A new Home, far from Home : The assimilation process of women involved in intercultural marriages based on Internet meeting

The internet has revolutionized the way we socialize, and as a consequence the way to love. The new communication technologies have facilitated intercultural relationships. Nowadays family relations are one of the major factors in immigration to European countries. Family relations means persons who arrive as family dependents and in accordance with laws regulating family reunification. This thesis aims to apply the classical assimilation theory stated by Milton Gordon (1964), which formulates a series of assimilation stages through which an individual must pass in order to be completely assimilated. In accordance with this theory, marriage is the final phase for a newcomer to fully incorporate into the host society. Thus, based on this presumption and other contemporary theories, the present study has analysed how women who get involved in intercultural marriages based on internet meeting experience these assimilation stages and evaluated the resources used by respondents to incorporate themselves into Swedish society.The main goal of the study was to determine if jumping to the last stage of assimilation does assure the incorporation in the social or/and labour spheres and the findings demonstrate that even though husbands are a valuable resource for assimilation, several cultural issues in Swedish society make it difficult to assure success for the newcomers.On the other hand, Sweden is a country with a strong national sentiment and the assimilation of immigrants still is an important issue to deal with. The Swedish Integration Board has disappeared and major projects for integration have been left in the hands of the municipalities or the Migration Board, institutions that still do not know how to deal with this dilemma.

Sjukvårdspersonals upplevelser av underlättande och försvårande faktorer vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR : Intervjustudie

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan.