Good Lives, Hidden Miseries : An Ethnography of Uncertainty in a Finnish Village

This is an ethnographic study, in the field of medical anthropology, of village life among farmers in southwest Finland. It is based on 12 months of field work conducted 2002-2003 in a coastal village. The study discusses how social and cultural change affects the life of farmers, how they experience it and how they act in order to deal with the it. Using social suffering as a methodological approach the study seeks to investigate how change is related to lived experiences, idioms of distress, and narratives. Its aim has been to draw a locally specific picture of what matters are at stake in the local moral world that these farmers inhabit, and how they emerge as creative actors within it. A central assumption made about change is that it is two-fold; both a constructive force which gives birth to something new, and also a process that brings about uncertainty regarding the future. Uncertainty is understood as an existential condition of human life that demands a response, both causing suffering and transforming it. The possibility for positive outcomes in the future enables one to understand this small suffering of everyday life both as a consequence of social change, which fragments and destroys, and as an answer to it - as something that is positively meaningful. Suffering is seen to engage individuals to ensure continuity, in spite of the odds, and to sustain hope regarding the future. When the fieldwork was initiated Finland had been a member of the European Union for seven years and farmers felt it had substantially impacted on their working conditions. They complained about the restrictions placed on their autonomy and that their knowledge was neither recognised, nor respected by the bureaucrats of the EU system. New regulations require them to work in a manner that is morally unacceptable to them and financial insecurity has become more prominent. All these changes indicate the potential loss of the home and of the ability to ensure continuity of the family farm. Although the study initially focused on getting a general picture of working conditions and the nature of farming life, during the course of the fieldwork there was repeated mention of a perceived high prevalence of cancer in the area. This cancer talk is replete with metaphors that reveal cultural meanings tied to the farming life and the core values of autonomy, endurance and permanence. It also forms the basis of a shared identity and a means of delivering a moral message about the fragmentation of the good life; the loss of control; and the invasion of the foreign. This thesis formed part of the research project Expressions of Suffering. Ethnographies of Illness Experiences in Contemporary Finnish Contexts funded by the Academy of Finland. It opens up a vital perspective on the multiplicity and variety of the experience of suffering and that it is particularly through the use of the ethnographic method that these experiences can be brought to light. Keywords: suffering, uncertainty, phenomenology, habitus, agency, cancer, farming

Denna avhandling, inom ämnesområdet medicinsk antropologi, undersöker hur social och kulturell förändring påverkar finländska bönders liv, hur de upplever förändring och hur de agerar för att handskas med den osäkerhet som det kan skapa. Den beskriver vad som står på spel i bönders livsvärld och hur de träder fram som kreativa aktörer inom denna värld. Begreppet socialt lidande används som en metodologisk infallsvinkel för att undersöka hur förändring är kopplat till upplevelser, trångmålsspråk och narrativer. Avhandlingen baseras på ett år (2002-2003) av etnografiskt fältarbete, dvs. deltagande observation och djupintervjuer utförda i en kustby i sydvästra Finland. Målsättningen var att få en allmän bild av arbetsförhållanden och jordbrukarlivet. Ett grundläggande antagande som gjorts i studien är att förändring är tvåsidigt: det är både en konstruktiv kraft som bildar något nytt och en prosess som skapar osäkerhet angående framtiden. Osäkerhet uppfattas som ett existentiellt tillstånd som kräver ett socialt svar. Det är något som både transformerar vardagens lidande samt orsakar det. Lidande, i likhet med osäkerhet, har två sidor. Det orsakar något gott genom att engagera individer att agera för att garantera kontinuitet och att upprätthålla hopp inför framtiden. Samtidigt kan det fragmentera den sociala ordningen och därmed skapa ytterligare osäkerhet. När fältarbetet påbörjades hade Finland varit en EU-medlemsstat i sju års tid. Ett centralt antagande var att bönders liv och arbetsförhållanden hade påverkats av medlemskapet på ett avsevärt sätt. Bönderna som ingick i studien klagade över att deras autonomi begränsats och att deras kunskaper varken respekteras eller erkänns av EU-systemets bryåkrater. Nya regler kräver att de ska arbeta på ett sätt som är moraliskt oacceptabelt och ekonomisk osäkerhet har blivit mera framstående. Alla dessa förändringar antyder en potentiell förlust av hemmet och förmågan att garantera familjegårdens kontinuitet. När det är frågan om familjejordbruk, som fortfarande är den vanligaste formen av jordbruk i Finland, är hem och arbete intimt sammankopplade. Att det nu finns hinder för hur man ska arbeta innebär ett allvarligt hot gentemot allt som ger livet mening. Avhandlingen är en delstudie i ett forskningsprojekt Expressions of Suffering. Ethnographies of Illness Experiences in Contemporary Finnish Contexts finansierat av Finlands akademi. Ytterligare en väsentlig infallsvinkel i avhandlingen var att undersöka kulturskillnader i Finland genom att jämföra en by i östra delarna av landet (Nordkarelen) med en i väst. Medicinsk forskning har påvisat att det inom Finland finns ett så kallat östligt överskott i morbiditet och att man i de västliga kustområdena i Österbotten lever längre och är lyckligare och friskare än i andra delar av landet. Studien ville därför undersöka om samma situation gäller för de sydvästra kustområdena är livet bättre och hälsosammare i sydväst än i öst? Under studiens gång uppkom upprepade anspelningar på att det finns mycket cancer i fältstudieområdet fastän sjukdomsstatistik påvisar att cancer inte är mera utbrett i den delen av landet. Vad är då betydelsen av detta prat om cancer? Studien kommer fram till att detta cancerprat kan uppfattas som ett trångmålsspråk som är fyllt av metaforer. Det uppdagar kulturbetydelser kopplade till jordbrukarlivet och centrala värderingar såsom autonomi, uthållighet och beständighet. Genom att prata om cancer lägger man grunden till en gemensam identitet - det är även ett sätt att föra fram ett moraliskt budskap om det goda livets fragmentering, förlust av kontroll, och intrång av det främmande i hemmets intima sfär. Avhandlingen pekar på det väsentliga perspektivet att mångfald och variation karaktäriserar upplevelsen av lidande och att det är genom att använda den etnografiska metoden som det blir möjligt att göra dessa upplevelser synliga. Nyckelord: lidande, osäkerhet, fenomenologi, habitus, aktörsperspektiv, cancer, jordbruk