Kampen om Eros : Om kön och kärlek i Pahlensviten

The Struggle for Eros: On Love and Gender in the Pahlen Series The present dissertation examines how gender, sexuality and motherhood are constructed in the novel series Fröknarna von Pahlen (The Misses von Pahlen, I VII, 1930 1935) by the Swedish author Agnes von Krusenstjerna. The aim of the study is to analyze how the Pahlen series relates to the discourses on gender and sexuality circulating in the 1930s, and how the series opens a dialogue with the feminist thinking of the time especially with the book Lifslinjer I (Love and Marriage, 1903) by the Swedish author Ellen Key. Fröknarna von Pahlen holds a central position in the research on Agnes von Krusenstjerna partly due to the literary debate that the novel series triggered. The debate was connected to the development taking place in the Swedish society in the beginning of the 1930s, in the so-called second phase of the Modern Breakthrough. Sweden was at that time characterized by struggle over the definitions of gender, sexuality and parenthood, and this struggle is also visible in the Pahlen series. The literary debate took place in 1934 1935 and it began after an article by the modernist writer Karin Boye was published in Social-Demokraten on 28 January 1934. In her polemic article, Boye saw the Pahlen series as a sign that the family institution is on the verge of a breakdown and with it the whole moral system that has come to existence through it . Boye went on to state that Krusenstjerna only sees and describes and that she explores neither new literary forms nor new values. Boye wrote the article before the last two parts of the novel series were published, so obviously she could not discuss the utopian vision characterizing those parts. This study, however, strives to demonstrate that Krusenstjerna not only sees and describes, but that she like many of her contemporary female colleagues appears to take the request of Friedrich Nietzsche to revaluate all values seriously. Like the works of her contemporaries, Krusenstjerna s Pahlen series is marked by a double vision on the one hand a critique of the prevailing social order, and on the other hand a dream of a new world and a new human being. In this research the vision of the Pahlen series is characterized as queer in order to emphasize that the series not only criticizes the prevailing gender order and its morals, but is also open for new ways of doing gender, parenthood, and family.

Kampen om Eros. Om kön och kärlek i Pahlensviten Föreliggande avhandling är en studie i den svenska författaren Agnes von Krusenstjernas (1894 1940) romansvit Fröknarna von Pahlen (I VII, 1930 35). Syftet med avhandlingen är att undersöka hur Pahlensviten förhåller sig till de diskurser kring kön och sexualitet som var i omlopp under trettiotalet samt hur den går i dialog med samtida feministiska tänkares texter inte minst Ellen Keys verk Lifslinjer I (1903). Fröknarna von Pahlen intar en synlig position i litteraturvetenskapliga framställningar om Krusenstjerna kanske främst på grund av den mångåriga debatt den väckte, den så kallade Pahlenfejden . Fejden anknyter till den utveckling som pågick i det svenska samhället vid 1930-talets början och som brukar kallas för det moderna genombrottets andra fas. Sverige präglades vid den här tiden av en kamp i synen på kön, sexualitet och föräldraskap dels innebar de nya vetenskaperna om människan och kvinnofrigörelsen på tjugotalet ett paradigmskifte i synen på kvinnan, människan och sexualiteten, dels färgades decenniet av en nykonservatism som riktade sig just mot sexualiteten och reproduktionen. Denna ambivalens är i högsta grad synlig även i Pahlensviten. I sin polemiska artikel i Social-Demokraten (28.1.1934) skriver Karin Boye att Pahlensviten kan ses som ett tecken på att familjeinstitutionen är stadd i upplösning och med det hela det moralsystem, som kristalliserats ut kring den . Boye konstaterar att Krusenstjerna enbart ser och skildrar och att hon varken söker nya former eller prövar värden. Boyes artikel skrevs innan de sista delarna av romansviten getts ut och hon behandlade följaktligen inte den utopi som de sista delarna utgör. Denna avhandling vill däremot visa att Krusenstjerna inte enbart ser och skildrar, utan att hon i likhet med många andra samtida kvinnliga författare tar Friedrich Nietzsches uppmaning om att omvärdera alla värden på allvar. I Pahlensviten riktar hon en kritik mot den rådande ordningen samtidigt som hon skissar upp konturerna för en ny värld och en ny människa. I Kampen om Eros demonstreras hur den nya människan kan förstås och hur Krusenstjernas utopiska vision förhåller sig till andra samtida feministiska visioner. I avhandlingen beskrivs Pahlensvitens vision som queer för att betona att den både är kritisk till det rådande könssystemet och dess könsmoral, och är öppen för nya sätt att göra kön, föräldraskap och familj.