Modernismens förespråkare : Gösta Stenman och hans konstsalong

This dissertation, based on material from Stenman s vast private archive, examines the role played by Swedish-speaking Finnish art dealer Gösta Stenman (1888-1947) and his art gallery, Stenmans Konstsalong, in the Finnish and Swedish art worlds from 1911 to 1947. This archive is examined here for the first time. The analytical framework used for this empirical study derives from Pierre Bourdieu s sociological theories. An art-sociological approach allows for the inclusion of more mechanisms at work in the art world than are typically embraced in such inquiries. This approach provides a fuller understanding of how Stenman attained his standing and central role in the art world in Finland as well as Sweden; enabling us to appreciate how he came to occupy such a prominent position in current art historical writing. All of these issues constitute new areas of research. Taking his cues from the contemporary art world of Paris, Stenman became the year 1914 a modern art dealer like no other in the Nordic countries. This dissertation represents the first academic investigation into his operations, strategies, and objectives, offering insight into not only the art dealer himself but also the functioning of the art market one of the most vital aspects of the art world. A by-product of this work, is that the modern art market in Finland is portrayed, including essential issues related to its growth and development as well as how it altered the conditions under which art could be produced, exhibited and promoted and what this entailed for the art world at large, artists and patrons alike. This first systematic analysis of the operations of Stenman s Konstsalong offers greater understanding of the art worlds of Sweden and Finland in the early twentieth century. The work also looks at how an agent of the art market could move between the fields of art in Sweden and Finland. The manner in which Stenman promoted individual artists, including his relationships with Tyko Sallinen, Helene Schjerfbeck, Juho Mäkelä, Jalmari Ruokokoski, Siri Derkert, Esther Kjerner, Eva Bagge, and many others, also falls within this purview. Stenman s contract with Sallinen from 1913 stands out as a new phenomenon in Finnish art promotion, whereby an artistic career became established via a far-sighted, strategic promotional program. The case study of Stenman s promotion of Schjerfbeck in Sweden provides evidence of the increasingly advanced nature of Stenman s strategies. The title of the dissertation, The Promoter of Modernism, attempts to convey that Stenman was the consummate modernist, modern in his thoughts, his actions, and his approach to art. Keywords: Gösta Stenman, Stenmans konstsalong, Stenmans dotter, art market, modernism, collecting, Novembergruppen, Helene Schjerfbeck, Tyko Sallinen, Juho Mäkelä, Jalmari Ruokokoski, Wäinö Aaltonen, Siri Derkert, Åke Göransson, Esther Kjerner, Eva Bagge.

Avhandlingen undersöker ett hittills delvis outforskat område av konstvetenskapen som konstlivets förutsättningar. Det görs genom den finlandssvenska konsthandlaren Gösta Stenmans (1888 1947) och Stenmans konstsalongs roll i det finländska och svenska konstlivet 1911 1947. Undersökningen bygger på ett stort tidigare outforskat material ur Stenmans privatarkiv. Pierre Bourdieus sociologiska teorier används som analytiskt ramverk för denna empiriska studie. Med ett konstsociologiskt angreppssätt kan här visas på andra mekanismer i konstlivet än de som vanligen studeras. Bland annat därigenom skapas förståelse för hur Stenman intog sin position och centrala ställning i konstlivet såväl i Finland som i Sverige samt hur bilden av hans storhet fortlevt och etablerats i dagens historieskrivning. Dessa aspekter har tidigare inte undersöks. Med förebild från det moderna konstlivet i Paris blev Stenman, i sin roll som en modern konsthandlare en ny företeelse för Norden. För första gången studeras här vetenskapligt hans verksamhet, strategier och målsättningar vilket inte bara ger en bild av den enskilde konsthandlaren utan också en bredare bild av en för konstlivet väsentlig aspekt, hur konstmarknaden fungerar. Därigenom karakteriseras den modern konsthandel i Finland, förmedlas huvudlinjerna för dess framväxt och utveckling samt hur det förändrade villkoren under vilka konsten framställdes, utställdes och fördes ut på marknaden och vad det i sin tur medförde för konstlivet i stort liksom konstnärer och publik. Konstsalongens verksamhet har tidigare inte undersökts systematiskt och därigenom breddar denna avhandling kunskapen i Finland och Sverige om det tidiga 1900-talets konstliv i respektive land. En infallsvinkel som ingår och som sällan undersöks är hur en agent kunde röra sig mellan de finländska och svenska konstfälten. Därtill undersöks Stenmans roll för enskilda konstnärer i lanseringen av dem och här erhålls också nya resultat som i fallen med Tyko Sallinen, Helene Schjerfbeck, Juho Mäkelä, Jalmari Ruokokoski, Siri Derkert, Esther Kjerner, Eva Bagge med flera andra konstnärer. Här har betonats att Stenmans kontrakt med Sallinen från 1913 innebar ett nytt skede i finländsk konsthandel genom etableringen av ett konstnärskap genom ett långsiktigt strategiskt lanseringsprojekt. Med undersökningen av lanseringen av Schjerfbeck i Sverige som exempel visas hur Stenmans strategier med tiden blev alltmer avancerade. Avhandlingens rubrik, Modernismens förespråkare, avser att spegla att Stenman genomgående var modernistisk och tidstypisk i sin konstsyn, sitt tänkande och agerande. Nyceklord: Gösta Stenman, Stenmans konstsalong, Stenmans dotter, konsthandel, modernism, samlande, Novembergruppen, Helene Schjerfbeck, Tyko Sallinen, Juho Mäkelä, Jalmari Ruokokoski, Wäinö Aaltonen, Siri Derkert, Åke Göransson, Esther Kjerner, Eva Bagge.