Filosofins renässans eller modern mystik : Bergsondebatten i Finland

The study examines the debate in Finland at the beginning of the 20th century surrounding the philosophy of Henri Bergson. Both within as well as outside of academic philosophy Bergsonism was adapted to the philosophical and cultural landscape in Finland by a process of selective appropriation. The ambiguous relationship between the sender and the receiver is accentuated in reference to philosophical celebrities such as Bergson, whose reputations spread more quickly than the content of their philosophy and whose names are drawn into the political and social discourse. As a philosophical movement the aim of Bergsonism was to create a scientific philosophy of life as an alternative to both idealism and modern empirical and antimetaphysical currents, during a period when European philosophy was searching for new guidelines after the collapse of the idealistic system philosophies of the 19th century. This reorientation is examined from a Finnish viewpoint and in the light of the process of intellectual importation. The study examines how elements from an international discourse were appropriated within the philosophical field in Finland against a background of changes in the role of the university and the educated elites as well as the position of philosophy within the disciplinary hierarchy. Philosophical reception was guided by expectations that had arisen in a national context, for example when Bergsonism in Finland was adjusted to a moral and educational ideal of self-cultivation, and often served as a means for philosophers to internationalize their own views in order to strengthen their position on the national stage. The study begins with some introductory remarks on the international circulation of ideas from the point of view of the periphery. The second section presents an overview of the shaping of the philosophical field at the turn of the 20th century, the naturalism and positivism of the late 19th century that were the objects of Bergson s critique, and an introduction to the attempts of a philosophy of life to make its way between idealism and naturalism. The third and main section of the study begins with a brief presentation of the main features of the philosophy of Bergson, followed by a closer examination of the different comments and analyses that it gave rise to in Finland. The final section addresses the ideological implications of Bergsonism within the framework of a political annexation of the philosophy of life at the beginning of the 20th century.

Avhandlingen granskar idédebatten kring Henri Bergsons filosofi i Finland i början av 1900-talet. När bergsonismen anpassades till finska förhållanden blev den både inom och utanför universitetsfilosofin föremål för en selektiv tillägnelse. Det mångtydiga sambandet mellan sändaren och mottagaren blir särskilt grumligt när det gäller filosofiska berömdheter som Bergson, vars rykte sprider sig fortare än innehållet och vars namn blir insatser i det politiska och sociala spelet. Bergsons målsättning var att utveckla en vetenskaplig filosofi om livet som ett alternativ till både idealismen och den moderna empiriska och antimetafysiska filosofin, under en sökande period då den europeiska filosofin efter de spekulativa systemfilosofiernas upplösning spanade efter nya riktlinjer. Denna omorientering granskas i avhandlingen ur en finsk synvinkel och i belysning av den intellektuella importverksamheten. Undersökningen fäster uppmärksamhet vid hur man inom det filosofiska fältet i Finland tillägnade sig selektivt överförda element ur den internationella diskussionen mot bakgrund av förändringar i universitetets och den bildade elitens roll i samhället samt filosofins ställning i den disciplinära hierarkin. Receptionen styrdes av förväntningar som uppstått i en nationell kontext, t.ex. när bergsonismen anpassades till den idealistiska bildningstraditionen i Finland, och tjänade bland annat som ett sätt för filosofer att internationalisera sina egna ståndpunkter för att stärka sin position på den nationella arenan. Avhandlingen inleds med några allmänna reflektioner över idéernas internationella cirkulation ur periferins synvinkel. I andra delen presenteras en översikt över det filosofiska fältets utformning kring sekelskiftet 1900, positivismen och naturalismen i slutet av 1800-talet som bergsonismen var en reaktion mot, samt en inledande orientering när det gäller livsfilosofins försök att etablera sig mellan idealismen och naturalismen. Den tredje delen, avhandlingens huvudkapitel, inleds med en presentation av grundlinjerna i Bergsons filosofi och fortsätter med en undersökning av de olika kommentarer och analyser som den i Finland gav upphov till. I den avslutande fjärde delen behandlas den ideologiserade bergsonismen inom ramen för den politiserade livsfilosofin i början av 1900-talet.