Faktorer som bidrar till ett stabilare mående hos patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning i heldygnsvård : en kvalitativ intervjustudie ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående. Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden.

Background: Patients with emotional unstable personality disorder is experienced as a difficult to treat patient population in inpatient care. Nursing staff knowledge surrounding the introduction and the treatment of this patient population is diverse, which means that the care is different. This can result in increased suffering of the patient and frustration in the staff group. Aim: The aim of the study was to describe factors that contribute to a more stable mood in patients with emotionally unstable personality disorder. Method: The method that has been used is a qualitative design with inductive approach. The study was based on six interviews with informants that who were patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The results showed that the hospitality and commitment of the staff was of great importance. Structure and participation were other important factors for achieving a stable mood. It was revealed that inpatient care could contribute to an interruption of everyday life and meaningful activities were another important factor that emerged. Conclusion: Patients experienced to be treated as an individual by committed staff and to be involved in their care was part of the process towards a stable mood. Inpatient care structure and change of environment support for recovery and an opportunity to regain routines. There was a desire for more meaningful activities such as physical activity and psycho education to best take advantage of the period of care