Koffeinets ergogena effekter på power i överkropp

Koffein har sedan 1962 fram och tillbaka varit dopingklassat men är sedan 2004 ett tillåtet ergogent preparat inom idrotten. Flera studier har visat positiva resultat i uthållighetsidrotter och på maximal styrkeförmåga. Syftet med denna studie var att se om koffein har någon ergogen effekt på power i överkroppsmuskulaturen. I denna studie användes en dubbel-blindad, randomiserad cross-over design. En slumpmässig indelning inför det första testtillfället avgjorde ifall deltagarna började studien med koffein- eller placebosupplementering och bytte sedan supplementering inför testtillfälle två. Som supplementeringsmetod användes koffein i tuggummiform på grund av att det ger ett snabbare upptag. Power mättes genom testet sittande stöt med en kula på 5 kg. Resultatet visar på en mycket svag (ES=0,13) positiv förbättring av stötlängderna mellan interventionerna. En av anledningarna till det triviala resultatet tros kunna bero på att det urval som användes ej bestod av en homogengrupp vad gäller träningsbakgrund och prestationsnivå. På grund av detta är det svårt att dra några slutsatser om koffeinet har eller inte har några ergogena effekter på power i överkroppen.

Since 1962 Caffeine has been off and on the doping classification list, since 2004, it has been permitted as an ergogenic agent in sport. Several studies have shown positive ergogenic effects in endurance sports and in maximum strength capacity. The purpose of this study was to determine if caffeine has any ergogenic effect on power in the upper body. In this study, a double-blind, randomized cross-over design was used. Participants were randomly selected to start the intervention with either caffeine or placebo supplementation and then have the alternative supplementation before a second test, held after a 48 hour washout period. A supplementation method Caffeinated chewing gum was used as a supplementation method due to its faster uptake by the body. The distance that a 5 kg shot put could be launched from a sitting position was used as a measure of upper body power. The results showed a 1,7 % but trivial (ES = 0.13) difference in shot put lengths between the interventions, in favour of the caffeine 3 intervention. One of the reasons for the lack of a clear ergogenic effect is believed to be due to the non-homogenous group, in terms of training background, level of performance and the resulting low level of within-participant reliability. Because of this it is difficult to draw any conclusions regarding caffeine and its ergogenic effects on power in the upper body.