnic group in local and national policy making. This study focuses on associations in the Metropolitan Area of Finland, (Espoo, Helsinki and Vantaa).The qualitative research consisted of 71 interviews conducted with members of immigrant associations and civil servants. These interviews were mainly semi-structured, including some additional open-ended questions. Additional data consisted of documents, planning reports and of follow-up enquiries. -- In the analysis of the data I categorised thirty-two immigrant associations according to the activity forms and the description of the goals by the members. The four categories consisted of integrative, societal, ethno-cultural and transnational immigrant associations. Most of the immigrant associations belonged to the integrative category (15 of 32 associations). On the one hand the aims of these associations are to provide access for their ethnic group members into Finnish society, while on the other to strengthen the ethnic identity of their members by organising ethno-cultural activities. The societal associations only focused on activities with the objective of including immigrants into the Finnish labour market and educational system. The goal of ethno-cultural associations was to strengthen the ethnic identity of their ethnic group members. The transnational associations aimed at improving the living conditions of women and children in the members' country of origin. The possibilities for immigrant associations to mobilise their members depends partly on external financing. Subsidies have been allocated for societal activities in particular. There remains a risk of the crowding out of ethno-cultural activities: something which has already taken place in several European countries. Immigrant associations aim to strengthen the identity of immigrants mainly by organising social and ethno-cultural activities. Another important target was to provide peer support and therapy courses. Additionally, immigrant women's associations offer assistance to women who have encountered violence by providing counselling and in some cases access to shelter. The data showed that there is an ever growing need to pay heed to the well-being of women, children and elderly immigrants. The participation of immigrant associations in the municipalities' integrative issues takes place mainly through cooperative projects. Until the end of the 1990s there had not been much cooperation. The problem with the projects was that they had mainly been managed by civil servants, whereas members from immigrant associations had remained in a more passive position. Representation of immigrant associations in councils has been fairly weak. Immigrant associations are included in the multicultural councils of Espoo and Vantaa, but only in the planning stages. The municipality of Helsinki does not include immigrant associations due to the large number of organisations which causes problems in finding fair, democratic representation. At the national level, the ‘Advisory Board for Ethnic Relations’ – ETNO didn’t chose its members based on membership of ethnic associations, but based on belongingness to one of the larger language groups spoken by the foreign population in Finland. Since ETNO’s third period (2005-2007), the representatives of immigrant associations and ethnic minority groups have been chosen from proposed candidates. Key words: immigrant associations, integration, mobilisation, participation, representation, the Metropolitan area of Finland, immigrant (women), civil servants

Avhandlingen granskar föreningarnas roll för invandrarnas samhälleliga och politiska integration i det finländska samhället. Syftet belyses genom att studera invandrarföreningarnas möjligheter att delta i beslutfattandet när det gäller integrationsärenden och att representera sina etniska gruppmedlemmars intressen på det lokala och nationella planet. Därtill analyseras föreningarnas förmåga att mobilisera invandrarna till att delta i det finländska samhället. Undersökningen fokuserar på invandrarföreningar i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo och Vanda). Det empiriska materialet består bl.a. av 71 intervjuer med medlemmar från invandrarföreningar och myndigheter. Övrigt material består av legislativa dokument, planeringsrapporter och uppföljnings- utredningar. Trettiotvå invandrarföreningar indelades i fyra kategorier efter verksamhet och syfte. Syftet fastställdes genom medlemmarnas beskrivningar. Den integrativa kategorin består av föreningar som strävar att främja sina etniska gruppmedlemmars deltagande i det finländska samhället och att bevara den etniska identiteten. De flesta föreningarna är integrativa (15 föreningar av 32). Samhälleliga föreningar fokuserar på att integrera invandrarna till arbetsmarknaden och till det finländska utbildningssystemet, medan de etnokulturella föreningarnas syfte är att förstärka gruppmedlemmarnas identitet. De transnationella föreningarna strävar framför allt efter att förbättra barnens och kvinnornas levnadsförhållanden i medlemmarnas gamla hemländer. Invandrarföreningarnas möjlighet att mobilisera sina etniska gruppmedlemmar beror delvis på föreningarnas förmåga att finansiera sin verksamhet. Finansiering ges främst till samhällelig verksamhet. Det finns en risk av att den etnokulturella verksamhet dör ut ifall finansiärerna enbart fokuserar på samhällelig verksamhet. Förstärkningen av gruppmedlemmarnas etniska identitet sker främst med hjälp av social och etnokulturell verksamhet. I fokus står bland annat barn och unga som lever mellan två kulturer. En annan viktig verksamhetsform är föreningarnas mentala hjälp i form av ömsesidigt stöd och terapikurser. Utöver detta försöker många invandrarkvinnoföreningar hjälpa kvinnor, som har stött på våld, med att erbjuda rådgivning och i vissa fall en plats på ett kvinnohus. Undersökningen visade att det bland invandrarna finns en allt växande behov av stöd till barn, ungdomar och kvinnor när det gäller deras välmående. Invandrarnas deltagande i myndigheternas integrationsverksamhet sker främst via samarbetsprojekt. Ända till slutet av nittiotalet var samarbetet mellan invandrarföreningar och myndigheter mycket begränsat. Sedan sekelskiftet har samarbetet ökat. Enligt föreningsmedlemmarna var problemet med samarbetet att projekten allt för långt var styrda av myndigheterna medan föreningsmedlemmarna oftast reducerades till passiva aktörer. Invandrarföreningarnas representation i mångkulturella nämnder har varit ganska svag. I de mångkulturella nämnderna i städerna Esbo och Vanda var invandrarföreningar inkluderade, men enbart till planeringsarbetet. Helsingfors stad inte har inkluderat föreningar i sin utlänningsnämnd, p.g.a. problemet att hitta ett demokratiskt sätt att inkludera alla stadens invandrarföreningar. Under ETNOs – den Nationella Delegationen för Etniska Relationer – andra verksamhetsperiod var inga invandrarföreningar representerade bland ETNOs medlemmar. I stället baserade sig medlemskapet på de största språkgrupperna bland utlänningar i Finland. Sedan ETNOs tredje period (2005 – 2007) har även representanter för invandrarföreningar inkluderats i delegationen. Nyckelord: invandrarföreningar, integration, mobilisering, deltagande, representation, huvudstadsregionen, invandrare, invandrarkvinnor, myndigheter