Pathologies of Patriarchy: Death, Suffering, Care and Coping in the Gendered Gaps of HIV/AIDS Interventions in Nigeria

Thesis (Ph.D.)--University of Washington, 2016-08

Att leva med HIV/AIDS i Norden

Bakgrund: Humant immunbristvirus, HIV, är ett virus som angriper kroppens immunsystem. Acquired immunodeficiency syndrome, AIDS, utvecklas från HIV efter lång tid utan behandling. I samhället råder det okunskap och rädsla kring sjukdomen vilket skapar stigmatisering och diskriminering som dagligen påverkar de som lever med HIV/AIDS. Attityden mot HIV-smittade personer är hos många negativ. Det finns sjuksköterskor som inte vill behandla HIV-smittade på grund av rädsla och okunskap. Att få diagnosen är livsomställande och att handskas med det är inte lätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Metod: Litteraturöversikten baserades på sex kvantitativa och sju kvalitativa artiklar för att få en fördjupad kunskap och en överblick över kunskapsläget för hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Resultat: I resultatet framkommer det tre kategorier som tillsammans ger en överblick om hur det är att leva med HIV/AIDS. Dessa kategorier är; anpassning till ett nytt liv, hålla hemligt eller komma ut och begränsad sexualitet. Stigmatisering påverkade personernas syn på sig själva och deras beslut kring avslöjandet av sjukdomen. Slutsats: Personer som lever med HIV bemöts ofta med okunskap, fördomar och avståndstagande, därför är bemötandet avgörande. Litteraturöversikten bidrar med information och kunskap som senare kan användas av vårdpersonal för att få en djupare förståelse för personer som lever med HIV. Sjuksköterskan bör ha kunskap om HIV/AIDS för att på bästa sätt kunna ge god omvårdnad, då okunnighet och fördomar i samhället ansågs vara värre än själva sjukdomen.Nyckelord:

Stigmatisering - Personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom som kan överföras vid bland annat oskyddade samlag, via blod och transplanterad vävnad. Då det idag finns antivirala läkemedel ses HIV inte längre som en dödlig utan en kronisk sjukdom. Personer med HIV/AIDS upplever att sjukdomen påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. Sjuksköterskor har bristande kunskaper om sjukdomen samt är ovilliga att ge omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 artiklar med kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. En induktiv ansats användes. Resultat: Huvudtemat stigmatisering identifierades tillsammans med temat transition med tillhörande fem underteman samt temat rädsla med tillhörande tre underteman. Slutsats: Personerna med HIV/AIDS upplevde sig stigmatiserade av närstående, i samhället och i kontakt med hälso- och sjukvården. För att stigmatiseringen ska upphöra behöver sjuksköterskor mer kunskap om HIV/AIDS. För att nå ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor se personerna bakom sjukdomen samt medvetandegöra sina attityder och förutfattade meningar mot personerna som lever med HIV/AIDS.

Atividades educativas na prevenção da aids na rede básica municipal de saúde: participação do enfermeiro

TORRES, Gilson de Vasconcelos; ENDERS, Bertha Cruz. Atividades educativas na prevencao da AIDS em uma rede basica municipal de saude: participacao do enfermeiro. Rev.latino-am.enfermagem, Ribeirao Preto, v.7, n.2, p.71-77, abril 1999. Disponivel em: . Acesso em: 04 set. 2010.

Adherence to antiretroviral therapy and its determinants among persons living with HIV/AIDS in Bayelsa state, Nigeria

Background: A high level of adherence is required to achieve the desired outcomes of antiretroviral therapy. There is paucity of information about adherence to combined antiretroviral therapy in Bayelsa State of southern Nigeria. Objectives: The objectives of the study were to determine the level of adherence to combined antiretroviral therapy among the patients, evaluate the improvement in their immune status and identify reasons for sub-optimal adherence to therapy. Methods: The cross-sectional study involved administration of an adapted and pretested questionnaire to 601 consented patients attending the two tertiary health institutions in Bayesla State, Nigeria: The Federal Medical Centre, Yenagoa and the Niger-Delta University Teaching Hospital Okolobiri. The tool was divided into various sections such as socio-demographic data, HIV knowledge and adherence to combined antiretroviral therapy. Information on the patient's CD4+ T cells count was retrieved from their medical records. Adherence was assessed by asking patients to recall their intake of prescribed doses in the last fourteen days and subjects who had 95-100% of the prescribed antiretroviral drugs were considered adherent. Results: Three hundred and forty eight (57.9%) of the subjects were females and 253 (42.1%) were males. The majority of them, 557 (92.7%) have good knowledge of HIV and combined anti-retroviral therapy with a score of 70.0% and above. A larger proportion of the respondents, 441 (73.4%), had > 95% adherence. Some of the most important reasons giving for missing doses include, “simply forgot” 147 (24.5%), and “wanted to avoid the side-effects of drugs” 33(5.5%). There were remarkable improvements in the immune status of the subjects with an increment in the proportion of the subjects with CD4+ T cells count of greater than 350 cells/mm3 from 33 (5.5%) at therapy initiation to 338 (56.3%) at study period (p<0.0001). Conclusion: The adherence level of 73.4% was low which calls for intervention and improvement. The combined antiretroviral therapy has significantly improved the immune status of the majority of patients which must be sustained. “Simply forgot” was the most important reason for missing doses.

Opening Up Our Finding Aids: A Forum Discussion of © and CC Licenses

Presentation from the MARAC conference in Roanoke, VA on October 8–10, 2015. S13. “Un session” I: A MARAC Mini-Unconference.